Twingly statistik

onsdag 30 oktober 2013

Hundra hus 2013 nr 62: Sveriges fulaste hus?






Jag har kommit till nummer 62 i Susannes utmaning Hundra hus 2013 och jag frågar mig om detta hus i Oskarshamns hamn kan vara Sveriges fulaste hus.
Brädholmen är en stor öppen plats i den innersta delen av Oskarshamns hamn, för länge sedan en plats att förvara mängder av brädstaplar för båttransport på och senare en mestadels tom asfaltplan som användes som parkering.
Vem som fick idén att bygga schabraket ovan, som ligger där likt en strandad jätteval, för att kanske ”ge platsen liv” vet jag inte och jag vill inte veta det.
Huset, som tydligen ska föreställa ett fartyg med kommandobrygga och allt, fylls upp av ett antal restauranger och kanske något på ovanvåningen också.
Min personliga uppfattning är att eländet är någon slags nödlösning som borde fått stanna på ritbordet.
Kanske det fulaste huset man kan hitta i vårt avlånga land.

Jah Hollis

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

söndag 27 oktober 2013

Fototriss del 236 den 27 oktober 2013: En låt




Veckans Fototriss känns lite grann som ett tema som jag använt mycket till mina bilder på Instagram: En låt, bilder som på något vis ska illustrera en låt, titel och/eller textrader ur låten.
Kan ni gissa min låt med hjälp av fotorebusen ovan? Det är en svensk låt av en mycket känd upphovsman och de två första bilderna finns i titeln och alla tre bilderna kan ni hitta i texten.
Svaret hittar ni här och fler låtbidrag hittar ni här.

PS. Om ni har tillgång till Instagram finns mina bilder under jahhollis och alla mina låttitlar under hashtaggen #songtitles DS.

Jah Hollis

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

onsdag 23 oktober 2013

Hundra hus 2013 nr 61: Bostadshus i Oskarshamn




Ja, jag fortsätter min presentation av mina bidrag till Susannes fotoutmaning Hundra hus 2013 med hus nummer 61 som är ett tvåvånings bostadshus i Oskarshamn.
Tidigare i serien presenterade jag detta tvåfamiljshus i Oskarshamn där mina föräldrar bodde inhyrda när jag föddes och där jag framlevde mina första år.
När det var dags för mig att börja skolan hade mina föräldrar, som ovanligt nog på den tiden båda arbetade, slagit till och köpt ett eget hus.
Det är alltså detta som syns ovan och det är ett ganska rymligt tvåvåningshus där det redan bodde en familj i undervåningen och som fick fortsätta hyra sin bostad av mina föräldrar.
Huset hade en stor tomt som var både till glädje (vi kunde odla en hel del frukt och grönsaker) och till förbannelse (när det skulle skottas snö på en lång hörntomtstrottoar och när det skulle klippas gräs och rensas i blomsterpartiet).
Det var i alla fall härligt att bo i eget hus och jag fick massor av goda vänner, och en och annan fiende, i kvarteren däromkring.
Så småningom utökades familjen med en tredje son, min lillebror, och den inhyrda familjen fick flytta (de köpte eget hus) så vi kunde ta över båda våningarna.
När jag flyttat därifrån och så småningom hamnat i Malmö bodde mina föräldrar kvar till min pappa dog och mamma sålde huset och flyttade till en lägenhet.
De som köpte huset har förändrat det en del, framförallt är tillbyggnaden på baksidan deras verk.
I sammanfattning: När vi flyttade in i huset bodde vi två familjer i det och när min pappa dött bodde min mamma ensam i det stora huset en kort tid.
Ett stycke svensk bostadshistoria skulle man kunna säga.

Jah Hollis

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

tisdag 22 oktober 2013

Hundra hus 2013 nr 60: Höghuset i Oskarshamn







Så börjar det dra ihop sig till slutspurt i Susannes fotoutmaning Hundra hus 2013 och jag har kommit fram till mitt bidrag nummer 60 som är Oskarshamns första höghus.
I slutet av 1950-talet växte min födelsestad Oskarshamn, byggdes ut och byggdes om för att moderniseras samtidigt som gamla omoderna bostadshus revs.
Ja, det var detsamma som hände i en väldig massa städer runt om i landet.
Ett av de stora, nya bostadsområdena byggdes i Åsa och förutom en massa trevåningslängor bestod detta av ett åttavåningshus.
Ett så högt hus hade aldrig tidigare funnits i Oskarshamn, och vad döper man det första höghuset i en sådan liten stad till? Jo ”Höghuset” förstås.
Jag hade släktingar, som bott i gamla hus med dass på gården och kakelugnar som enda värme på vintern, som flyttade in i nya lägenheter i Åsa och jag hade till och med en klasskamrat som bodde högst upp i Höghuset.
Det nya området fick också en offentlig utsmyckning, en fontän med en skulptur i och den var skapad av arkitekten som ritat området och som satt sin prägel på stora delar av det nya Oskarshamn.

Jah Hollis

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

söndag 20 oktober 2013

Fototriss nummer 235: Rosa, för Rosa bandet




Den här veckan sätter fotoutmaningen Fototriss fokus på Cancerfondens kampanj Rosa bandet och därmed ska färgen rosa vara det genomgående temat i de tre bilderna i trissen.
Mina tre bilder är tagna i dag under en tur genom ett Malmö där regnet dragit vidare och temperaturen stigit upp mot 15 grader.
Den gigantiska rosen, om någon nu undrar, finns i Malmö Folkets park.
Mer bilder på veckans tema hittar ni här.

Jah Hollis

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

fredag 18 oktober 2013

Veckans fönster 246 den 18 oktober 2013: Brunt


Veckans tema för Susannes fotoutmaning Veckans fönster är: Brunt, och ett sådant fönster råkar jag ha klart och redo att slänga in, eftersom jag hade den bilden som ett alternativ till förförra veckans fönstertema.
På detta fönster från Värnhemstorget i Malmö hittar ni reklam för en brunfärgad dryck som väl är en av världens mest välkända produkter.
Varför begriper jag inte nu, även om jag minns första gången jag fick smaka denna dryck, när jag möjligen kan sträcka mig till att dricka den som groggvirke.
Men allting går att sälja med mördande reklam, inte minst Coca-Cola (eller ”koåkka” som inbitna malmöiter kallar det).
Fler fönster med brunt som tema hittar ni här.

Jah Hollis

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

söndag 13 oktober 2013

Fototriss 234: Så här ser det ut där jag är 13/10




Dags för Fototriss igen och ett gammalt välkänt tema: Så här ser det ut där jag är, en lägesrapport från alla medverkande.
På grund av att jag var på 50-årskalas till klockan fem lördag morgon blev det inga bilder tagna för min del förrän i dag, söndag.
Och där kan man väl säga att hösten visade sig från något av sin sämsta sida i Malmö. Det regnade väldeliga när jag var ute för att ta mina bilder.
Översta våningarna i Turning Torso syntes knappt i regnet och dimman.
Några tappra stod i alla fall i nederbörden och fiskade i kanalen.
Innehållet i snöhögen har inte kommit från ovan utan från ishallen intill.
Fler bilder till detta tema hittar ni via länken här.

Jah Hollis

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

lördag 12 oktober 2013

Veckans fönster 245 den 11 oktober: Kungligt



Veckans fönstertema hos Susanne är Kungligt och jag gör som hon själv har gjort, jag lägger in två bilder.
Båda är från Malmö och jag antar att ni själva kan se vad det är som är kungligt i bilderna. Och jag utgår från att alla vet, att om man klickar på bilderna så blir de större.
Observera också att här i södern fikar folk fortfarande utomhus fastän snart halva oktober har gått.
Fler bilder på veckans fönstertema finns här.

Jah Hollis

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

onsdag 9 oktober 2013

Hundra hus 2013 nr 59: Smörkontrollen i Malmö






I mitt senaste bidrag till Fototriss hade jag med en bild på ett par som sitter i stillheten vid Malmö hamn och har ett hus kallat Smörkontrollen i synfältet rakt över hamnbassängen.
En och annan har undrat över vad detta Smörkontrollen egentligen är för något och därför blir det nu hus nummer 59 i min del av Susannes fotoutmaning Hundra hus 2013.
Smörkontrollen, eller Ångbåtsbron som det också kallas efter kajen det ligger vid, har en historia som går tillbaka till 1891. Då skulle alla mejeriprodukter och ägg som skulle föras in via Malmö hamn kontrolleras och det skedde helt enkelt vid Smörkontrollen.
Så småningom behövdes inte längre den här verksamheten och byggnaden lämnades tom och var ett sorgligt, allt mer förfallet landmärke för alla färjor som kom till Malmö. 
Efter ett misslyckat försök att göra rock- och nattklubb av Smörkontrollen (jo, jag var där själv någon gång i en rätt folktom lokal där bland andra Thåström satt och hängde med några kompisar i ett hörn) köpte en företagare upp huset.
Han ville samla sina företag i samma hus och 1998 stod Smörkontrollen/Ångbåtsbron klart att flytta in i. Renoveringen hade då varit så framgångsrik att huset fick Malmös stadsbyggnadspris 2000.
Noteras kan att i huset, som i folkmun fortsätter att kallas Smörkontrollen, bland annat har Nationalencyklopedin (NE) som hyresgäster.

Jah Hollis

söndag 6 oktober 2013

Fototriss del 233 den 6 oktober 2013: Stillhet

Solnedgång över Öresundsbron, Malmö.

Smörkontrollen, Malmö hamn.

Kungsparken, Malmö.

Temat för veckans Fototriss är Stillhet.
Så här tolkar jag det med tre bilder som inte är tagna denna helgen, men inte för så värst länge sedan.
Fler bidrag hittar ni här.

Jah Hollis

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

En galen bilresa Malmö–Herning tur och retur

Resan har börjat och jag är på väg
över Öresundsbron mot Danmark.
Sneum å ligger inte så rasande långt
från Esbjerg på Jyllands västkust.
Målet för resan. Boxen, konsertlokalen
Jyske Bank Boxen i Herning.
Och så Peter Gabriels strålande konsert
innan det var dags att vända hem igen.

För en vecka sedan, natten mellan den 28 och 29 september. satt jag i min bil på en mörk parkeringsplats på en gräsplan i danska staden Herning på Jylland.
Jag hade varit i den stora konsertarenan Boxen en bit därifrån och sett Peter Gabriel göra en strålande start på sin nu pågående europeiska turné.
Nu väntade jag på att de som hade mest bråttom skulle lämna p-platsen så att jag i lugn och ro kunde ta mig tillbaka ut på motorvägen där jag kommit in till Herning för att nu dra över 30 mil mot Malmö.
Ur-planen var att jag skulle ha kommit med tåg till Herning, tagit in på hotell i stan, sovit över och tagit tåget tillbaka till Köpenhamn/Malmö på söndagen.
Nu visade det sig att det inte fanns ett ledigt hotellrum att uppbringa på flera mils radie så jag tog helt enkelt bilen och drog mitt på lördagen iväg över Öresundsbron i ett strålande solsken.
Fram till, och över, den imponerande Store Bæltbron var det inga som helst problem. Men när jag av en ren händelse fick höra ett trafikmeddelande på dansk radio kastades allt över ände.
Jag lyckades höra orden ”fullständig stopp i båda retninger” och ”motorvejen”. När det senare kom ett nytt meddelande om att det fortfarande var helt igenkorkat så fattade jag att det gällde den motorväg jag skulle ta in på efter Lille Bæltbron (ja det finns en stor och en liten) för att komma snabbast till Herning.
Till saken hör nu att man i Danmark har ett mycket märkligt vägvisningssystem och att jag inte har gps utan bara en (jättefin) europeisk vägkarta tryckt innan Store Bältbron och ett antal danska motorvägar byggdes.
Så för att komma bort från trafikproppen kastade jag mig i vad som närmast var i blindo in på diverse småvägar i hopp om att komma fram till Herning i tid.
Det gjorde jag förvisso efter att ha varit nästan ute vid Nordsjön vid Esbjerg och efter att ha sett mycket av den jylländska vildmarken.
Efter vägvisning av en snäll dansk hotellreceptionist lyckads jag också ta mig fram till själva arenan Boxen.
Och nu skulle jag hem till Malmö igen och det borde ju bara vara att dra den nu öppnade motorvägen tillbaka.
Men först gällde det att hitta påfarten i mörkret i en stad som var närmast folktom och man inte kunde fråga någon om vägen.
För att göra en lång historia kort, och efter att ha varit inne och snurrat på en enkelriktad gågata, hittade jag med en chansning ut på motorvägen (åt rätt håll).
Jag ångade på under en fantastisk stjärnhimmel och en stor månskära som steg över horisonten. Nu var det vara att sikta på de båda Bæltbroarna och sedan ge järnet mot Öresundsbron.
Jag passerade Legoland och när jag sedan passerade Jysk bäddfabrik började jag fatta att jag missat den rätta vägen vid en av dessa märkliga trafikvisningsskyltar man har i grannlandet och var på väg norrut igen. 
Det var bara att göra en u-sväng för att komma på rätt spår igen och sedan att försöka hålla sig på det.
Aldrig tidigare har Öresundsbron känts så lång som denna sena natt.
Klockan fem kunde jag lämna bilen på min parkering och vackla upp och sova.
Äventyret kostade mig en smärre förmögenhet, bara broavgifterna över de två stora broarna kostade en bra bit över tusen kronor.
Men var värt det. Ja, det var det.

Jah Hollis

PS. Del ett i berättelsen om Peter Gabrielkonserten hittar ni här. DS.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , ,

lördag 5 oktober 2013

Veckans fönster 244 den 4 oktober 2013: Valfritt


Temat i Susannes fotoutmaning Veckans fönster är den här gången, som det är då och då, Valfritt.
Så jag passar på och visar upp ett fönster som varit med i utmaningen tidigare och även då var temat Valfritt.
Det är ett av de skyltfönster som finns i gatuplanet vid busshållplatsen jag väntar på bussen vid när jag ska inåt stan i Malmö.
Då såg fönstret ut så här; en fin spegling i, men skitigt och oputsat så att folk kunde skriva med fingrarna i dammet.
Se nu samma fönster ovan, hur välputsat (och spegelblankt) det ser ut.
Tänk vilken genomslagskraft det kan ha om man tar upp sina klagomål i Veckans fönster. :-)
Fler bidrag till veckans tema finns här.

Jah Hollis

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , ,

torsdag 3 oktober 2013

Hundra hus 2013 nr 58: Svävarterminalen i Malmö




Inne i oktober börjar det bli lite tidspress på att jag ska hinna fullfölja min del av Susannes fotoutmaning Hundra hus 2013.
Så jag fyller nu på med hus nummer 58 som är den gamla svävarterminalen i Malmö hamn.
Innan Öresundsbron fanns tog man sig från Malmö till Danmark/Köpenhamn och åter antingen med båt från Malmö hamn, från Limhamn (till Dragör) eller båtvägen över Helsingborg/Helsingör.
När bron blev kvar försvann de två förstnämnda. 
En av möjligheterna före bron var att åka med SAS svävare mellan danska flygplatsen Kastrup (nu Copenhagen Airport) och svävarterminalen i Malmö. 
Flygbolaget erbjöd sina passagerare denna förbindelse, där man checkade in redan i Malmö och där man kom direkt till Kastrup och även lite enklare tillbaka till Malmö.
Svävarna var en slags luftkuddeburna passagerarbåtar (inte att förväxla med Flygbåtarna som var bärplansbåtar som gick burna av medar på vattenytan) som svävade fram över vattenytan och gick upp på en platta på land när de nådde destinationen.
Svävarterminalen var rätt flott och hade förstaklasslounge och taxfreeförsäljning. Nu verkar alla försök att behålla någon slags verksamhet där ha havererat och huset är förfallet och skabbigt.
En tid stannade landsvägsbussar till och från Malmö på planen framför huset, men om de fortfarande gör det vet jag faktiskt inte.
Resterna av de lite science fictionaktiga svävarnas tid är ingen prydnad för stan och man får hoppas att någon gör något åt eländet snart.

Jah Hollis

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

tisdag 1 oktober 2013

Jah Hollis återser Peter Gabriel 40 år senare




Jag gjorde en ganska ogenomtänkt resa den gångna lördagen; jag körde bil solo från Malmö till den danska staden Herning på Jylland, över 30 mil.
Anledningen var att jag på nätet spontanköpt en biljett till premiären för Peter Gabriels Europaturné
Grundtanken var att jag skulle fått med mig någon på resan, tagit tåget och övernattat i Herning efter konserten.
Nu rasade den preliminära planeringen av diverse orsaker totalt, men jag bestämde mig i alla fall för att jag skulle utnyttja biljetten och ta mig till konserten med bil, kosta vad det nu kosta ville (och det visade sig vara ganska mycket).
Jag har sett Peter Gabriel live på scen en gång tidigare, för 40 (!) år sedan, på rockklubben Paradiso i Amsterdam, då han var sångare i Genesis som då var ett brittiskt band på uppåtgående.
Det var en fantastisk musikupplevelse, en av de där konserterna jag aldrig någonsin kommer att glömma.
När Peter Gabriel några år senare slutade i Genesis och trummisen Phil Collins tog över sången slutade jag lyssna på Genesis men köpte alla soloplattor Peter Gabriel gjorde.
På turnén som startade i Herning var det hans stora kommersiella framgång So (den med singeln Sledgehammer och Don´t give up) som var huvudnumret och framfördes i sin helhet med de flesta av originalmusikerna från skivan.
Men det bjöds mycket annat, lite nytt och en hel del gammalt och det vara bara att inse att det hela var i klass med den där konserten för 40 år sedan.
Visserligen med en rejält uppgraderad teknologi (bland annat en fantastisk ljusshow) men med samma suveräna sång från Peter Gabriel och musiker som står i en klass för sig.
Hela äventyret i Danmark kostade mig ungefär lika mycket som en restresa till någon semesterort (får se om jag kan skriva ett separat blogginlägg om själva resan, för det är den värd).
Och när jag åkte hem, ja jag tog bilen tillbaka till Malmö mitt i natten (kom hem 05.00), hade jag tillfälle att fundera på vad jag egentligen gjort.
Under den fantastiska stjärnhimlen på det mörka Jylland bestämde jag mig för att det i alla fall hade varit värt det.
Och ju mer jag tänker på det nu, desto säkrare är jag.

Jah Hollis

PS. Fortsättning följer här. DS.

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,