The Yardbirds var ett brittiskt band som stod högt i kurs hos mig och mina kompisar när jag var ung och började greppa det där med musik.
De spelade sin brittiska variant av blues och det som då var rhythm and blues (långt ifrån det man i dag kallar r´n´b) och konkurrerade med band som Rolling Stones.
Yardbirds var en plantskola för en radda sologitarrister som skulle komma att bli arketypiska rockgitarrister och närmast förgudligade av sina miljoner fans och lärjungar.
Först ut var Eric Clapton (som till och med kallades God i en klassisk graffiti i London). När han tyckte Yardbirds började spela för mycket pop hoppade han av och ersattes av Jeff Beck som sedan fick sällskap av Jimmy Page som till slut gjorde om bandet till Led Zeppelin (även om några originalmedlemmar i Yardbirds spelade vidare lite i skymundan under namnet Yardbirds).
Det där vet ju alla som kan sin rockhistoria, men hur många vet att Eric Clapton hade en föregångare i Yardbirds? Anthony "Top" Topham.
Saken är den att jag i och med Stockholmsbesöket i början av veckan kunde pricka av den tredje av de stora Yardbirdsgitarristerna.
I och med att jag såg Jeff Beck och hans band i Solnahallen, har jag nu sett alla tre live i olika konstellationer.
Frågan är nu om jag någonsin kommer att få se Top Topham i aktion?
Och konserten i Solnahallen då?
Jo, det var fyra mästerliga musiker (en av dom givetvis 66-årige Jeff Beck själv) och otrendig musik i en blandning man i teorin inte trodde skulle fungera.
Men inte desto mindre en rätt fantastisk upplevelse.
Jah Hollis
PS: Jag vet att mina båda bilder från konserten inte är några mästerverk. Men det var inte någon fotovänlig miljö och några av de inhyrda vakterna/värdarna i Solnahallen gjorde diverse otidsenliga försök att stoppa folk från att fota och filma det som hände på scenen. Filminspelningen nederst måste ändå vara gjord några platser från där vi satt. DS.
Läs även andra bloggares åsikter om Musik, Rock, Rhythm and blues, Yardbirds, Eric Clapton, Jimmy Page, Jeff Beck, Stockholm, Solnahallen, Rhonda Smith, Gud
3 kommentarer:
1. Dina bilder är helt i min smak, herregud dom är ju toppen (i mina ögon alltså)
2. Konserten blev sågad i Aftonbladet häruppe, men kul att du gillade den.
3. Top Topham.... säger mig inget, men jag hoppas du får pricka in honom också.
Tackar, tackar.
Att Aftonbladet sågar en konsert har ingen som helst betydelse. Deras musik- och nöjesbevakning är ett dåligt skämt.
DN:s recensent verkade mycket nöjd, liksom flera andra jag läst. Att jag själv var nöjd är förstås det som betyder mest för mig. :-)
Jag tror inte Top Topham spelar så väldigt mycket längre. Fast kanske spelar han i något obskyrt coverband på någon pub i London då och då. Att leta upp honom vore en musikarkeologisk bedrift. :-)
Snyggt inlägg. Nästa gång du kommer upp till Sthlm och är där en lördag, missa inte Stampen i Gamla stan! De kör blues för hela slanten på lördagseftermiddagarna. :-)
Skicka en kommentar