Skönt att undkomma drömmarnas värld

Jag hade en fruktansvärd mardröm precis innan jag vaknade i dag.
Jag drömde att jag av någon obegriplig anledning jobbade på Sydsvenskans nattredaktion (vilket troligen bokstavligt talat skulle vara ett drömjobb för många yngre journalister i den här delen av landet) och hade högsta ansvaret för att tidningen skulle bli klar att trycka.
Ingenting fungerade eller gick min väg, ingenting blev gjort. Allt var bara en enda röra.
Och fastän det fanns massor av folk runtomkring mig var det ingen som kunde, eller ville, hjälpa mig ur detta katastrofläge jag hamnat i.
När jag stod på sammanbrottets rand vaknade jag och så obehagligt realistisk hade drömmen varit att det kändes som en enorm lättnad att vakna och inse att det bara var en dröm.
Det var längesedan jag hade en sådan realistisk och otäck dröm (det låter kanske inte så hemskt som om man skulle drömma om monster och död och elände, men det var enormt ångestladdat).
Jag vet inte, men något måste det väl betyda.

Jah Hollis

Läs även andra bloggares åsikter om Drömmar, Arbete, Sömn, Ångest, Sydsvenskan, Katastrof, Drömtydning