Bob Dylans konst: Är den bra elller dålig?

Bob Dylans utställning av målningar på Statens museum for kunst i Köpenhamn vållade som sagt debatt redan innan den öppnades i helgen.
Och när man nu kollar recensionerna framstår det som om en enhällig kritikerkår sågar utställningen jäms med fotknölarna: den är dålig och målningarna är amatörmässiga och det är populism att visa Dylans konst på ett sådant aktat museum.
Det är i alla fall vad man kan tro om man läser en kort notis som något som heter TT Spektra har skickat ut och som nu återges i en lång radda svenska tidningar.
Då ska man betänka att:
1. Det där med populism är ju ett evigt problem. Man kan fråga sig om det är fult att locka mycket publik att se konst på ett stort museum (där Dylan-utställningen i detta fallet bara upptar en liten del av den enorma byggnaden, som är full av annan konst). Louisiana visar nu en inte speciellt upphetsande utställning med Andy Warhol som dragplåster.
Är det populism? Eller är utställningar med stora namn som exempelvis Picasso det?
2. "Kritikerkåren" som sågar utställningen finns i några av de stora danska tidningarna, bland annat citeras en konstprofessor som tycker att Dylan är en amatörmålare. Ja, det får han väl tycka, men läser man de (mycket långa och ordrika) recensionerna i de danska tidningarna ordentligt så hittar man faktisk uttalanden om att Dylan är "en glimrende maler" och han recenseras i alla fall (utrymmesmässigt) som om han vore en av de stora mästarna.
Det är inte för att försvara målaren Bob Dylan som jag skriver detta, jag kan inte säga att utställningen är vare sig enbart bra eller enbart dålig.
Snarare är det för att påpeka att man ska ta en sådan liten TT-text som nu finns i så många svenska tidningar (som alla köper in kulturmaterial från just TT Spektra) med en nypa salt.
Man kan faktiskt hitta kritiker som tycker att Dylans målningar är mycket sevärda och intressanta. Och själv ångrar jag inte att jag åkte och såg utställningen; jag kan till och med tänka mig att åka över sundet och kolla en gång till.
För som han sjunger, Bob:

Don´t follow leaders,
watch your parking meters...

Det bästa är nog att bilda sig en egen uppfattning om man får tillfälle.
Det var för övrigt förbjudet att fotografera på utställningen; kollegan F fick en bild på vaktens hand som snabbt kom upp framför hans mobilkamera.
Hur målningen Politician här ovan fastnade i min Iphone har jag inte en aning om.

Jah Hollis

PS. Det sägs nu att Dylan ska komma till Köpenhamn för att titta hur utställningen av hans tavlor ser ut. Det lär givetvis ske under största sekretess, men hör ni något när det är dags, tveka inte att tipsa mig. DS.

Läs även andra bloggares åsikter om Konst, Målningar, Bob Dylan, Populism, Danmark, Recensioner, Statens Museum For Kunst, Debatt, Konstkritik, Tidningar, TT, Politiken, Berlingske, Information, TT, TT Spektra, Iphone