Malmö har ett rykte om sig att vara en riktig gangsterstad, ett Sveriges Chicago där man lever farligt om man ger sig ut, speciellt efter mörkrets inbrott.
Skytten som valde sina offer bland invandrare, och diverse skärmytslingar mellan olika grupperingar i och kring stadsdelen (OBS! inte förorten, det är ingen förort) Rosengård har väl bara stärkt föreställningen om att det är farligt att bo i Sveriges tredje stad.
På vår enda kvarvarande morgontidning av verklig betydelse, Sydsvenskan, har man till och med arrangerat någon slags debattafton om Malmö och den så kallade "Chicago-stämpeln".
Vällovligt kanske, men jag (Malmöbo i över 20 år) har själv lite svårt att engagera mig i debatten.
Jag försöker leva mitt liv i Malmö och ta del av allt vad stan har att erbjuda.
Så när jag nu visar några kvälls/nattbilder som jag tog på tisdagen på en kort vandring från en busshållplats till Filmstaden (där jag tillsammans med en god vän såg utmärkta Winter’s Bone) är det inga gangsteruppgörelser eller upplopp ni får se.
Trots att jag dessutom gick ett stycke genom en mörk park blev jag vare sig överfallen eller rånad eller utsatt för något annat elände.
Folk runtomkring mig betedde sig som folk gör mest och jag fick inte någon känsla av att någon skyndade på hem för att slippa vara ute efter mörkrets inbrott.
Nej, jag bor hellre i Malmö, med dess eventuella faror, än i någon håla där allt stänger efter nio och där man förväntas hålla sig hemma framför tv:n om man är äldre än 25 år.
Heja Malmö!
PS. Den enda Chicagoanknytningen man kan krysta fram ur bilderna är väl att när man har bröllopsmässa i stan, så har man den på Slag(k)thuset. DS.
Jah Hollis
Läs även andra bloggares åsikter om Bild, Bilder, Natt, Malmö, Våld, Brott, Kriminalitet, Sydsvenskan, Bio, Chicago, Södergatan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar