En gång i tiden var det ett helvete för många svenskar när det drog ihop sig till deklarationsdags.
Någon gång i mitten av februari skulle det gångna årets inkomster och utgifter vara redovisade och inlämnade till skatteverket.
Det var mängder av blanketter som skulle fyllas i (jag minns hur min farsa brukade ägna timtals åt detta) och lämnas in och sista kvällen för inlämning var det rena folkvandringen till skattekontorens brevlådor.
Alla dagstidningar hade dagen efter en artikel om de allra sista som lämnade sina blanketter före midnatt.
Helst skulle det vara någon som som på stående fot och i sista minuten fyllde i sina blanketter.
Nu tillhör allt det där en förgången tid.
De flesta kan numera deklarera elektroniskt, via mobilen eller via datorn. Mystiken kring deklarerandet är borta och på måndag, som är sista dag för att lämna i sin självdeklaration lär det inte vara många blanketter som läggs i några brevlådor.
Själv hängde jag fast vid pappersvarianten så sent som till förra året.
Nu har jag för första gången deklarerat via datorn och det tog fem minuter (jag har bara inkomst från en arbetsgivare och bara kostnaden man som pendlare drar på sig att dra av).
Frågan är bara hur det kunde dröja så länge innan jag kom på detta.
Jah Hollis
Läs även andra bloggares åsikter om Pengar, Inkomster, Arbete, Deklarera, Skatt, Deklaration, Skatteverket, Avdrag, Utgifter
7 kommentarer:
Ojdå, är du vaken så här dags, jobbar du också natt?
Det där om att deklarera på nätet skulle man nog kolla närmare på förstår jag! Låter riktigt smidigt....
Är det inte lite vanans makt att man håller fast vid gamla rutiner. Jag har deklarerat elektroniskt i några år nu och det är hur bra som helst. Men jag gillar ändå pappersblanketten där man har lättare att kolla alla förifyllda siffror.
Ha en fin helg!
Kan bara gratulera dig som har det så enkelt, själv har jag all världens ångest när det är dags - en klar nackdel med egen firma...
I år är det extra mycket krångel med felaktiga uppgifter och annat strul - det blir en tuff helg!
I: Visst är det vanan makt. Och det märker man ju när man bryter vanan.
Vanans makt, skulle det förstås vara.
Ja det var då inte bättre förr - men lite kul och roliga rubriker i tidningar dagen efter sista inlämningsdagen saknar jag lite. Du vet - nostalgisk kul åsså;-)
Jag är så gammaldags att jag väntar till sista dan och sen i skatteverkets brevlåda. Önskar dig en fin valborgsmässoafton och 1:a Maj. Anita
Skicka en kommentar