Det verkar som om orden pensionär, gammal, gamling och åldring är på väg att försvinna ut ur det svenska språket. De ersätts i en rasande fart av ordet senior/seniorer, som om det på något vis låter snyggare, kanske.
Senior tycks man bli vid den ålder då man blir pensionär och det tycks man sedan vara livet ut. Man blir inte äldre senior eller något sådant utan man är och förblir senior.
Jag vet inte om uttrycket är taget från sportens värld där man ju har juniorer och seniorer, men där man vanligen blir senior redan vid 20 års ålder.
Det kan ju också vara så att vi, i ganska vanlig ordning, tagit över det engelska uttrycket senior citizens (och sedan kapat bort det krångliga ordet citizens).
Egentligen bryr jag mig inte om vilket, det kanske till och med är bra att bunta ihop alla över 65 som varande seniorer.
Det är bara att det känns som om det här ordet senior (från att ha hört hemma i sportens värld, och kanske i scouternas) tagit över i språket, paradoxalt nog, för att det finns ett behov av att måla upp livet som om man är evigt ung.
Visst man är senior, men det är ju 20-åriga idrottare också.
Jah Hollis
Andra bloggar om: gammal, åldring, senior, junior, pensionär, sport, idrott, ord, språk
9 kommentarer:
Hur blir man mest senior, det skulle jag vilja veta. Jag menar en tjugoåring kan väl inte vara lika mycket senior som en åttioåring. Eller?
Just det.
Det är väl den springade punkten i detta lite löst genomtänkta inlägg.
Samtidigt som vi är väldigt åldersfixerade verkar det finnas en vilja att sudda ut allt vad ålder heter.
Alla dessa paradoxer som staplas runt oss hela tiden. Tidningar som har bantningsråd på ena sidan och recept på feta tårtor och kakor på nästa.
Vet inte om man är åldersfixerad om man inte vill kalla sig för pensionär, men jag tycker det känns mycket gammaldags att kalla sig så. Men jag tycker å andra sidan inte att senior låter så mycket bättre.
Själv har jag fått avtalspension, dvs blivit pensionär tidigare än den vanliga pensionsåldern och jag har funderat mycket på ordvalen. Föredrar just nu att kalla mig för fritidsforskare, ordletare eller bloggare, men det är ju inte heller så bra!
I sporten finns väl "Old Boys"-klassen?Och jag vet att det för ganska länge sen började pratas om Miniorerna?Det var någon annan sån där anglifiering jag blir så irriterad på-- "den kommer nu med.." "vi ger er.." "kommer nu i fyra färger" -*fy*
När jag fyllt 65 började jag kalla mig pensionär och skulle aldrig drömma om att säga att jag är senior. Det har för mig en helt annan betydelse och har ingenting med egentlig ålder att göra.
Det händer många konstigheter med vårt språk.
Man är inte äldre än man känner sig, brukar man ju säga och då skulle väl min ålder pendla mellan 20 och 101 år.
I alla fall tycks vi vara överens om att det är lite konstigt att kalla alla som lämnat medelåldern bakom sig för seniorer.
Det finns å andra sidan en radda konstiga beteckningar på olika åldersgrupper, som tweenies (se där, ännu ett amerikanskt uttryck vi tagit till oss) och unga vuxna.
Och ordet tonåring är väl inte direkt lastgammalt det heller, även om det funkar bra som sammanfattning av en väl begränsad åldersgrupp.
Call a Gub a Gub and a Gum a Gum.
Call a spade a spade.
Senjor
Concrete Kid
Tjock gubbe
Pensionär har väl med försörjning att göra. Lite konstigt att kallas pensionär när man fyllt 65 oavsett hur man skaffar sin försörjning. Jag har inget emot bli kallad senior när jag fyller 65, hellre det än gamling.
Hej! Senior eller pensionär ja det är svårt att välja! Vi hyr ut seniorer, men skriver att vi hyr ut pensionärer (inte konsekvent) kanske. I alla fall besök gärna vår webb: www.hyrsenior.se
ha en trevlg påsk
Sven-Åke
Skicka en kommentar