fredag 18 januari 2008
Schackgeni, USA-hatare och antisemit
Bara för en stund sedan kom nyheterna från Reykjavik på Island: den gamle schackvärldsmästaren Bobby Fischer har dött, 64 år gammal.
Fischer var den ende amerikan som lyckades ta titeln under de senaste drygt 100 åren och han hyllades (delvis för att han var amerikan förstås) som ett geni och kanske den störste schackspelaren någonsin.
Det hade naturligtvis stor betydelse att han, i en legendarisk match i Reykjavik 1972, mitt under det kalla kriget, tog titeln från den ryske världsmästaren Boris Spasskij. Rysslands dominans inom schackvärlden var givetvis en nagel i ögat för amerikanerna.
Att sedan Bobby Fischer kom att bli en rabiat USA-hatare, i ordets rätta bemärkelse, hade kanske ingen väntat sig.
Hans utbrott mot USA, och inte minst hatiska utfall mot judar, efter attacken mot World Trade Center och Pentagon 2001 fick det mesta i den vägen att blekna.
Det skulle ha varit intressant att få veta vad som fick honom att bli så hatisk. Blev han en bricka i ett politiskt spel i och med segern i Reykjavik, eller vad var det som hände?
Nu har i alla fall döden satt Bobby Fischer matt för alltid.
Jah Hollis
Andra bloggar om: schack, världsmästare, bobby fischer, boris spasskij, USA, ryssland, kalla kriget, reykjavik, world trade center, pentagon, elfte september
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Han var en människa, en tragisk sådan, en don Quijote vars förvirrade uttalanden
och obetänksamma anklagelser fick vingar av en sensationslysten omvärld.
Han blev missförstådd, förräderianklagad och bortstött av sitt eget land, död i exil.
Han var en mästare, kanske den störste, en van Gogh där penseln bytts mot brädet
och expressionism mot damoffer. Han var en Caissas favorit - oerhört älskad,
alltid kysst.
Jo, jag tror mig ha förstått att han var en mästare, en riktig mästare. Men knepigheterna började väl redan i Reykjavik och blev än värre när han ställde sina krav för att det skulle bli match mot Karpov.
www.svd.se/kulturnoje/
understrecket/artikel_83636.svd
Att han faktiskta var jude själv gör dock att man tar hans antisemitiska uttalanden med en nypa salt, trots grovheten i dem.
Jag tycker nog tvärtom att antisemitismen blir ännu märkligare när man vet att hans mor var judinna.
Skicka en kommentar