Jag får slita ända in i julkaklet

Dan före dopparedan.
Och hur många vet varför man kallar julafton för dopparedan?
Min uppesittarkväll, för det är väl en sådan man ska ha dan före dopparedan (?), kommer jag att tillbringa på jobbet.
Har jag tur kommer jag iväg hemåt runt midnatt, och vem vet, kanske kan jag varva ner med ett par julöl och slå in ett par julklappar när jag väl är hemma.
Flera av mina arbetskamrater har tagit semester de här dagarna och en och annan befinner sig i varma länder som Mexiko och Thailand.
Välsigne dem och hoppas de har en skön ledighet. Jag avundas dem inte.
Själv skulle jag bara vilja ha lite lugn och ro här hemma, och jag tror det kan bli det i alla fall på julafton och juldagen (sedan jobbar jag igen på annandagen).
Julafton ska jag tillbringa hemma hos M och vad jag vet blir det bara hon och jag, och det räcker för mig.
För övrigt såg jag Robert Prytz i dag, han kom ut från Systembolaget vid Värnhem med en (rätt liten) kasse när jag stod i kön till bankomaten. Det sägs att han har fått jobb som tränare i stan.
Välsigne honom med, han kommer ursprungligen från Kirseberg där jag bor.
Och julsången ovan är ju en gammal favorit i repris, men den håller definitivt.
God jul!

Jah Hollis

PS. Skulle ni inte kunna se videon, eller någon annan av alla jag länkat till, så vet ni vem det är som förstört nöjet. DS.

Andra bloggar om: jul, julafton, 24 december, dopparedan, traditioner, Mexiko, Thailand, semester, julöl, Samuel Adams, Malmö, Kirseberg, Robert Prytz