Twingly statistik

torsdag 12 mars 2009

Och nu djävlar blir det rock´n´roll!


Då och då dyker det upp band och artister som tycker popmusiken blivit för tillkrånglad och fin i kanten och tycker det är dags att gå tillbaka till rötterna, vilket då oftast innebär ren och avskalad rock´n´roll.
I mitten av 1970-talet uppstod det en sådan rörelse i England, och det är inte punken jag talar om. Nej det är pubrocken, en lite baktalad musik som i mångt och mycket banade väg för punken med sin back to basics-filosofi.
Mycket av det som kallades pubrock är stendött i dag, men det finns musiker och musik från den tiden som står sig än.
Det absolut bästa exemplet jag kan komma på är Dr Feelgood, Canvey Islands stoltheter, som var igång redan i början av 70-talet och som var riktigt stora i England just innan punken kom (jag såg dem själv i England inför en extatisk publik på Readingfestivalen 1975).
Det räcker med att kolla in bandets stil i videon ovan, en låt från deras första LP Down By the Jetty (som gavs ut i mono och med ett svartvitt omslag), för att inse att de här killarna menade allvar.
Tyvärr började bandet falla samman när gitarristen Wilko Johnson var den förste att hoppa av. Sedan försvann de en efter en och när den elegante sångaren och munspelaren Lee Brilleaux avled 1994 borde det varit slutet för Dr Feelgood.
Men så starkt är arvet efter detta pubrockband att de spelar än i dag, utan några originalmedlemmar.
Och inte ska Dr Feelgood lastas för att Per Gessle valde gruppnamnet Roxette från en låt på Down By the Jetty.

Jah Hollis

Andra bloggar om: , , , , , , , , , ,

3 kommentarer:

Jimmy Doodlebug sa...

Fräckt. Tror jag såg dom på gamla KB, fast då var det inte så bra som här. Lee Brilleaux var dock med vill jag minnas. När jag hör det här tänker jag på ett band som var verksamma något senare, nämligen The Godfathers.

Anonym sa...

Bra skrivet och skön grupp! Själv gillade jag Steve Gibbons och Graham Parker och så Mickey Jupp! Men inget ont om Doktor-gängets pubrock ;-) "No spitting on the bus" hette väl en av Steve Gibbons hits?

Thomas O. sa...

Dr Feelgood får mig att må bra. Kolla även http://imponera.blogspot.com/2007/02/en-pubrock-platta.html