Det har just gått över från måndag till tisdag och det är rätt kvalmigt i Malmö som om det är åska på gång.Under natten mellan lördag och söndag den gångna helgen, då vi satt uppe några stycken och filosoferade till långt inpå morgonkvisten, var Facebook ett av ämnena som diskuterades.
Alla då närvarande, utom jag, är med på Facebook (en del sedan länge, någon sedan bara några månader), men exakt varför har jag inte blivit riktigt klok på. Jag kan inte riktigt inse finessen.
Men de är ju knappast ensamma; en halv miljard människor lär ska vara med på Facebook nu (fast hur många, precis som i bloggvärlden, som verkligen är aktiva är väl osäkert).
Själv fick jag en inbjudan, jag lades till som vän, till Facebook redan för tre år sedan (2007) av en vän (även i verkliga livet), men tackade av någon anledning nej.
Jag hade ju redan då bloggat ett tag och tänkte väl att det skulle räcka för att hålla mig sysselsatt inom de sociala mediernas värld.
Men jag ska erkänna att jag är lite vacklande nu, mest för att jag har fått för mig att jag kanske missar något, även om jag tror att det är höga berg och djupa dalar på Facebook, precis som det är vin och vatten bland det stora utbudet av bloggar.
Sedan ska ju tiden räcka till också, och det känns just nu som det största problemet.
Det vore intressant att höra andras erfarenheter av fenomenet Facebook.
Jah Hollis
Läs även andra bloggares åsikter om Facebook, Bloggar, Bloggande, Bloggosfären, Sociala medier, Värme, Åska, Sommar, Malmö, Natt
8 kommentarer:
Jag har varit med i några år men inte aktiv.(dottern fick mig att gå med)
Men det är inte för ens det sista året som jag har fått "nytta" av det.
Jag har åter sett en del av mina gamla vänner som jag sen fått go kontakt med.
Så det som precis allt det andra är blir vad man gör det till.
men en del verkar leva genom "ansikts booka" men det är ju upp till var och en.
Jag försöker vara återhållsam med nya medier. Jag tror t ex att mobiltelefonen är ett av dom största stressmomenten vi har. I denna pryls barndom sa chefen ”tänk så mycket tid du får över till annat”. Det visade sig att detta ”annat” var mer jobb. Jag är i den lyckliga benägenheten att jag inte behöver minutpassning på min tillvaro. Det är andra som vill att jag ska ha mobil – inte jag. Gäller samma för Ansiktsboken?
CK
Jag tycker det är skittråkigt.
Jag älskar fejan. Nya och gamla vänner möts i cyberspace för att sedan kunna mötas IRL. Det är helt enkelt ett sätt at vara tillgänglig och med utan att man behöver hänga där jämt.
Hm, tänkte skriva att jag inte hinner, som du. Bloggen tar tid och vill helst göra det rätt bra. Men sedan läser jag ASD och tänker att jag kanske missar något? Ska kanske tänka över det igen. Problemet är tiden, att få den att räcka till, eller snarare, att användas rätt!?
Frågan är ju då vad man skulle missa om man inte är med. Blir det egentligen några varaktiga kontakter när man tar upp en gammal bekantskap (eller får nya) via FB. Sedan tycker jag det är lite talande att den yngsta som svarat här helt enkelt tycker det är "skittråkigt". :-)
Men så vet jag lu att jag själv figurerar på några ställen på FB och det är nästan det som gör mig mest nyfiken. Mitt besök på Malmö arena vid Leonard Cohens konsert den 4 augusti lär finnas dokumenterat med bild, liksom min närvaro vid Rod Stewarts konsert tidigare i sommar.
"... så vet jag ju..." :-P
Njae, jag är inte med i Fejan... eller jo, jag reggade mig när det begav sig men tröttnade efter två veckor och kontaktade sajten för att ta bort min profil. Då var det mest sandlåda, vet inte om det är annorulunda nu. Har ett twitterkonto som jag tänkte använda till att bokcirkla men det har inte blivit av. Jag håller kontakt med folk via skype och mejl - och bloggen förstås. Det räcker så.
Skicka en kommentar