Twingly statistik

Visar inlägg med etikett glass. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett glass. Visa alla inlägg

fredag 6 juni 2008

Glass och glada studenter på stan

Jag tog mig ut på stan i dag för att bland annat köpa en försenad födelsedagspresent till en av mina bröder som jag ska träffa i morgon. I samma veva skulle jag hämta ett par biljetter på Malmö station.
Det tog inte många sekunder att inse att det är studenttider nu. Mängder av tutande bilar for runt med glada, sommarklädda, livsfarligt sittande, nyutsläppta studenter.
På något vis kan man inte låta bli att smittas av den där ungdomligt entusiastiska livsglädjen de utstrålar.
Jag slog till och köpte en glass, årets första, av en tjej som sålde glass i alla regnbågens färger och några till inne på Hansacompagniet.
Det blev en giftigt bå kula med lätt mintsmak och en persikofärgad med persikosmak.
Stärkt av den delikata glassen cyklade jag vidare mot Västra Hamnen och upptäckte på vägen att en helt ny stadsdel, Dockan,
med restauranger och folkliv höll på att växa fram runt högskolan.
För att då inte tala om hur mycket nytt som byggts upp kring Turning Torso sedan jag var där senast. Jag kände mig nästan som en turist i min egen stad.
Man borde helt enkelt kanske ge sig ut och cykla lite oftare.

Jah Hollis

Andra bloggar om: , , , , , , , , ,

torsdag 22 mars 2007

I wish I’d been a Girlie...

Ett litet utdrag från katalogen av händelser som utspelar sig i konungariket Sverige just nu:
Ja, den här
glassdiskussionen får mig bara att tänka på Monty Python. The Lumberjack song: I wish I’d been a Girlie, just like my dear papa. Jag vet inte om jag tycker diskussionen bli mer upphetsande än så.
Den sketchen och den texten dödar det mesta på något vis.
Roligare då att höra Carl Bildt försöka åstadkomma någon slags pondus när han nu fått igång ett privat krig med Kuba. Hans skorrande överklass-r (vad heter det i pluralis?) tar definitivt udden av allt han har att säga.
Det är svårt att ta en man som blivit en parodi på sig själv på allvar.
Men nu har han väl hittat något som kanske kan ta bort fokus från Persson ett tag. Bildts alla egna affärer tycks vara glömda för tillfället.
Nu är det Persson för hela slanten, Mona har vi redan glömt.
Till och med Pagrotsky är ute och försvarar sig lite för säkerhets skull innan han dykt upp i Persson-intervjuerna.
Jag önskar jag hade haft något mer seriöst ämne att ta mig an i natt, men med tanke på omständigheterna hittar jag inte något. Jag drar hem till övernattningshålan och hämtar kraft.

Jah Hollis