Är det inte slutresultatet som räknas?

Sverige besegrade i går kväll San Marino (kallade Europas sämsta landslag) på bortaplan, i EM-kvalet i fotboll, med 5-0.

Segern satt ganska långt inne, det ska inte förnekas, men det blev fem svenska mål till slut och tre odiskutabla poäng.

Detta verkar ha fått de svenska tidningarnas fotbollskommentatorer att gå i det välbekanta taket och spy lite galla på vägen dit.

Jag vet inte om de var besvikna för att det inte blev en utklassning av den dimension som Holland stod för när man tog sig an San Marino nyligen.

Men är det ändå inte till syvende og sist (ja Danmark slog Norge i går och hjälpte på så vis Sverige en aning) slutresultatet som gäller? Och visst är det en kliché, men nästa gång är det en ny match (och med stor säkerhet med en rund boll).

Fråga det italienska landslaget och det engelska efter deras insatser i gårkvällens kvalspel.

Man brukar ju säga att musikrecensenter är misslyckade musiker som ska ge igen för att de misslyckats som musiker.

Frågan är om inte det där skulle kunna överföras till fotbollen och fotbollskommentatorerna med.

Jah Hollis

Läs även andra bloggares åsikter om Fotboll, EM, EM-kval, Sverige, San Marino, Sport, Sportjournalister, Fotbollskommentatorer, Kritik, Zlatan, Musik, Recensenter

Begår Christer Björkman harakiri nu då?

Den svenska nationen har tydligen skakats i sina fundament denna afton: Det Sverige som fostrat schlagerfenomen som Abba, Herreys, Carola, Charlotte Nilsson och Forbes.
Det svenska bidraget till Eurovisonsschlagern, den urtypiskt svenska låten This Is My Life, som sjöngs av Anna Bergendahl, gick inte till final.
Och detta är första gången sedan vi började medverka i schlagertävlandet som Sverige inte är med i själva schlagerfinalen.
Medan gamla fina schlagernationer som Azerbajdjzan, Ukraina och Armenien får vara med och göra upp om vinsten i Oslo på lördag, får vi svenskar bara vara med och titta på.
Men inget ont som inte har något gott med sig.
Kanske tar den uppblåste Christer Björkman sitt förnuft tillfånga och begår harakiri nu.
Och kanske kan vi tona ner den hysteri som SVT i maskopi med först och främst kvällspressen byggt upp runt schlagerspektaklet.

Jah Hollis

Läs även andra bloggares åsikter om Musik, Schlager, ESC, Schlagerfestivalen, Sverige, Oslo, Final, Anna Bergendahl, Christer Björkman, SVT

Tema fredag: Svenskt förr eller nu

Sinneskattens tema denna fredag går ut på att vissa något som kan ses som svenskt förr eller nu.
Ett ämne där man kanske får tassa lite på tå, enligt vissa finns det visst överhuvudtaget inget man kan (vågar?) kalla svenskt.
Men jag ska inte ge mig in på några politiska diskussioner i detta ämne, utan jag ser temat som saker associerar med livet i Sverige förr eller nu, och det kan väl ändå ingen ha invändningar mot?
Min bild visar det en gång så stolta posthuset i Oskarshamn. Förr var posten en institution och hade sådana här imposanta byggnader i nära nog varje svensk stad.
Men det var förr.
Nu inhyser huset ett hotell med det välfunna namnet Hotell Post.
Fler bidrag i detta ämne hittar ni här.

Jah Hollis

Andra bloggar om: Bild, Bilder, Foto, Fototema, Fredag, Sverige, Förr, Nu, Oskarshamn, Posten

Sveriges curlingdamer är OS coolaste lag

Jag ska erkänna det direkt, jag vågade knappt titta på damcurlingens OS-final mellan Sverige och Kanada.
Jag har för mig att om jag tittar på något laddat i idrottsväg så går det alltid åt skogen för dom jag håller på; och här önskade jag verkligen att det svenska laget skulle försvara sitt guld från förra vinter-OS.
Jag vet inte något mer sympatiskt och coolt lag, alla kategorier och nationaliteter, som ställer upp i detta OS.
Visst, vi tog ett stafettguld på skidor, men det smäller på något vis högre att vara regerande OS-mästare och försvara sitt mästerskap.
Så vad mer kan jag säga än: Grattis till guldet och för underhållningen ni bjudit oss på!
Våra hockeyherrar, bland andra, har sannerligen mycket att lära av er.

Jah Hollis

Andra bloggar om: OS, Vancouver, Curling, Guld, Sverige, Vinter-OS, Kanada, Vinst

Ska man våga hoppas på ett mirakel i kväll?

I kväll spelas de sista matcherna i Sveriges kvalgrupp till VM-slutspelet i fotboll i Sydafrika 2010.
Det sista halmstrået för att Sverige ska kunna hänga med är, att strykpojkarna Malta lyckas knipa en enda futtig poäng från Portugals på papperet överlägsna lag.
Det ska alltså till:
1. Ett smärre mirakel i Portugal.
2. Att Sverige hemma vinner över Albanien, viket ju knappast är oöverkomligt.
3. Att Sverige sedan via play off mot andra grupptvåor kniper en VM-plats.
Det är mycket om och men, ändå är det inte utanför möjligheternas gräns.
Kanske skulle man lära lite om självförtroende från det här gänget TV4-journalister som gett sig in i underhållningsbranschen.
Jag har inte sett föreställningen och det är tveksamt om jag skulle göra det ens för en miljon (OK, för en miljon då).
Visst ska man tro på sig själv, men det kan också vara en styrka att inse sina begränsningar ibland.
Men på TV4 tycks pajaserierna stå högt i kurs, det märker man ju bara man kollar deras ordinarie tv-program.

Jah Hollis

Andra bloggar om: Fotboll, VM, Sydafrika, VM-kval, Sverige, Malta, Albanien, Portugal, Självförtroende, Kval, TV4

Helgens bästa och helgens sämsta

Nu är vi redan över på söndagen: ångestens egna högtidsdag.
Min långledighet går mot sitt slut och på måndag ska jag börja jobba igen. Jag ser ärligt talat inte fram emot det, det är lite för mycket turbulens kring min arbetsplats nu för att jag ska känna mig tillfreds med det som händer.
Helgens höjdare (hittills i alla fall) var fredagskvällens konsert med The Handsome Family på KB i Malmö.
För mig var det en chansning att gå dit, men jag kände på mig att det var rätt och det var det ju.
Äkta paret Brett och Rennie Sparks och deras båda medmusiker bjöd på lågmäld country och folkmusik med mörka och melankoliska texter, allt framfört med en stilla intensitet som gjorde att man bara sög åt sig allt de gav oss.
Jag blev så upprymd att jag kände att jag ville tacka dem för deras insats.
Och det gjorde jag när jag köpte en av Rennies (en kvinna jag blev lite förälskad i) egenhändigt designade band-t-shirts efter konserten och när vi senare stötte på Brett som stod och tog ett bloss utanför baksidan på KB när vi gick därifrån.
Raka motsatsen, helgens lågvattenupplevelse, var Sveriges VM-kvalmatch i fotboll mot Danmark.
Sverige förlorade surt med 0-1 och därmed ska det till ett mirakel eller två i de sista gruppmatcherna på onsdag för att Sverige ska ha en chans att vara med i slutspelet i Sydafrika.
Det danska segermålet var det inget att säga om. Däremot finns det en hel del att säga om de båda svenska mål som föregick det och som båda dömdes bort av den spanske huvuddomaren och hans linjemän.
Ett mycket trist sätt att tappa en given chans till ett VM-slutspel.

Jah Hollis

Andra bloggar om: Helg, Arbete, Fritid, Söndag, Ångest, Musik, KB, Malmö, The Handsome Family, Fotboll, VM-kval, Sverige, Danmark

"The Name is Reinfeldt – not Seinfeld!"

Vår käre statsminister, Fredrik Reinfeldt, är ute och agerar statsman på G20-mötet i Pittsburgh, USA, just nu.
Och får man tror statsministern själv, så går det riktigt bra. Sverige har haft "stora framgångar" på mötet, enligt vad Reinfeldt säger i svenska media.
För amerikanska media tycks det däremot ibland ha varit lite motigt att bena ut vem den där Reinfeldt egentligen är.
En god vän till mig, boende i Maryland i USA, hade hört ett nyhetsinslag på en amerikansk radiostation inför G20-mötet.
Där talade man om "The Swedish prime minister Seinfeld".
Aj-aj! :-D

Jah Hollis

Andra bloggar om: G20, USA, Pittsburgh, Politik, Fredrik Reinfeldt, Seinfeld, Media, Komik

Märkliga förbudsskyltar: Del femtielva

Sverige är ett förbudsland, det har vi fått lära oss, inte minst av våra bröder och systrar i Danmark som ju bor i ett land där man kan köpa öl, vin och sprit i livsmedelsbutiker.
Och det är väl höjden av frihet, eller?
Det må vara hur det vill med den saken, men då och då stöter man här i Malmö på en och annan förbudsskylt som kan få en att fundera.
Som denna "Cykelparkering förbjuden"-skylt som jag fick syn på häromdagen utanför ett bankkontor nära Värnhemstorget. Jag kan med en gång säga att det är min cykel vars pakethållare ni ser till vänster, så min inställning till detta "förbud" är väl rätt klar.
Men vem har satt upp skylten och varför?
Det kan man undra.
Är det banken, eller husägaren (om det nu är någon annan än banken)?
Då undrar man om de inte vill ha cykelburna kunder, eller att man ska kunna ställa ifrån sig cykeln en stund medan man tar ut pengar i bankomaten som ligger några meter därifrån.
Om jag inte fått allt om bakfoten är det väl dessutom kommunen som äger själva trottoaren (just denna ligger för övrigt på en liten bakgata). Och jag tillåter mig att tvivla på att Malmö kommun skulle sätta upp en sådan skylt.
Jag bara undrar hur den som satt upp skylten har resonerat: Ska cyklar ställas på gatan och ta parkeringsplats från bilisterna eller ska man leta upp närmsta cykelställ några hundra meter bort innan man använder bankomaten?
Och vem är det som ska se till att detta "förbud" efterlevs?
Frågor, frågor!
Någon som har ett vettigt svar att komma med?

Jah Hollis

Andra bloggar om: Sverige, Danmark, Förbud, Skyltar, Frihet, Cyklar, Cykelställ, Banker, Nordea, Bankomater, Dumheter

Vad f-n svamlar Reinfeldt om?

I dag tar Sverige över ordförandeskapet för EU för det kommande halvåret. Det sker naturligtvis inte i tysthet.
Hela EU-kommissionen fanns på plats i Stockholm på onsdagen och togs emot av vår statsminister, Fredrik Reinfeldt.
Reinfeldt själv får samma dag en slags programförklaring inför ordförandehalvåret publicerad i Moderaternas husorgan Svenska Dagbladet.
Där skriver han att "Nu är det dags att svara upp".
Svara upp? Vad är det för sätt att uttrycka sig?
Jo, längre ner i hans inlägg står det att det nu är "dags att svara upp mot alla de frågor som Europa – och världen – står inför". Jaha!?
Jag har inget större förtroende för Reinfeldt och det blir väl inte större av att han tycks ha en debattinläggsskrivare som inte kan uttrycka sig på begriplig svenska.
Svara upp?!

Jah Hollis

Andra bloggar om: EU, EU-ordförande, Språk, Fredrik Reinfeldt, Svenska, Svenska Dagbladet

Röda arméns kör spöade alla i semifinalen

Ja det gick ju som på räls för Malena Ernman och kompani att ta oss till finalen i Schlager-EM.
Men i ärlighetens namn var väl konkurrensen inte mördande: trista efterapningar av tidigare framgångar i tävlingen och mycket lättklädda brudar för att locka manliga röstare antar jag.
Bäst var ändå de ryska värdarnas pausunderhållning. Röda arméns kör stämde upp Kalinka som inledning på en orgie i rysk nationalism och ryska nationalsymboler.
Och det är sannerligen inte mycket som smiskar Röda arméns kör när det gäller.
Och nu fick väl en och annan borgerlig ledarskribent i Sverige något att fundera över när det gäller Ryssland och ryssarna (om de nedlät sig att kolla schlagerspektaklet, själv gjorde jag det i tjänsten).
Kanske blir det lite Eurovisionsschlagekremlologi nu?
Videon här nedan framstod plötsligt som ett ganska lamt försök till parodi. Verkligheten överträffade, som så ofta, dikten.



Jah Hollis

Andra bloggar om: Eurovisionsschlagern, Malena Erman, Moskva, ESC, Ryssland, Röda Armén, Borgare, Parodi, Nationalism, Kremlologi

Tennisen en prövning för demokratin

Visst hör idrott och politik ihop, men ska idrotten verkligen ta hela ansvaret för evighetskonflikten i Mellanöstern?
Det är väl en kort sammanfattning av hur det resoneras i olika läger inför helgens Davis Cupmatch i tennis i Malmö mellan Sverige och Israel.
Matchen, och vad som händer runt den, kommer ju också att vara en verklig prövning för demokratin, förmodligen på mer än ett sätt.
Nu har man i alla fall tagit bort högarna med gatsten som i ett utbrott av sällsynt urusel tajming placerats utanför Baltiska hallen där matchen ska spelas.
Men nu har en grupp som sägs vara nazister aviserat att de tänker gå med i det stora demonstrationståget genom Malmö på lördag. Det innebär att Gahrton och kompani (eller Gehrton som han får heta på ett ställe i DN) får ta ställning till om de ska tillåta nazisterna (som ju säger sig stödja det palestinska folket) ska få vara med i gemenskapen.
Kanske kan de släppa några av goddagspiltarna ur den autonoma delen av demonstrationståget lösa på nazisterna innan man ska tåga iväg?
Hoppas bara ni städar upp efter er innan ni lämnar Malmö.

Jah Hollis

Andra bloggar om: Davis Cup, tennis, Malmö, Baltiska Hallen, Demokrati, Demonstration, Nazister, Per Gahrton, autonoma, DN, Gatsten, Våld

Är Sverige USA:s 51:a stat?

Den lite suddiga bilden här ovan är tagen på Hemköp vid Värnhem i Malmö i dag, dagen efter att Barack Obama svor eden som USA:s nye president.
Samtliga fyra morgontidningar i tidningsstället, samtliga grundmurat borgerliga i sin politiska syn, har jättebilder på Obama på sina förstasidor. På hyllan under ligger en kvällstidning, som ska vara socialdemokratisk i sin politiska inriktning, som föredrar att ha någon mordhistoria på en stor bild medan Obamainvigningen får något mindre utrymme.
Det råder väl inga som helst tveksamheter om var det politiska etablissemanget i Sverige har sina sympatier. Det finns inga val som får så stor plats i den svenska pressen som det svenska och det amerikanska.
Ibland känns det som om vi i Sverige med vår förkärlek för det amerikanska och vår fallenhet för att blanda in hemkokt tv-amerikanska i vårt eget språk skulle kunna vara USA:s 51:a stat.
Visst, det finns mycket USA-kritik och det finns det som en del lite fånigt kallar USA-hat, men jag undrar om det inte i de kretsarna mest handlar om hatkärlek.
För finns det någon i Sverige som inte tagit till sig en endaste liten amerikansk kulturyttring och uppskattat den?
Jag tvivlar.

Jah Hollis

Andra bloggar om: USA, Barck Obama, president, Sverige, tidningar, press, kultur, DN, Sydsvenskan, SvD, Aftonbladet, Borgerlighet

Är Sverige på väg att bli en polisstat?

Det verkar som om friheten i Sverige är på väg att bli allt mer beskuren, och det när vi har en borgerlig regering som gärna framhåller sina frihetsideal och sina liberala värderingar.
Och nu talar jag inte om FRA eller några sådana idéer om avlyssning och övervakning av medborgare i största allmänhet.
Nej, nu handlar det om att poliser tydligen kan klampa in var som helst och drogtesta folk och kräva att man ska lämna urinprov.
Det hände tydligen nu på Grammisgalan och en av dem som drabbades och blev rasande över detta var musikern Kleerup.
Utan att ta ställning till vare sig Kleerups kvaliteter, hans musik eller eventuellt drogmissbruk gör mig hela historien häpen. Kan polisen bara hugga folk på måfå på vilka tillställningar som helst och kräva drogtester.
Det låter ju som en polisstat av den värsta sort (och kom inte med något trams om ’rent mjöl i påsen’ och liknande) och något jag inte trodde förekom i Sverige 2009.
Var ska dessa poliser slå till mot för tillställning nästa gång?
Guldbaggegalan? Antikrundan? Nobelfesten? Idolfinalen? Fotbollsgalan? Idrottgalan? Allsång på Skansen? Riksdagens öppnande?

Jah Hollis

Andra bloggar om: musik, kleerup, grammis, grammisgalan, droger, polis, FRA, storebrorssamhälle, övervakning, gudbaggegalan, antikrundan, Idol, Nobelpriset

Rosengårdsbråken en tidig julklapp till sd

Rosengård måste vara det mest allmänt kända begreppet i Malmö just nu.
Större och mer välkänt än Malmö FF, Mif Redhawks eller några kultur- eller andra kändisar från Sveriges tredje stad.
Och nu är denna stadsdel på tapeten igen. Det är bråk mellan polisen och några som det är svårt att få något riktigt begrepp om vad de är för några och än mindre vad de är ute efter, mer än att bråka.
Det lär ha börjat med att en hyresvärd sagt upp kontraktet för en moské som huserat i en källare (!) i Rosengård (inom parentes tycker jag det skulle vara trevligare att gå och be sina böner (om man nu har religiösa böjelser) i den fina moskén i grannförsamlingen Husie än att hålla till i en källare, men smaken är väl som baken), vilket tydligen upprört en hel del folk.
Men nu verkar det som om mer professionella bråkmakare blandat sig i det hela, sådana som dras till bråk med polisen likt flugor till hundskit.
De enda som lär känna någon som helst glädje över detta måste vara Sverigedemokraterna och liknande högst tvivelkaktiga sammanslutningar.
Bränderna och bråken i Rosengård måste vara som en tidig julklapp för dem, en gratis reklamkampanj som kommer att ge dem många, många röster.
Med sådana fiender som de som ställer till upplopp i Rosengård behöver de inga vänner.
Rosengård är för övrigt inte den förort som stadsdelen ibland målas upp som. Det är en stadsdel som inte ligger speciellt långt från Malmö city (Malmö är ingen riktig storstad).
Själv skulle jag ta mig dit med en kvarts cykeltur på min gamla oväxlade järnhäst.
Men under de premisser som nu råder ser jag ingen som helst anledning att göra det.

Jah Hollis

Andra bloggar om: Malmö, Rosengård, upplopp, polisen, moske, bränder, Malmö FF, Mif Redhawks, förorter, Sverigedemokraterna, AFA

Chock och överraskning = samma sak?

I kväll spelar Sverige en viktig match i sin grupp i VM-kvalet i fotboll inför slutspelet i Sydafrika 2010. Motståndare på hemmaplan här i höstliga Sverige är Portugal, ett lag som alltid är med i favoritdiskussionerna, men som aldrig lyckats fullt ut i ett slutspel.
Sveriges lag är svårt drabbat av skador inför den svåra matchen mot Portugal och så sent som häromdagen fick lagkapten Henke Larsson lämna en träning skadad och kommer att vara borta från spel en lång tid framöver.
Nu har beskedet kommit om vem som ska ersätta honom som kapten i laget och det blir Zlatan Ibrahimovic. Inte helt okontroversiellt, anser väl fortfarande en och annan, men troligen ett helt riktigt val.
Enligt de språkbegåvade journalisterna på Aftonbladet kom valet av Zlatan som en "chock" för resten av laget. För det första tror jag någon på Aftonbladet har hittat på detta, det vill säga att det är en ren lögn.
Under "chockrubriken" finns det ingen täckning i texten för att någon överhuvudtaget i laget skulle fallit in i chock (som ju är ett sjukdomstillstånd). Det sägs däremot att det kom som en överraskning, men även det verkar vara något som Aftonbladet själva står för, även om det nog kan finnas en viss sanning i det.
Men Aftonbladets sportjournalister verkar alltså inte kunna skilja på chock och överraskning.
För det kan väl inte vara så att de medvetet använder språket felaktigt för att slå blå dunster i ögonen på oss?
Men nu får vi hoppas att Sverige kan överraska Portugal i kväll.
Att chocka dem blir nog värre.
Här kommer i alla fall mitt chocktips: 3-2 till Sverige!

Jah Hollis

Andra bloggar om: fotboll, VM-kval, VM, sverige, portugal, Zlatan, Henke Larsson, lagkapten, skador, språk, journalistik, journalister, Aftonbladet, lögn, lögner

Det blev VM-kvalet som drog längsta strået

Efter en snabb koll med övriga i quizlaget i går hoppade jag på VM-kvaltåget och såg matchen Sverige-Ungern i sällskap med O och BV. Och samtidigt som vi satt och våndades över Sveriges tafatta spel i den första halvleken pågick quizet bara ett kvarter därifrån - utan medverkan från Caltex & The Oxymorons som skam att säga ännu inte har tillräckligt många segrar i år för att ha en säker finalplats.
Efter paus i fotbollen fick vi i alla fall se en helt annan match och enda skönhetsfläcken var väl Ungerns hafsiga reduceringsmål på övertid.
Synd också att Zlatan verkar ha det så motigt att han själv verkar väldigt missnöjd med läget.
Skrällen nummer ett i VM-kvalet i går var väl att Danmark på ett närmast otroligt sätt lyckades vända underläge borta mot Portugal och vinna. Men det ville danska laget tydligen inte att tidningarna skulle skriva om, vilket väl bara visar hur barnsligt känsliga för kritik vuxna karlar kan vara ibland.
Ett MFF-mål blev det också i kvalet i går, då Jonathan Johansson satte ett av tre finska mål när Finland spelade oavgjort mot Tyskland, vilket ju får sägas var rätt strongt.
Och i kväll har jag chans att ta igen quizabstinenesen.
För torsdagar är det quiz på Fagans.

Jah Hollis

Andra bloggar om: quiz, quizlag, pickwick, fagans, malmö, VM, VM-kval, fotboll, Sverige, Ungern, Danmark, Portugal, Finland, MFF, Malmö FF

OS har genererat ett par nya sportgrenar

Ja, OS i Peking går in på slutspurten och det drar ihop sig till avslutning och överlämnande av OS-stafetten till London som ska hand om spektaklet 2012.
Ja, alla vet vi väl att OS 2008 inte var någon succé för Sveriges del. Men min personliga guldmedalj går till bordtennisspelaren Jörgen Persson, 42, som kämpade in i det sista för en medalj men föll mot bättre motstånd.
Han kom i alla fall inte med löjliga bortförklaringar typ "det var inte min dag idag" och liknande man har hört från andra svenskar som trott sig kunna kvittera ut medaljer.
Jörgen Persson var lite förbannad på sig själv för de där missarna han gjorde som utföll till hans nackdel. Han levde som sagt upp till devisen om att kämpa väl.
Sen är det bara att konstatera att OS har fött ett par nya grenar inom idrotten:
• Kast med värdelös medalj introducerades av vår egen Ara Abrahamian.
• Spark mot skånsk domare introducerades av kubanen Angel Matos.
Sedan har vi haft sådant som segling i annans båt, simning med trasig baddräkt med mera med mera.
Det är kul med förnyelse.

Jah Hollis

Andra bloggar om: OS, Kina, Peking, London, medaljer, Jörgen Persson, bordtennis, brottning, taekwondo, simning

Sverige skulle satsat på gång i OS

Det verkar inte vara någon hejd på eländet för de svenska deltagarna i OS i Peking. En efter en försvinner de, medan pytteländer som Jamaica håvar hem medaljer och världsrekord på löpande band.
Nu talas det om att OS 2008 kommer att bli det sämsta Sverige har genomfört på över hundra år.
Jag tror att problemet är, att vi har satsat på fel grenar i Peking.
Vi skulle ha satsat på - gång!
För enligt våra svenska sportjournalister, främst då våra kvällstidningsdito, så är det en himla massa svenska deltagare som ska "gå för guld och medaljer".
Underligt nog är det som synes både bordtennisspelare och seglare som ska "ut och gå".
Så jag fattar inte denna miss, att vi inte satsat rejält på gång.

Jah Hollis

Andra bloggar om: OS, Kina, Peking, medaljer, Sverige, Idrott, gång, journalister, språk

Än finns det chans till OS-upprättelse

Låt oss inte gotta oss i de svenska miss-
lyckan-
dena i OS i Peking. Det har vi redan proffs som sköter om åt oss.
Låt oss i stället vara glada över att vi i alla fall tagit tre överraskande silvermedaljer hittills. Och att vi fortfarande har folk med som kan fajtas om guldmedaljer.
I väntan på att dessa ska ge sig in i finalpassen kan ni söka svaret på vad det egentligen är för sammanhang som de brasilianska fotbollsspelarna Daniela och Marta (båda till vardags spelandes i allsvenskan) egentligen syns i på bilden här ovan.
Jag vet det naturligtvis själv, och jag tycker det är så himla fiffigt att jag är omåttligt nöjd med mig själv efter att ha kommit på det.
Kan ni komma på det rätta svaret?

Jah Hollis

Andra bloggar om: OS, Peking, Kina, Susanna kallur, SVT, stefan holm, segling, fotboll, marta, daniela, allsvenskan

Misär och rånare vardagsmat i Malmö nu

Ann Henning, som höll i dagens Sommar i P1, var en ny bekantskap för mig, och det var med en viss misstänksamhet som jag började lyssna på hennes program.
Hon är född och uppväxt i Sverige, men bor sedan 25 år i Connemaraområdet på Irlands västkust.
Min misstänksamhet kommer väl i från att hon beskrivs som en stor bästsäljande irländsk författare, en som jag aldrig hört talas om. Men helt klart har hon ju etablerat sig som en irländsk författare och hennes program var intressant.
Hon lyckades dra hela Irlands historia på ett begripligt sätt och nästan alla för- och nackdelar med ön och dess båda länder.
Ann Henning spelade bara irländsk musik, givetvis, som den på videon ovan, The Town I Loved So Well. En ganska fantastisk låt som elegant och lågmält beskriver vad de grymma stridigheterna mellan folkgrupperna i Nordirland gjorde med folket och landet och specifikt då i staden Londonderry, eller Derry som en del hellre kallar den.
Tro det eller ej, men den är skriven av Phil Coulter som också varit med och skrivit Congratulations till Cliff Richard.
Malmö kan ju inte jämföras med Londonderry, men här händer det också saker man skulle kunna klara sig utan.
I dag rök några av missbrukarna på Värnhemstorget, där jag brukar handla och där jag brukar ta bussen ifrån ibland, ihop och en blev skuren i halsen med en trasig flaska.
Det förvånar mig inte.
De här fyllona, och vad det nu är de går på, har mutat in några bänkar på det här slitna torget (som kommunen inte riktigt framgångsrikt försökt snygga till) och det är ständiga skärmytslingar runt de här bänkarna.
Jag vet att det handlar om folk på samhällets botten och så vidare, men varför kan inte någon någonsin ta ta i det här problemet på allvar?
De här problemen med missbrukarna har funnits så länge jag kan minnas, men det verkar som om samhället har givit upp och de här ofta väldigt jobbiga och uppenbarligen våldsbenägna människorna får fortsätta år efter år att i offentlighetens ljus leva ut denna misär.
Det är grymt både mot folk som vill ha sitt torg till något annat än att slåss och supa på och mot de här missbrukarna vars ovärdiga sätt att leva hängs ut till allmän beskådan.
Ja och så har vi dagens butiksrån i Malmö också, även det något som tydligen blivit samma vardagsmat för oss som soldaterna och bomberna blev i Londonderry.

Jah Hollis

Andra bloggar om: Ann Henning, Irland, Nordirland, Londonderry, Derry, Malmö, Värnhemstorget, missbrukare, bankrån, rånare, connemara, Sommar, P1