Så är den då över, Roger Waters Pink Floyd-konsert i Globen i Stockhom, och jag är helt nöjd. Visst, gillar man inte RW, eller Pink Floyd, eller sådana här megakonserter, kanske man inte blivit omvänd av detta.
Det var pompöst och psykedeliskt, laserljus och flygande grisar och rätt bokstavstrogna tolkningar av ett antal välkända Pink Floyd-klassiker.
Höjdpunkten var Dark Side of the Moon i sin grandiosa helhet.
(Dessutom generöst med extranummer från The Wall).
Och av snacket bland folk som var där att döma var de flesta helt tillfreds med det de fick uppleva. En enda ny låt fick vi höra, den omdiskuterade Leaving Beirut: ett klart uttalat politiskt ställningstagande (musikaliskt nästan en schlagdänga, lite som Frank Zappa kunde få till det) där USA och främst George Bush fick sina fiskar varma.
Att Roger Waters inte gillar George Bush och hans politik och moral framgick med all tydlighet under kvällen.
Ett enkelt mål? Må det.
Men ändå rätt befriande att en artist som Roger Waters så klart tar ställning.
Han har fått fan för det, i USA mest förstås, men han står fast vid det.
Hur många artister gör över huvud taget något sådant i dag?
Jah Hollis
Twingly statistik
Visar inlägg med etikett globen. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett globen. Visa alla inlägg
lördag 28 april 2007
tisdag 13 mars 2007
Inga musiker med Snoop och P Diddy?
Jag har läst igenom några recensioner av Snoop Dogg och P Diddys spektakel i Globen i Stockholm. Omdömena är väl inte så där värst, och i något fall får konsertens båda stjärnor bottenbetyg.
Vad som jag tycker är märkligt är, att inte någonstans i någon enda recension nämns det att det skulle varit några musiker närvarande på scenen i Globen. Var det möjligen så att de här båda, i mitt tycke, överskattade rapparna framträdde till förinspelad musik á la Samantha Fox i Hunnebostrand på 80-talet?
I så fall är de ynkligare än jag trodde. Jag har å andra sidan aldrig förstått vad deras så kallade storhet ligger i.
P Diddy (Puff Daddy och vad han nu kallat sig) ser ut som en mammas gosse som ständigt kämpar mot en hotande övervikt. Vad jag har hört har han fått sina största hits genom att sampla (sno) välkända delar ur låtar av till exempel The Police och Led Zeppelin. Musikstycken han själv aldrig skulle kunna skriva.
Snoop Dogg verkar väl mer äkta G men har ju inte speciellt många sympatiska drag att visa upp. Han verkar snarare vara en våldsfixerad och sexistisk machoslusk.
Men gillar man den stilen gillade man säkert showen i Globen, med eller utan musiker.
Snacka om kejsarens nya kläder!
Jah Hollis
Vad som jag tycker är märkligt är, att inte någonstans i någon enda recension nämns det att det skulle varit några musiker närvarande på scenen i Globen. Var det möjligen så att de här båda, i mitt tycke, överskattade rapparna framträdde till förinspelad musik á la Samantha Fox i Hunnebostrand på 80-talet?
I så fall är de ynkligare än jag trodde. Jag har å andra sidan aldrig förstått vad deras så kallade storhet ligger i.
P Diddy (Puff Daddy och vad han nu kallat sig) ser ut som en mammas gosse som ständigt kämpar mot en hotande övervikt. Vad jag har hört har han fått sina största hits genom att sampla (sno) välkända delar ur låtar av till exempel The Police och Led Zeppelin. Musikstycken han själv aldrig skulle kunna skriva.
Snoop Dogg verkar väl mer äkta G men har ju inte speciellt många sympatiska drag att visa upp. Han verkar snarare vara en våldsfixerad och sexistisk machoslusk.
Men gillar man den stilen gillade man säkert showen i Globen, med eller utan musiker.
Snacka om kejsarens nya kläder!
Jah Hollis
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)