Och i Tyskland finns inga nazister...

I vilken värld lever egentligen Kvällspostens/Expressens krönikör (och sportchef på KvP) Kent Hansson? Det får man ofta anledning att fråga sig om man gör sig besväret att läsa hans krönikor i nämnda kvällsblaskor.
De är egentligen inte så mycket att orda om, de går i samma populistiskt enkelspåriga enkla-lösningar-stil som många andra krönikor i tidningarna i fråga.
Senast jag läste Kent Hansson hade han sett ett tv-program som heter Situation Magnusson (jag har själv, vad jag vet, aldrig sett det, och det går för övrigt på TV4 inte SVT som Kent H fått för sig) där Magnusson i fråga varit i Tyskland och låtsats att han var SS-officer.
Inte för att det låter speciellt kul, men gillar man det inte är det väl bara att titta på något annat.
Grejen var i alla fall att Kent Hansson menade att tyskarna är trötta på krig och nazister och han tyckte Peter Magnusson förtjänade ”ett rejält kok stryk”.
Dessutom hade minsann Kent H själv en gång på 80-talet sett hur en utländsk gäst på en krog, under jubel blivit utslängd sedan han heilat helt öppet.
Kanske hade han bara gått in på fel krog, Kent.
För tror man att alla i Tyskland ogillar nazister är man ute på tunn is.
Lyssna bara på den här radiodokumentären.
Det beror som sagt helt på vem man söker upp och vart man beger sig i Tyskland.
Det går att hitta många som gillar SS-uniformer och SS-officerare och som nog heilar lite både till mans och kvinns.
Tyvärr.

Jah Hollis

PS. Vad är ”ett rejält kok stryk”? En bruten arm, några revben, några utslagna tänder? DS.

Enögt sätt att se på Köpenhamnsbråket

Bråket kring Ungdomshuset i Köpenhamn har väckt heta känslor, ingen tvekan om det. Själv är jag, i vanlig ordning, kluven inför det som hänt.
Visst, polisen verkar ha tagit i med hårdhandskarna från början och politikerna verkar inte ha varit inställda på att mötas på halva vägen om man så säger.
Men samtidigt är det ju faktiskt så att det omstridda huset är sålt till Faderhuset, och det oavsett om det är en sekt av värsta sort eller inte. Samtidigt har väl många unga människor i Köpenhamn känt att Ungdomshuset faktiskt har varit deras hus, och de känner sig givetvis genuint lurade.
Själv reagerade jag mot det onödiga våldet både från danska polisen och från en del av dem som protesterade mot stängningen av huset. Och det värsta av allt: när aktivister gick in i Christianshavns gymnasium, en skola, och gick loss på böcker (som eldades upp på gatan) och annan materiel. Ren och skär idioti.
Att sådana här protester också drar till sig rena proffsbusar är det väl ingen som tvekar om.
Men jag blir förbannad när jag läser en sådan här krönika i Kvällsposten: krönikören vältrar sig i populistiska floskler och verkar inte ha mycket på fötterna i form av fakta. I stället är han visst tankeläsare eftersom han vet exakt hur danska aktivister tycker och tänker, utan att ens ha bytt ett ord med någon av dem.
Krönikörerna på Kvällsposten/Expressen ligger ofta på en intellektuell nivå nära lallande idiot-stadiet.
Men man hämtar säkert hem poäng hos högerextremister och sanslösa lag- och ordning-fanatiker. Allt är bara svart och vitt, och de vet givetvis alltid bäst, de enkla lösningarnas kungar.

Jah Hollis

Överskattade krönikörer

Hemma efter ännu en dags jobb, hemkörd i regnet av F som tar över helt i morgon, medan jag kan gå på efterlängtad ledighet.
Tittade i en gammal Aftonbladet, tja några dagar gammal, i dag och läste igenom någon slags krönika av Johan Hakelius. En rätt överskattad kille, i alla fall som krönikör, eller kolumnist eller vad man kallar sådana som vräker ur sig diverse meningslösheter och obegripligt nog får fortsätta med det.
Han skrev om rädslan för att klimatat ska förändras (kanske har det redan börjat göra det) och ställa till det för oss som befolkar jorden.
Naturligtvis viftade han bort folks oro med någon nedlåtande, inte speciellt kul (fast han tyckte nog det själv det var det) formulering. Han är nog inte mycket att hålla i när åskan går.
Jag märker själv hur förvirrat detta verkar när jag läser det, men jag är trött och ville bara säga att jag inte gillar den sortens obekymrat tramsiga stil som Hakelius och hans fränder har. Men somliga kanske ser honom som en stor begåvning. Vilket väl i sin tur säger en del om debattklimatet (ingen avsiktlig vits!) här i landet.
Äh, nästa gång ska jag få till det bättre!

Jah Hollis