Bråket kring Ungdomshuset i Köpenhamn har väckt heta känslor, ingen tvekan om det. Själv är jag, i vanlig ordning, kluven inför det som hänt.
Visst, polisen verkar ha tagit i med hårdhandskarna från början och politikerna verkar inte ha varit inställda på att mötas på halva vägen om man så säger.
Men samtidigt är det ju faktiskt så att det omstridda huset är sålt till Faderhuset, och det oavsett om det är en sekt av värsta sort eller inte. Samtidigt har väl många unga människor i Köpenhamn känt att Ungdomshuset faktiskt har varit deras hus, och de känner sig givetvis genuint lurade.
Själv reagerade jag mot det onödiga våldet både från danska polisen och från en del av dem som protesterade mot stängningen av huset. Och det värsta av allt: när aktivister gick in i Christianshavns gymnasium, en skola, och gick loss på böcker (som eldades upp på gatan) och annan materiel. Ren och skär idioti.
Att sådana här protester också drar till sig rena proffsbusar är det väl ingen som tvekar om.
Men jag blir förbannad när jag läser en sådan här krönika i Kvällsposten: krönikören vältrar sig i populistiska floskler och verkar inte ha mycket på fötterna i form av fakta. I stället är han visst tankeläsare eftersom han vet exakt hur danska aktivister tycker och tänker, utan att ens ha bytt ett ord med någon av dem.
Krönikörerna på Kvällsposten/Expressen ligger ofta på en intellektuell nivå nära lallande idiot-stadiet.
Men man hämtar säkert hem poäng hos högerextremister och sanslösa lag- och ordning-fanatiker. Allt är bara svart och vitt, och de vet givetvis alltid bäst, de enkla lösningarnas kungar.
Jah Hollis
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar