Neil Young tycks ha fått eld i baken

I många herrans år har vi väntat på Neil Youngs Archives-projekt. Det har talats om gigantiska cd-boxar, samlingar, återutgivningar och inspelningar som bara legat och samlat damm.
Det har tagit sig närmast mytiska proportioner. Guns N’Roses Chinese Democracy ligger långt efter trots sina ständigt uppskjutna utgivningar.
Men så började det sippra ut någon greatest hits och nu tycks Neil ha fått eld i baken och det har blvit rena rena ketchupeffekten.
För bara några månader sedan kom liveskivan med Crazy Horse på Fillmore från 1970, och nu finns en livekonsert till, solo i Kanada 1971, helt plötsligt ute i handeln.
Min favoritmusikjournalist, Sylvie Simmons, recenserar den i senaste Mojo och ger den full pott.
”Damn, it’s good!”, konstaterar hon och avslöjar att denna platta faktiskt var påtänkt som uppföljare till After the Gold Rush, men föll på mållinjen mot Harvest.
Nu undrar man om utgivningen ska fortsätta i detta tempo och hur tusan man ska ha råd att hänga med. Gamle Neil är väl inte ute för att ruinera oss?

Jah Hollis