Nu är det stekta ägget kokt

Pyttipanna med kokt ägg, någon? Jag skulle tippa att de flesta av er, om ni nu käkar pytt i panna, skulle satsa på ett stekt ägg till pytten.
Det skulle nog de äldre medborgarna i Burlövs kommun (mellan Malmö och Lund) göra om de fick betämma själva. Men är man gammal och bor på kommunens äldreboenden, ja då är det andra som bestämmer vad man får att äta.
Och när de boende på kommunens inrättningar fick pytt i panna nyligen, ja då blev de nog rätt konfunderade. Till pytten fick de nämligen ett kokt ägg, en i högsta grad kulinarisk nyskapelse.
Uppskattad var den dock inte, men frågan är om inte de äldre i Burlöv får vänja sig. Stekbordet där äggen tidigare stektes har nämligen plockats bort ur köket, och nu verkar det omöjligt att steka ägg.
Ja, man kan skicka små fordon till Mars och få dem att skicka bilder tillbaka till jorden.
Men att steka ägg till de gamla i Burlöv, se det fixar vi inte.
På något vis känns det som ett skamligt sätt att behandla våra äldre på.

Jah Hollis

Andra bloggar om: gamla, äldre, äldreboende, pensionärer, mat, ägg, pytti panna, steka, koka, burlöv, malmö, lund

Nu sållas agnarna från vetet i USA

Nu börjar det hetta till i kampen om vem som ska ta över i USA efter praktfiaskot George W Bush. På den republikanska sidan har man börjat sålla agnarna från vetet i och med att John Edwards och Rudy Giuliani gett upp kampen om en hägrande presidentpost.
Och vad det gäller demokraterna så har väl aldrig någon på allvar trott annat än att det kommer att stå mellan Obama och Hillary Clinton. Inte för att jag får rösta, men jag föredrar nog Hillary Clinton.
Låten här ovan med Joe Strummer & The Mescaleros föll sig som ett helt naturligt val när det gällde att välja en illustration till Rudy Giulianis avhopp. Han skulle lyssnat på budskapet, men det gjorde han uppenbarligen inte.
Nu är det åter onsdagskväll, en ledig sådan för mig.
Och det innebär att det strax är dags att ge sig av till Pickwick för att vara med i veckans quiz. Vilka som dyker upp har jag ingen aning om, men att några dyker upp, det är jag rätt säker på.
Och jag känner lite lätt segervittring.

Uppdaterat 31 januari:
Som en kommentator mycket riktigt påpekat är Mr. Edwards demokrat. Jag var lite slarvig när jag placerade hans politiska tillhörighet. Borta från stridens hetta är han likväl, och vi lär inte få så många mer nyheter om den mannen här i Sverige. JH

Jah Hollis

Andra bloggar om: USA, presidentval, Rudy Giuliani, The Clash, Joe Strummer, The Mescaleros, musik, onsdag, quiz, pickwick

Svårt att förkasta det gamla för något nytt

Det är aldrig enkelt att förnya sig, vad förnyandet än handlar om. Denna veckan skulle mitt företag (ja företaget jag jobbar på) förnya "produkten" vi åstadkommer med gemensamma krafter, av skäl som nog bara vår högsta chef egentligen innerst inne begrep.
Men vi hoppade på tåget allihop. Vad annars ska man göra när allt redan är bestämt och spikat sedan länge?
Det blev, givetvis, en helvetesdag på jobbet och när sedan tekniken fallerade jättestort blev alltihop ett fiasko och alla var jättebesvikna.
I dag funkade allt bättre, men det där glada firandet av det nya, uppgraderingen, omgörandet, redesignen eller vad man nu kallar det, kom av sig totalemente. Alla tvivlare, inklusive undertecknad fick vatten på sin kvarn.
Men det löser sig så småningom, det har det alltid gjort i dessa situationer av dåligt genomtänkt nyskapandelusta jag varit med om. Och tro mig, det har varit många nu.
Några som i alla fall lyckades Re-make/Re-model min syn på musik på 70-talet är Roxy Music.
Fantastiskt! Eno på primitiv synth!
Bryan Ferry i sitt esse!
Vilka stunder vi hade när vi lyssnade på den plattan.
Njut!

Jah Hollis

Andra bloggar om: jobb, arbete, nyskapande, produkt, fiasko, helvete, musik, 70-talet, Roxy Music

Det där är ingen marijuanaodling...

Läste att polisen lagt ner en massa jobb på att ta hand om 400 canna-
bisplantor som en dam odlade i ett ödehus i Norge. Det är i sådana lägen man får lust att säga det där "men har inte polisen viktigare saker att göra".
Aftonbladet spär i sin tur på med att tala om ett "gigantiskt" växthus och kallar det "haschfabrik".
I ett internationellt perspektiv faller de båda beskrivningarna ganska platt till marken skulle jag tro.
Ja, ja, jag vet att det är förbjudet och så vidare, men ibland undrar man vad vissa förbud tjänar till. Och har polisen inte viktigare...
Ja, ja. Det där är, för att travestera Crocodile Dundee, för övrigt ingen marijuanaodling.
Det här är en marijuanaodling.

Jah Hollis

Andra bloggar om: hasch, cannabis, plantor, marijuana, polis, norge, knark, odling

Det värsta är det erbarmerligt kassa språket

Jag kan inte riktigt släppa det där med modebloggarna och deras tävlingar. I mitt förra inlägg skrev jag att det inte är mycket att hetsa upp sig över, detta att modebloggarna tar så stor plats i bloggosfären och att deras tävlingar bara är till för att de ska hamna högt på listor över mest länkade bloggar och liknanade.
Och på den punkten har jag inte ändrat mig. Det står var och en fritt att läsa eller inte läsa modebloggar, och tävlingar har alltid funnits i alla media för att locka läsare, lyssnare och tittare.
Men när jag nu skummat igenom några bloggar under ämnet "mode" inser jag att det finns en hel del andra problem med detta fenomen.
Kort sagt handlar det bland annat om följande, som bilden från bloggportalen.se så tydligt illustrerar:
• Språket i modebloggarna (detta, liksom övriga problem finns även i andra bloggar) är en sorglig blandning av svenska och någon slags hemkörd mellanstadieengelska. Här står, felstavat "A grily girl´s guide to cityfashion". City fashion är ihopskrivet, till skillnad från "Dagens Mode Miss" som kommer senare och som är helt obegripligt.
Det är väl inte så farligt, kan man tycka, och jag är en petig, gammal gubbig språkpolis och så vidare. Men jag tror att det är sådan här hafsigt, slarvigt och osäkert (man tror att det blir lite tuffare när man slänger in engelska uttryck man inte ens kan stava rätt) skrivna bloggar som ger modebloggandet "A bad name" för att använda deras eget språk.
• Sedan är det ju hela detta med "Girly things" som ska vara "mode, shopping, väskor och skönhet." I korthet: Tjejer gillar yta, det ytliga i livet. Det är förvisso lätt att hitta bevis på motsatsen (givetvis!) i bloggvärlden, men det är ändå en sorgligt konserverande syn på livet och på vad som är manligt och kvinnligt.
• Och även om jag bara tagit en blogg ur högen, så finns det mängder av sådana här exempel. Om det nu finns bloggar som på ett seriöst sätt behandlar mode, och det finns det säkert, tycker jag det är synd att dessa ska buntas ihop med de usla bloggarna.
Jag är inte ute efter perfektionism, och det går säkert att hitta språk- och skrivfel även i den här texten. Nej, problemet är att vissa visst inte ens orkar anstränga sig för att det i alla fall ska bli något så när rätt och begripligt.
Det kan störa mig lite.

Jah Hollis

Andra bloggar om: bloggar, bloggare, mode, modebloggare, bloggtidningen, engelska, språk, stavning, tjejer, flickor, killar, pojkar, män, kvinnor, shopping

Den lediga lördagen är borta med vinden

Somliga dagar här i livet tycks bara försvinna utan att man egentligen vet vart dom tagit vägen. En sådan dag är den just gångna lördagen, min lediga lördag, som försvann i sömn och storm.
Jag får väl i och för sig skylla mig själv lite när jag sitter uppe till fyra på morgonen, men sådan är nu en gång min dygnsrytm. När jag väl vaknat och fått i mig frukost, väl tajmad med lunchekot, var det bara att vänta in den aviserade stormen.
Först trodde jag att det kunde vara samma felaktiga förutsägelse som det visade sig vara när det senast varnades för storm över Sydsverige. Men snart började det yla ute och det slet och ryckte i hela huset.
Så den här gången träffade nog väderfolket rätt.
Men det innebar också att jag hållt mig inne hela dagen. Nu när det är lugnt ute är det dags att sova igen.
Men fråga mig inte vad jag gjort i dag. Jag vet inte riktigt.
Skrivit lite håglösa (nåja) kommentarer som svar på andras kommentarer och blogginlägg. Diskat, lagat mat. Ja tiden har i alla fall gått.
Och inte förrän nu lyckas jag få till dagens blogginlägg.

Jag hade först tänkt kommentera AB-artikeln om att man på Bloggtidningen tycker att det är surt med alla modebloggar och alla tävlingar de har för att bli länkade och hamna på bloggtopplistorna.
Men egentligen är det väl inte så mycket att hetsa upp sig för. Jag antar att modebloggarna, hur ytliga och illa skrivna de än kan vara, fyller ett behov. Annars skulle väl ingen kolla in dem.
Och det här med tävlingar är väl inget nytt. Tävlingar har ju tidningar, både dagstidningar och veckopress, haft i alla tider för att locka fler läsare. Och inte har det hotat den offentliga debatten eller yttrandefriheten såvitt jag vet.
Så det bryr jag mig inte om att kommentera.
Fast det är väl det jag just har gjort.

Och Bob Dylan får hänga med för att han är Bob Dylan.
En textrad i låten har väl en liten anknytning till mitt inlägg:
You don´t need a Weatherman to know which way the wind blows.
Och en annan är en livsvisdom jag försöker leva efter:
Don´t follow leaders, watch Your parking meters.
Vi hörs!

Jah Hollis

Andra bloggar om: lördag, ledighet, arbete, väder, storm, malmö, skåne, bloggar bloggare, bloggtidningen, modebloggar, tävlingar, tidningar, yttrandefrihet, bob dylan

Revolutionen börjar inne i skallen

Tiden vill inte räcka till riktigt när jag jobbar. Det blir mest jobba och sova och så äta lite däremellan.
Sedan jag skaffade bil och började pendla har jag fått den dåliga (?) ovanan att passa på att handla basförnödenheterna på bensinmacken då jag är där och tankar.
I dag har jag i alla fall varit och uträttat några nödvändiga ärenden i "riktiga" affärer innan det nu alldeles strax är dags att sätta sig i bilen och dra söderut igen. Det innebär att det inte är tid till något mer djuplodande blogginlägg.
Annars hade jag kunnat kommentera det faktum att våran alliansregering har problem. Väljarna tycks inte vilja ta dom till sina hjärtan.
Jag hörde nyss på Ekot några kristdemokrater kommentera det faktum att de just nu i opinionen ligger under fyraprocentsspärren till riksdagen. Det enda de hade att komma med, var att väljarna inte har fattat hur utmärkt kd:s politik är.
Ingen kunde tänka sig att det var politiken som sådan som är problemet.
Men nu ska jag inte ge mig in i politiken utan bjuda på en låt med Karl Wallingers band World Party. Den säger mer än tusen politiker.
Och kolla! Till och med Sinead O’Connor tycker det är kul att få vara med!

Jah Hollis

Andra bloggar om: jobb, arbete, ledighet, bilar, pendla, politik, opinion, kristdemokraterna, kd, karl wallinger, world party, sinead o’connor

Östergötska är en rätt kul dialekt

Jag gillar dialekter. Det är roligt att folk inte pratar likadant i hela vårt land, utan att det finns tydliga skillnader mellan våra landsdelar.
Skånska, småländska, stockholmska, pitemål. Alla har de sin charm och går man ännu mer in på djupet hittar man både vackra och riktigt hemska varianter på dialekttemat.
Jag hörde alldeles nyss ett inslag på Ekot, en rätt tragisk historia om en äldre kvinna som färdtjänsten lämnat att klara sig själv eftersom hon inte hade pengar att betala resan med.
Dock hade jag lite svårt att koncentrera mig på själva historien eftersom de som intervjuades pratade rätt utpräglad östergötska, som är en rätt kul dialekt.
Det där fattade en gång för länge sedan Tjadden Hällström från Norrköping som skrev och producerade mängder av revyer och humoristiska sketcher där östergötskan verkligen kom till sin rätt som en kul dialekt.
Jag är inte ute efter att vara elak och kanske förbannar många östergötar Tjadden, precis som en del smålänningar förbannar Åsa-Nisse och Emil i Lönneberga och stockholmare förbannar Vårat gängs hurtiga söderdialekt.
Kul låter det ofta lik förbannat.

Jah Hollis

Andra bloggar om: språk, radio, Ekot, östergötska, dialekt, dialekter, småländska, stockholmska, pitemål, skånska, emil i lönneberga

Går det att producera mat i en radio?

Ibland är jag helt enkelt desperat efter något att läsa, speciellt när jag ska sätta mig ner vid köksbordet för att äta i ensamhet. Av den anledningen slet jag med mig Aftonbladets bilaga Mat & Vin hem från jobbet häromkvällen.
Där fastnade jag på sidan fyra för rubriken "Hur locavore är du?", en mycket kort artikel om vad "trendexperterna" tror ska bli hett inom matvärlden under det 2008 som nyss inletts.
Själv är jag numera ingen större vän vare sig av trender eller experter, och det av skäl som jag inte tänker gå in på här.
Dock var jag väl tillräckligt nyfiken på att få veta vad "locavore" är för att jag skulle läsa igenom artikeln. Och "locavore" kallas den som äter mat som är ekologiskt och lokalt producerat (ja det stod mat som är producerat) - helst inom en radio på 16 mil.
Producerat inom en r-a-d-i-o på 16 mil, jepp!
Antingen är den som skrivit detta okunnig om skillnaden på radie och radio, eller så har väl även Aftonbladet kastat sin korrekturläsning överbord.
Milda makaroner!

Jah Hollis

Andra bloggar om: mat, tidningar, radio, aftonbladet, korrekturläsning, trender, experter, 2008

Svenska skolor har blivit krigszoner

I många länder runt om i världen pågår det en kamp för att barn ska få gå i skolan och lära sig läsa och skriva för att kunna ta sig vidare här i livet. Det sker naturligtvis inte utan motstånd eftersom det alltid finns människor som tycker det är bra om en del (oftast handlar det då om flickor) kan hållas i okunnighet.
Det tycks som dessa idioter som attackerar skolor i länder där analfabetism och okunnighet är rådande har sina små bröder här i Sverige. Svenska skolor tycks ha blivit någon slags krigszoner där somliga gör allt för att eleverna inte ska få någon undervisning.
Bara i dag har två skolor i Malmö fått evakueras eftersom någon anlagt bränder i dem. Tidigare i veckan fick en skola tömmas då något ljushuvud smällt av en tårgaspatron.
I de fattiga och utsatta länderna kämpar människor för rätten till skolgång och utbildning. I Sverige kämpar man för att sabba skolgången och för att man ska slippa utbilda sig.
Vilken djävla patetisk inställning till livet somliga har.

Jah Hollis

Andra bloggar om: skola, skolor, vandalism, förstörelse, utbildning, sverige, afghanistan, malmö

Vad hände med elake Kalle Wallinger?

Jag slölyssnade lite på nattradion medan jag åt stekta köttbullar som tröst efter en jobbig arbetsdag. Där spelade man Robbie Williams version av She´s the One som han ju hade en rätt saftig hit med.
Den låten är skriven av en viss Karl Wallinger, killen som iklädd John Lennon-glasögon spelar keyboards och sjunger lite på Waterboys mästerliga låt The Whole of the Moon i videon här ovan.
Efter den här skivan lämnade han Waterboys och bildade World Party, ett band som på skiva bestod av i stort sett bara honom själv. På en av World Partys skivor finns She´s the One och Robbie Williams eller någon av hans rådgivare fastnade för den.
Den sålde multum och spelades så mycket i radio att Karl Wallinger, som sålde OK med skivor, men inte blev direkt rik på det, tjänade en riktigt rejäl hacka.
Detta kommenterade den roligt elake waelsaren Wallinger sålunda: ”Jag borde kanske ha skrivit ett brev och tackat Robbie Williams för vad han gjort för mig. Å andra sidan var jag inte säker på att han kan läsa.”
Såväl Waterboys som World Party har gjort varsin handfull lysande skivor (och en del mera ljummen musik), skivor som tillhör mina favoriter, alla kategorier.
Och visst visar videon här ovan att 80-talet inte var helt bortkastat.
Men jag blir inte riktigt klok på vad som hände med elake Kalle.

Jah Hollis

Andra bloggar om: musik, skivor, karl wallinger, mike scott, waterboys, world party, Robbie Williams, wales

En väldig halo och riktig månskugga

Jag har en fascination för himlafenomen och väderfenomen. Att jag inte är ensam om det förstod jag med tydlighet i kväll då fullmånen här i söder var omgiven av en ovanligt vid halo, en ljusring.
Flera människor kommenterade detta ljusfenomen och någon sade sig aldrig ha sett något liknande tidigare.
Vad jag själv upplevde som nästan ännu bättre var, att månen lyste så starkt i natten. När jag åker bil hem efter jobbet, brukar det så här års vara kolmörkt och man anar inte några konturer av omgivningen eller av träd och skog.
Nu var det nattliga landskapet upplyst av ett blekt ljus och man kunde se konturer av höjder (ja, Skåne är inte helt platt här nere i söder heller). Det var lite som en blek gryning, men med den skillnaden att det blev skuggor, månskuggor på marken.
Därav Cat Stevens Moonshadow här ovan.
Och Mike Oldfields Moonlight Shadow (med sångerskan Maggie Reilly) här nedan.



Jah Hollis

PS. Jag hittade ingen video med Steve Earles Halo ’round the Moon. DS.

Andra bloggar om: fenomen, himlafenomen, månen, fullmåne, halo, månskugga, cat stevens, mike oldfield, maggie reilly

Tiden går snabbare när man är ledig

Jag var ingen stjärna i fysik i skolan, långt ifrån Einsteinklass, även om jag vid något tillfälle överraskade vår fysiklärare med att vara näst bäst på en skrivning. Ja, det fanns en annan elev som var bäst på skrivningarna varje gång, en som fattade vad det handlade om och inte bara pluggade in kunskaperna tillfälligt.
En sak har jag i alla fall fattat när det gäller fysikens mysterier, och det är att tiden går olika fort vid olika tillfällen. Nu har jag varit ledig fem dagar och tiden har svischat iväg med en enorm hastighet.
De närmaste fem dagarna, fram till den lediga lördagen, kommer definitivt inte att gå lika snabbt. Det är också en del av denna fysikverklighet jag har snappat upp.
Ja, det är underligt det där med jobb kontra ledighet.
Jag har länge gått och funderat på att skriva ett blogginlägg om detta förhållande.
Men så fort jag tänkt färdigt och jag känner att jag skulle kunna skriva något, ja då är det dags att åka till jobbet.
Och så är det nu med.

Jah Hollis

Andra bloggar om: arbete, jobb, fritid, ledighet, skolan, fysik, einstein, bloggar, blogga

Pirater som pirater, eller hur är det?

Liza Marklund, en av våra mer överskattade underhållningsförfattare, har kastat sig in i debatten om fildelning. Det gör hon med en salva mot de som förespråkar fildelningens fördelar och hon tycker att de är skurkar och banditer som stjäl från andra.
Själv hänger jag dåligt med i den här debatten, även om jag försöker hålla mig uppdaterad av dem som vet vad det handlar om.
Jag kan i alla fall inte låta bli att notera att Liza Marklund gör sig lustig över Piratpartiet och hon tycker de ser sig som "cybervärldens frihetstörstande pirater".
Och jag kan inte låta bli att tycka att det är lite lustigt att det kommer från en som ger ut sina böcker på Piratförlaget.
Vad symboliserar det namnet? Frihetstörstande författare som vill kamma hem så mycket pengar som möjligt till sig själva?
Trist för de som förespråkar fildelning måste det dock vara att läsa somliga av de kommentarer som Liza Marklund fått efter sin artikel i Expressen. Det är många illa formulerade kommentarer skrivna av folk som varken kan stava eller argumentera på ett begripligt sätt.

Jah Hollis

Andra bloggar om: debatt, expressen, liza marklund, fildelning, piratpartiet, piratförlaget, författare

Lördagspubliken på puben kan vara knepig

Jag besöker oftast min stampub, Pickwick i Malmö, de onsdagar då det är pubquiz. Och däremellan slinker jag då och då in där även andra dagar när jag är ledig.
Ja, jag är faktiskt där, eller har varit där så mycket genom åren, att jag är en av de som har fått en liten namnskylt på en vägg där.
I går var det lördag och jag fick sms från en annan med namnskylt på Pickwick med förfrågan om det inte skulle tas en stilla pilsner framåt aftonen, och det skulle det.
På Pickwick förstås.
Lördagskvällar är dock en annan femma än quizkvällarna, och det är en i det närmaste helt annan publik som dyker upp. Jag vill inte verka diskriminerande, men som stammis kan man ibland tycka att den publiken kan vara lite jobbig.
Även om det även där finns klart lysande undantag.
Lördagar har danshaket vägg i vägg med puben öppet och det finns en entré öppen mellan puben och entrén och garderoben till dansstället. I samtliga entréer, både pubens båda och utanför danshaket vaktar smoking(eller vad det nu är)klädda biffiga vakter och i kön till danshaket och i gränden utanför är det ofta högljutt, stökigt och lite aggressivt.
Många paranta damer och upprisslade herrar, som sällan sparar på parfymen, värmer upp i puben innan det ska dansas och raggas (danshaket är ett av Malmös mest uttalade raggningsställen) och somliga tror ibland att de äger stället.
Därtill finns toaletterna för både dans- och pubpubliken nere i källaren, med gemensam trappa ner, en trappa där det också köas till danshakets garderob.
Man springer i alla fall inte i onödan till muggen när det är rusning till garderoben.
Men, man kan ockå träffa trevliga människor som stannar till i puben för att ta ett järn innan det bär en trappa upp. Och naturligtvis är det då så gott som uteslutande kvinnor, tjejer, damer det handlar om.
Ibland är det nästan så att man får lust att hänga med upp och ta en dans, men det går över rätt snabbt när man tänker efter lite.

Jah Hollis

Andra bloggar om: pub, restauranger, krogar, kö, vakter, publik, dans, danshak, malmö, pickwick

Firefox nekar att visa min blogg

Rätt tidigt när jag skaffade en ny Mac upptäckte jag att browsern Safari inte funkade med alla tjänster jag ville använda datorn till. Så jag har sedan dess använt Firefox, som funkat utmärkt fram till i dag.
Döm om min förvåning när jag skulle kolla min blogg och bara fick upp en helt vit sida. Jag blev givetvis rädd att det blivit något generalfel och att alla mina tusen inlägg var borta.
Dock kunde jag gå in på själva instrumentpanelen och därifrån gå in på mina inlägg. Men så fort jag gick till bloggens adress...jaha och så fungerade det igen.
Då var det inget mer med det.
För övrigt kom mina inlägg in på både bloggportalen.se och på knuff.se och intressant.se under nattens lopp. Men något fel var det, inte ska det dröja timmar innan inläggen dyker upp.
Nåväl, för att få lite substans i detta kan jag berätta att av den omskrivna stormen blev det inte mycket för vår del här i Skåne. Till och med det hotande oljebältet tycks ha försvunnit ungefär lika oförklarligt som min blogg på Firefox.
Nej, här i Skåne lyser solen i dag, och det är man ju inte bortskämd med.
Man kanske skulle våga sig ut innan det blir mörkt för en gångs skull. :-)

Jah Hollis

Andra bloggar om: blogg, blogga, browser, firefox, safari, mac, storm, skåne, olja, oljebälte, ven

Oväder och olja hotar oss här i Skåne

Jag har varit ute en sväng tidigare i dag, förnyat mitt lotto och bunkrat upp käk så att jag inte behöver gå utanför dörren i morgon om den annalkande stormen drabbar oss hårt här i Skåne.
Just nu är det rätt lugnt ute, det småregnar och blåser, men någon storm är det inte ännu.
Ett värre hot är då kanske oljeutsläppet i Öresund, nära Ven. Det är i Danmark, i hamnen i Köpenhamn, dom har klantat till det och lyckats släppa ut 200 000 liter olja i sundet när en slang man pumpade oljan igenom gick sönder.
Det vore verkligen sorgligt om de fina stränderna på Ven, som syns på bilden här, skulle sabbas av ett oljeutsläpp samtidigt som en annalkande storm förvärrar hela läget.
Naturligtvis är det lika trist vilken strand som än oljan hamnar på, men det verkar som om den vackra ön Ven löper störst risk att drabbas just nu.

Jah Hollis

http://intressant.se/intressant

Andra bloggar om: storm, oväder, väder, skåne, västkusten, olja, oljeutsläpp. öresund, ven, danmark, köpenhamn

Mystiskt, det blev omvända världen...

Efter mitt blogginlägg om att det inte funkade att posta på intressant.se, gick det snabbt. Raskt hoppade de två senaste inläggen in på listan, det näst senaste förvisso med några timmars försening, men ändå.
Till min stora förvåning har det senaste däremot inte hoppat in på bloggportalen.se ännu, den som fungerat felfritt så länge nu.
Det verkar vara rena lotteriet att pinga sina inlägg just nu.
På tal om lotteri är det dags för mig att bege mig till någon spelbutik för att förnya min stående lottorad nu. Jag känner på mig att miljonerna kommer att trilla in den här veckan.

Jah Hollis

http://intressant.se/intressant

Andra bloggar om: bloggar, blogga, blogginlägg, intressant, bloggportalen, lotteri, lotto, spel, spela

Något är fel med bloggportalen intressant.se

När jag skrivit ett inlägg på min blogg pingar jag alltid på bloggportalen.se och intressant.se (efter att först) ha pingat på nyligen.se. För ett antal månader var det, vid enstaka tillfällen problem med att få in mina inlägg på intressant.se.
Även om jag pingade enligt konstens alla regler, som jag alltid har gjort, dök inte inläggen upp.
Och nu verkar det vara samma problem igen. Märkligt nog började det när jag i natt skulle posta mitt 1000:e inlägg. Först sedan jag skrivit ytterligare ett inlägg och pingat det två gånger dök jubileumsinlägget upp.
Och nu verkar det vara samma elände igen.
Det inlägg jag skrev i eftermiddags har inte visat sig än, trots att det passerat nyligen.se. Någon som råkat ut för samma sak och som har en lösning på problemet?

Jah Hollis

http://intressant.se/intressant

Andra bloggar om: blogg, bloggar, bloggportalen, intressant, pinga, blogginlägg, nyligen

Schackgeni, USA-hatare och antisemit

Bara för en stund sedan kom nyheterna från Reykjavik på Island: den gamle schackvärldsmästaren Bobby Fischer har dött, 64 år gammal.
Fischer var den ende amerikan som lyckades ta titeln under de senaste drygt 100 åren och han hyllades (delvis för att han var amerikan förstås) som ett geni och kanske den störste schackspelaren någonsin.
Det hade naturligtvis stor betydelse att han, i en legendarisk match i Reykjavik 1972, mitt under det kalla kriget, tog titeln från den ryske världsmästaren Boris Spasskij. Rysslands dominans inom schackvärlden var givetvis en nagel i ögat för amerikanerna.
Att sedan Bobby Fischer kom att bli en rabiat USA-hatare, i ordets rätta bemärkelse, hade kanske ingen väntat sig.
Hans utbrott mot USA, och inte minst hatiska utfall mot judar, efter attacken mot World Trade Center och Pentagon 2001 fick det mesta i den vägen att blekna.
Det skulle ha varit intressant att få veta vad som fick honom att bli så hatisk. Blev han en bricka i ett politiskt spel i och med segern i Reykjavik, eller vad var det som hände?
Nu har i alla fall döden satt Bobby Fischer matt för alltid.

Jah Hollis

Andra bloggar om: schack, världsmästare, bobby fischer, boris spasskij, USA, ryssland, kalla kriget, reykjavik, world trade center, pentagon, elfte september

En skiva som går varm här hemma nu

Min gamle vän från Steely Dan, Donald Fagen, har parallellt med sin insats i det bandet också genom åren åstad-
kommit tre stycken soloplattor. Alla tre har varit kritikerframgångar och i alla fall den första, The Nightfly har med tiden blivit en kommersiell framgång.
Nu har Donald Fagen samlat den här skivtrilogin, tillsammans med diverse extramaterial i en elegant box. Och den kunde jag ju inte motstå.
Det är bara att konstatera att den lever upp till förväntningarna, även om jag knappt nuddat vid något extramaterial än. Därtill äger jag redan de båda första skivorna, men vad f-n.
Man kan inte få för mycket av Donald Fagens musikaliska och lyriska världsbild.

Jah Hollis

Andra bloggar om: musik, cd, steely dan, donald fagen, the nightfly, cd-box, USA, 50-talet

Jag fick skrivkramp inför inlägg nr. 1000

Ja, detta är det 1000:e inlägget jag postar sedan jag började skriva på min blogg i november 2006 (att det inte riktigt stämmer med antalet inlägg som står på själva bloggen beror på att jag vid något tillfälle strukit ett postat inlägg, men när jag loggar in för att skriva står det att detta är inlägg nummer 1000).
Det kändes så högtidligt för mig på något vis när jag skrivit inlägg 999, att jag inte visste vad jag skulle göra med nummer 1000.
Jag har lovat att anta en utmaning från en av mina bloggvänner, men den måste jag nog fundera på ett tag till.
Jag skulle kunna skriva ett tungt inlägg om den eventuella glädjen med att arbeta, något som jag funderat mycket över, men det får nog vänta.
Jag skulle kunna kommentera något det bloggas mycket om nu: till exempel det faktum att unga väljare är dåligt pålästa när det gäller politiken i Sverige. Men det förvånar mig egentligen inte att det är så.
Det är ju trist, men i en demokrati krävs det inga kunskapstest för att man ska få vara med och rösta på vilka som ska sitta i våra folkvalda församlingar.
Nej, den enda nyhet jag anser mig ha någon slags kunskap för, och intresse av, att kommentera är den senaste nyheten kring den gamle musikräven och hustruplågaren Ike Turners död i slutet av förra året.
Hjärtsvikt var den första förklaringen vi fick till den 76-årige musiklegendarens bortgång. Det visar sig nu att spiken i kistan för Ike Turner tycks ha varit en överdos kokain.
Trots att hans dotter säger sig vara chockad över uppgiften om kokainet, får man kanske konstatera att den gamla hunden tycks man inte ha lärt att sitta.
Ike skrev i sin självbiografi att han under 1970- och 1980-talet slantade upp omkring elva miljoner dollar på inköp av kokain.
Inte direkt någon bra förebild för våra unga musiker.
Musikaliskt har de däremot ganska mycket att lära av Ikes livsverk.

Jah Hollis

Andra bloggar om: blogg, blogga, blogginlägg, jah hollis, politik, väljare, ike turner, musik, musiker, kokain

Malmö ifatt och förbi Göteborg

Intresset för att blogga verkar inte avta, i alla fall inte om man ska tro de geografiskt fördelade blogglistorna på bloggportalen.se. När jag började blogga för ett drygt år sedan fanns det under 200 bloggare registrerade i Malmöområdet.
I Göteborg var det färre och Malmö hade ett klart försprång när det gällde bloggandet.
Sedan hände det, som väl naturligt borde hända eftersom Göteborg är bra mycket större än Malmö befolkningsmässigt: när bloggandet började ta fart ordentligt kom Göteborg i fatt och gick förbi Malmö.
Men nu, när det i båda städerna finns över 400 bloggare registrerade (och detta gäller fortfarande då enbart bloggportalen.se) på vardera orten, har det hänt något.
Malmö har inte bara gått ifatt Göteborg igen, utan de senaste dagarna även gått förbi.
Vi får ta det som ett gott omen inför den kommande allsvenska fotbollssäsongen.
Forza Malmö!

Jah Hollis

Andra bloggar om: blogg, bloggar, bloggare, bloggportalen, Malmö, Göteborg, fotboll, allsvenskan, 2008

När blev våra artister akter?

Akt är ett ord som enligt akademiens ordlista kan betyda lite olika saker, men det står inte något om att det kan vara en artist eller ett band som spelar inför publik.
Därför är det lite lustigt, att nu när det ska delas ut priser hittan och dittan till band och soloartister som anses vara värda något fult pris för sina insatser det gångna året, finns det ofta med en kategori som heter ”Årets live-akt” eller någon variant på det uttrycket.
Jag skulle tippa att ordet är ett påhitt av någon av den svenska nöjesjournalistikens ryggradslösa vindflöjlar till skribenter.
Live-akt. Det låter ju för f-n inte klokt.
Vad är det för fel med Årets scenartist, eller Liveartist om man nu nödvändigtvis ska ha något på engelska med för att tuffa till det lite?
Svensk nöjesjournalistik, och det är väl först och främst den i våra kvällsblaskor jag tänker på, verkar vara ett träsk utan botten. Både innehållsmässigt och språkligt.

Jah Hollis

Andra bloggar om: nöje, nöjesjournalistik, artister, akter, band, grupper, priser, rockbjörnen, språk, svenska, engelska

Varför är det så ofta bråk om p-platser?

Parkeringsbolag måste vara de företag som är mest i bråk med folk som känner sig felbehandlade i det här landet. Och parkeringsbolag måste vara några av de mest rigida och okänsliga företag som finns i det här landet.
Var och en som, med eller utan rätten på sin sida, varit i kontakt med ett parkeringsbolag vet ju hur kallsinniga och totalt empatilösa de verkar vara. Det är som om de som jobbar där är rekryterade ur samma grupp av människor som man rerkryterar lägervakter och liknanade från.
Nu är det dags igen, i Malmö.
Folk som drabbades av den stora branden i bostadsområdet Potatisåkern har fått massor av p-böter när de varit och hämtat saker i sina brandskadade lägenheter. Och företag som jobbar med renoveringen har råkat ut för samma sak.
Anklagelserna haglar från båda håll. De drabbade tycker att p-bolaget utnyttjar den svåra situation som råder vid Potatisåkern för att dra in extra pengar.
P-bolaget kontrar med sitt eviga: Vi gör bara vårt jobb (låter som ett eko från DDR) och kräver att andra ska fixa parkeringssituationen (samtidigt som man givetvis tjänar en hacka på det rådande läget).
Och jag fattar det inte: Kan inte p-bolaget, kommunen och hyresvärden MKB träffas och prata om saken?
Jag har en känsla av att det är i det närmaste omöjligt att föra vettiga samtal när ett p-bolag är inblandat.
Ska det vara på det viset?

Jah Hollis

Pingat på:http://intressant.se/intressant

Andra bloggar om: parkering-p-bolag, parkeringsbolag, malmö, Malmö kommun, potatisåkern, brand, böter, parkeringsböter, p-böter, DDR

Vad har vissa kriminella i stället för hjärna?

I de kriminellas värld tycks det aldrig vara lågkonjunktur. Man kanske skulle kunna tro att det för somliga skulle kunna locka med ett hederligt jobb med regelbunden inkomst när tillgången på sådana är tämligen god.
Men att döma av den lokala tidningen här nere i Malmö, Sydsvenskan, är det ständigt gott om aktiva brottslingar, stora som små, oavsett hur det ser ut på den vita arbetsmarknaden.
Varje dag kan vi läsa om rån och stölder och misshandel, något hopp om att vi ska slippa sådant tycks det inte finnas.
Tre fall i tidningen nu får mig också att undra över vad vissa kriminella har där vi andra har en mer eller mindre fungerande hjärna.
1. Tre killar ger sig på en fjärde utanför en svartklubb i Rosengård sedan de blivit oense om något. En av dem skjuter den fjärde med tre skott. Den skottskadade överlever och så småningom visar det sig att alltihop spelats in av en övervakningskamera. Ändå blånekar de till det som syns på filmen. Och märkligast av allt: offret vill inte peka ut den som skjutit honom. Vad är han rädd för? Att han ska få stryk? Hallå! Killen har redan försökt skjuta ihjäl dig.
2. Polisen kollar en man (som de misstänker är drogpåverkad) och en kvinna i en bil (faktiskt i mina kvarter) och när de kollar bilen finner de så kallad skimningsutrustning, som används för att stjäla koder från bankkort. Paret i bilen försöker slå i polisen att de hittat skimningsutrustningen. Tjena!
3. Polisen stoppar ett par lodisar fullastade med stulna kopparrör. Tjuvarna försöker slå i polisen att de hittat rören och att de just skulle lämna in dem till polisen. Det tyder väl ändå på något slags självinsikt eller självironi, eftersom de båda var vad som i tidningarna kallas "kända av polisen sedan tidigare".

Killarna i fall ett borde kunna få något slags hedersmedlemskap i sverigedemokraterna eller något annat parti på den kanten. Ingen förstör väl så mycket för invandrare i stort som dessa Tony Montana-wannabes som lever upp exakt till den fördomstyngda bild de främlingsfientliga vill ge av en stor del av den svenska befolkningen. Sd tackar och tar emot.

Jah Hollis

Pingat på:http://intressant.se/intressant

Andra bloggar om: brott, brottslighet, stöld, mordförsök, rån, misshandel, malmö, rosengård, invandrare, polis, tjuvar, sverigedemokraterna, fördomar, tony montana, sydsvenskan

Den som missar Emma får skylla sig själv...

Hämtade, i en dålig ursäkt för ett postkontor, ett paket från cd on när jag var på väg till jobbet i eftermiddags. Ringde till och med och förvarnade att jag skulle bli sen eftersom jag ville ha Donald Fagen-boxen och Emma Pollock-plattan med mig hem i natt.
Jag fick upp en Donald Fagen-dvd som spelaren i bilen naturligtvis inte fixade.
Så jag tog Emma Pollocks solodebut i stället, och det var minst lika bra som The Nightfly.
Missar man Emma Pollock, som var med i The Delgados, gör man det på egen risk. Kolla bara på videon här ovan, Adrenaline, en låt på Watch the Fireworks som plattan heter.
Jag får återkomma till denna platta
Av olika anledningar. :-)

Jah Hollis

Andra bloggar om: musik, emma pollock, cd, steely dan, donald fagen, , posten, postkontor

1977 var ett fantastiskt musikår, eller?

Jag fick just e-post från Ginza, nätbutiken där jag då och då när andan faller på beställer skivor jag tycker jag behöver i min samling, gamla och nya. Ginza har specialerbjudande på ett antal skivor från 1977.
Och när man ser det urval de gjort, tycker man att 1977 måste ha varit ett helt fantastiskt musikår. Eller var det så att det här bara är några av russinen i den mer smaklösa kakan som man har plockat ut?
Men kolla detta.
Först de rena klassikerna (utan någon speciell bästaordning eller så): David Bowie: Heroes och Low, Ramones: Rocket to Russia, Sex Pistols: Never Mind the Bollocks…, Clash: The Clash, Muddy Waters (med Johnny Winter): Hard Again, Steely Dan: Aja, Bob Marley & The Wailers: Exodus, Iggy Pop: Lust for Life, Talking Heads: 77, Ian Dury: New Boots and Panties!, Television: Marquee Moon, Elvis Costello: My Aim is True, Weather Report: Heavy Weather, Kraftwerk: Trans-Europe Express, Brian Eno: Before and After Science.
Och om man är på det humöret: ELO; Out of the Blue, Fleetwood Mac: Rumours, Meat Loaf: Bat out of Hell, Soundtrack: Saturday Night Fever.
Och hur mycket bubblar det då inte under dessa, där nere i underjorden.
Jag säger bara en sak: WOW!!!!!

Jah Hollis

Pingat på: http://intressant.se/intressant

Andra bloggar om: musik, skivor, 1977, ginza, david bowie, sex pistols, ramones, the clash, bob marley, muddy waters, steely dan

Jag tycker lite synd om Amanda Jenssen

New York Dolls gjorde en gång en skiva som heter Too Much Too Soon. Det var väl innan Amanda Jenssen föddes, men den skulle väl kunnat vara tillägnad henne.
I går kväll sändes Grammisgalan i TV4 och eftersom tv:n stod på på jobbet kunde jag inte undgå att se och höra en del av eländet.
Bland alla pinsamma tacktal skulle bland andra Amanda Jenssen, som kom tvåa i TV4:s (TV4 – nudge, nugde, wink, wink, say no more!) amatörtävling Idol, lanseras stort som gäst vid galan.
Hon fick bästa möjliga uppbackning i form av Damn!, men herregud vad fruktansvärt det lät. Sångare och sångerskor kan väl sjunga falskt och lite tekniskt fel och ändå få det att låta rätt.
Men denna tjej, uppklädd som någon slags femme fatale, sjöng ju så illa så det skar i öronen.
Jag tycker lite synd om henne om man nu slagit i henne att hon är en fix och färdig artist för att hon kommit tvåa i denna tveksamma tävling där en jury, utan några som helst insikter om vad som gör en verklig artist, försöker styra in de medverkande i sina uppkörda spår.
Sorry, Amanda, en Grammis lär du nog få vänta länge på.
Too Much Too Soon är bara förnamnet.

Jah Hollis

Andra bloggar om: musik, grammis, grammisgala, amanda jenssen, TV4, pinsamt, sång sångare, sångerskor, new york dolls, artister, damn!

Hillarys vinst inte så sensationell

Aftonbladet påstår att det var en storskräll att Hillary Clinton vann över sin främste demokratiske medtävlare i det amerikanska primärvalet i New Hampshire. DN skriver att det var en sensationell seger för Clinton.
Jag anser att vare sig var en storskräll eller sensationellt på något vis. Det har ju hela tiden varit tätt mellan kandidaterna, både på den demomratiska och den republikanska sidan, så det var väl ingen oöverkomlig seger för Hillary Clinton nu.
Men kanske har man på många håll inom media lite för stor tro på opinionsundersökningar och liknande "analyser" av läget inom politiken. Både vad gäller den inhemska här i Sverige och den som gäller exempelvis det amerikanska presidentvalet.
Detta bör väl, om inte annat, glädja – öh, vad heter han nu vår statsminister – Fredrik Reinfeldt.
Var det ja!

Jah Hollis

Andra bloggar om: hillary clinton, usa, val, demokrater, republikaner, primärval, new hampshire, opinion, opinionsundersökning, fredrik reinfeldt

Jamen, så ska det gå till!

Det svenska folket litar uppenbarligen inte på att vår polis kan skydda oss eller förhindra och klara upp brott i någon mer imponerande omfattning.
Och hur många gånger har man inte fått höra det: Polisen har inga spår efter gärningsmännen! Gärningsmännen försvann spårlöst från platsen.
Så glädjande då att få läsa att polisen i Malmö på onsdagen knep ett par bankrånare bara några minuter efter att de rånat ett bakkontor.
Var det tur eller skicklighet?
Hur som helst måste det i alla fall vara på det viset som polisen ska återfå allmänhetens förtroende: genom att agera snabbt och bestämt och knipa skurkarna.
Ganska enkelt va?

Jah Hollis

Andra bloggar om: brott, brottslighet, brottslingar, polis, polisen, rån, rånare, bankrån, skurkar, tjuvar, banditer, förtroende

Läskigt när det blir för mycket av något

Ibland när jag är på väg hem från jobbet stannar jag till vid en nattöppen mack just i utkanten av Malmö och tankar, för att slippa göra det på väg till jobbet dagen efter.
Sedan tar jag vägen hem, mitt i natten genom kvarter där det finns gott om gräsmattor och ut på en vägsträcka som leder till mina hemtrakter och där det är gräsmattor på båda sidor av vägen och gräs på mittrefugen.
Och överallt på dessa gräsmattor sitter det kaniner, kaniner och åter kaniner. Mängder av dessa djur som rycker till och börjar springa åt alla håll i strålkastarljuset när bilen kommer nära.
Det är mer tur än skicklighet att jag inte kört över någon, ännu.
Det kryllar av kaniner även på gården där jag bor (till och med i dagsljus som på bilden, där bara några av alla som är där syns).
På nätterna kan det sitta stora gäng av kaniner och tugga på gräs och buskar, och de tycks inte bli färre.
Tvärtom. De förökar sig som, tja, kaniner.
Och de verkar mer och mer orädda när det kommer en människa gående.
Det är något obehagligt med djur, av vilket slag det månde vara, som får föröka sig på ett onaturligt vis. De här kaninerna har inga andra fiender inne i stan än bilar som då klipper en och annan av dem.
Ibland sommartid blir det invasion av nyckelpigor, spindlar, larver och getingar.
Det är rysansvärt det också, men oftast rätt kortvarigt.
Visst, vi människor är kanske inte bättre om man jämför.
Jag tycker dock det är en klar skillnad mellan oss och de här djuren.
Det kan inte vara hälsosamt med så förbannat mycket kaniner inne i en stad som Malmö.
Det är inget romantiskt Watership Down, det är Rabbit Hell.

Jah Hollis

Andra bloggar om: bil, malmö, kaniner, larver, getingar, spindlar, nyckelpigor, djur, städer, watership down

Det kanske jämnar ut sig för min del

Inga populära trender utan att det tycks vara någon baksida med dem, verkar det som. Det är väl något med att "aldrig får man vara riktigt glad" utan allt ska vara behäftat med en risk för dåligt samvete, ofta via påverkan av hälsa och miljö.
Att till exempel vara rökare tycks vara mer och mer rökt även om rökaren själv tycker det är ok att ta ett bloss.
Den som gillar ett glas öl eller vin och tycker det är trevligt att träffa vänner ute på puben eller krogen ska nog se upp med den trenden.
Och nu är det kaffedrickarna som är i skottgluggen, främst då trenden, att köpa med sig en mugg kaffe från kaffebaren, som tydligen genererar mängder av sopor.
Jag bidrog själv till eländet så länge jag åkte kollektivt till jobbet. Det var uppiggande att ha med en mugg varmt kaffe när man skulle sitta närmare en timme och trängas med folk på ett nerslitet pågatåg.
Men visst, även jag fick ett sting i samvetet när pappmuggen och plastlocket gick i soptunnan vid resmålet.
Det slipper jag nu när jag gått över till att köra bil till jobbet i stället. Jag bränner bensin i stället för kaffemuggar och plastlock.
Och jag brygger mitt kaffe här hemma i köket i stället, svart och gott.
Så lite kanske det jämnar ut sig i alla fall.
Nej, så bra kan det väl inte vara!?

Den unge mannen som sjunger Black Coffee tillsammans med The Blackberries och Humble Pie här ovan är för övrigt Steve Marriott (gissa var The Jam hittade sin stil), en av de största små soulsångare England haft.
Han skulle fyllt 60 år förra året om han inte blivit innebränd i sitt hus 1991.
En sångare jag verkligen saknar.

Jah Hollis

Andra bloggar om: kaffe, cigaretter, alkohol, vin, öl, miljö, sopor, hälsa, trender, bensin, bilar, steve marriott, the jam

En lägger av och en bara kutar på

Höjdhopparen Kajsa Bergqvist, som så många gånger i så många mästerskap glatt oss med sin kämpaglöd, har bestämt sig för att sluta med elitidrotten. 31 år är hon när hon nu känner att hon inte längre har den motivation som måste till för att hon ska kunna kämpa om rekorden och topplaceringarna.
Om det finns det naturligtvis inget att säga: nya hoppare står och väntar på att ta tätplatserna och det finns givetvis en gräns för hur gammal man kan vara och fortfarande hänga med de yngre förmågorna.
Eller hur är det nu med det?
En som envisas med att kämpa vidare, trots att hon nu är 47 år, är sprintern Merlene Ottey, ex-jamaicanska som numera tävlar för Slovenien och hoppas få ställa upp i OS för sitt nya hemland.
Vi får väl se hur hon lyckas med det.
Trots dopninganklagelser (hon har officiellt friats) kan jag inte låta bli att känna sympati för henne, den eviga tvåan.
Men hur kommer det sig då att gamla gubbar inte kan hoppa höjdhopp?
Screamin’ Jay Hawkins ger svaret i videon här ovan: Ol’ Man River!
Usch så dåligt! :-D

Jah Hollis

Andra bloggar om: idrott, sport, höjdhopp, OS, VM, Kajsa Bergqvist, Merlene Ottey, Jamaica, Slovenien, Screamin´Jay Hawkins

Svårt att gå upp redan innan solen gjort det

Stön!
Hemma igen efter hård dag med utbildning i Kristianstad, tio mil från Malmö.
Som gammal nattarbetare måste jag säga att det känns onaturligt och väldigt kämpigt att stiga upp innan solen gjort det så här års.
Tack och lov hade jag en arbetskamrat som ställde upp med bil och en annan som erbjöd sig att köra bilen genom det dystra skånska gryningslandskapet. Intressant dock att se hur mycket folk som var ute och i rörelse (på väg till jobbet) vid den tiden.
Med mycket svart kaffe och ett lämpligt avbrott för lunch (när jag normalt äter frukost) gick i alla fall dagen i rätt raskt tempo. Återstår att se om några av kunskaperna sitter kvar när det är dags att praktisera dom.
Resan hem blev än värre eftersom det ömsom regnade ömsom snöade och trafiken knappast var mindre än på morgonen. Än en gång tackar jag för att jag slapp att köra.
Det är inte utan att man avundas gudbarnet och hennes föräldrar som just nu befinner sig på Kanarieöarna.

Jah Hollis

Andra bloggar om: jobb, arbete, utbildning, soluppgången, snö, vinter, regn, rusningstrafik, skåne, kristianstad, malmö, kanarieöarna

När blev våra gamlingar seniorer?

Det verkar som om orden pensionär, gammal, gamling och åldring är på väg att försvinna ut ur det svenska språket. De ersätts i en rasande fart av ordet senior/seniorer, som om det på något vis låter snyggare, kanske.
Senior tycks man bli vid den ålder då man blir pensionär och det tycks man sedan vara livet ut. Man blir inte äldre senior eller något sådant utan man är och förblir senior.
Jag vet inte om uttrycket är taget från sportens värld där man ju har juniorer och seniorer, men där man vanligen blir senior redan vid 20 års ålder.
Det kan ju också vara så att vi, i ganska vanlig ordning, tagit över det engelska uttrycket senior citizens (och sedan kapat bort det krångliga ordet citizens).
Egentligen bryr jag mig inte om vilket, det kanske till och med är bra att bunta ihop alla över 65 som varande seniorer.
Det är bara att det känns som om det här ordet senior (från att ha hört hemma i sportens värld, och kanske i scouternas) tagit över i språket, paradoxalt nog, för att det finns ett behov av att måla upp livet som om man är evigt ung.
Visst man är senior, men det är ju 20-åriga idrottare också.

Jah Hollis

Andra bloggar om: gammal, åldring, senior, junior, pensionär, sport, idrott, ord, språk

De mest lättroade ger inte upp än

I dag är det den 5 januari och nyårsfirandet blir mer och mer avlägset. Dock har inte det evinnerliga smällandet och raketskjutandet upphört helt.
De mest lättroade, de som ser ett högt visslande ljud följt av en smäll som en toppunderhållning de skulle kunna roas av året runt, fortsätter med sitt sporadiska smällande.
Jag har tjatat om det här ämnet några gånger under förra året, men hoppas det nu inte faller i glömska till nästa årsavslutning. Jag vill bara dra några citat ur en insändare ledningen för Räddningstjänsten syd skrivit i Sydsvenskan i går (fredag 4 januari):
• Under nyårsnatten hade vi 70 insatser, merparten kopplade till fyrverkerier, varav 10 balkongbränder...och en där man skjutit in raketer i Rosengårdsskolan
• Vi har vid flera tillfällen de senaste två veckorna larmats till mindre bränder i sopcontainrar och liknande, och på platsen har man avsiktligt skjutit raketer mot vår personal i syfte att skada
• Det är alldeles uppenbart att minderåriga inte har några som helst problem att komma över fyrverkerier
Nu tycks det, av artiklar i tidningar och debatter i radio i alla fall (och inte minst bland oss bloggare), som om baksidan med fyrverkerierna har lyfts fram i ljuset och faktiskt debatteras.
Tidigare har tystnaden varit i stort sett kompakt. Så hoppas nu vi får till regler som fungerar och att vår ordningsmakt får möjlighet att se till att de följs.

Årets första quiz avverkades på The Pickwick Pub i onsdags och vi tog den traditionella andraplatsen. Glädjeämnet var väl att vi kom före The Spitfire Psychopaths.
Att däremot nykomlingarna i förra årets final, A.T.L. (uppdaterat 6/1: T.L.A. ska det vara, se kommentarer), i sin tur besegrade även oss var väl ett litet nerköp.
Nu ser jag fram emot att få Thom Yorke som inhoppande quizmaster på Pickwick, men det är kanske för mycket begärt. Han verkar vara på väg att skratta ihjäl sig efter att ha ställt en enda fråga vid 2007 års upplaga av The Big Fat Quiz of the Year.

Jah Hollis

Andra bloggar om: nyår, nyårsfirande, raketer, smällare, fyrverkerier, bränder, minderåriga, quiz, malmö, pickwick pub, thom yorke, radiohead

Man måste smida medan Idoljärnet är varmt

Jag läste att tvåan i förra årets Idol-amatörparad, Amanda Jenssen, ska ge ut en skiva. Ja, det var väl inga höga odds på den nyheten.
Nu gäller det ju att smida innan Idoljärnet svalnar.
Idol måste, i dessa cd-kristider, vara en våt dröm för skivindustrin. Här får man hjälp att lansera artister på bästa sändningstid i något som tar sig rent hysteriska proportioner. Och hela tiden eldar kvällspressen, som har mycket att tjäna på Idol, på under grytan med en mycket tvivelaktig soppa i.
Klart man ska ge ut skivor med deltagarna i tävlingen och det snarast möjligt. Troligen har de flesta av dem inte någon längre livstid som artister och de kommer snart att vara bortglömda av alla som hade dem som idoler ett tag.
Visst, man får gilla vad man vill när det gäller musik och man får köpa vilka skivor man vill, även de som sedan kommer att stå och samla damm därhemma.
Jag kan ändå inte låta bli att ana cynismen hos skivindustrin som tar alla chanser att sälja någon form av produkter, vad det än är för musik det handlar om.
Via Idol har man dessutom slagit i de små barnen att en artist är någon man kan få se sjunga singback från ett lastbilsflak, utanför något vidrigt köpcenter, till ett par tre låtar.
Och sedan ska man köpa deras skiva och få den signerad innan idolerna far till nästa köpcenter och kränger och signerar.
Jag hoppas dessa ungar får chans att höra levande musik, med riktiga musiker och artister och förstå att det kan vara en upplevelse som är oändligt mycket större än den lågbudgetvariant månglarna bakom Idol kan erbjuda.
Jag såg att Amanda Jenssens (hon är säker en jättetrevlig och ambitiös tjej, men det gäller nog för henne att kränga sig ur Idoltvångströjan om hon ska bli en riktig artist och inte bara en idol) första singel från den kommande skivan heter Do You Love Me?
Jag antar att det inte är samma låt som den på vidon här ovan.

Jah Hollis

Andra bloggar om: musik, idol, cd-skivor, amanda jenssen, musikindusterin, skivindustrin, nick cave

Vilka trista liv de måste leva

Då och då får man läsa om gravar som vandaliserats på någon av landets alla kyrkogårdar, och folk blir, med rätta, alltid lika upprörda var gång det händer.
Och nu har det hänt igen. På en kyrkogård i Helsingborg har någon i nyårshelgen förstört runt 40 gravar genom att vräka omkull och bryta sönder gravstenar.
Bland de drabbade gravarna finns författaren Birger Sjöbergs.
Nu finns det väl ingen anledning att misstänka att vandaliseringen hade någon ideologisk spets riktad mot Birger Sjöberg och hans konst. De som sysslar med sådan här nattlig verksamhet vet nog inte vem Birger Sjöberg var.
Nej, jag har en känsla av att man lever ett riktigt torftigt och glädjelöst liv om man som höjdpunkt på nyåret springer in på en kyrkogård och välter en massa gravstenar. Det är nästan så man tycker synd om de här stackarna som har så låga krav när det gäller att roa sig.
Själv ska jag strax gå på årets första quiz på stamhaket Pickwick.
Det, däremot, är väldigt roligt.

Jah Hollis

Andra bloggar om: gravar, gravskändning, vandalisering, gravstenar, helsingborg, birger sjöberg, quiz, frågetävling, malmö, pickwick

Långsam start på det nya året

Nyårsfirandet blev för min del så lagom avslappnat och behagligt som jag hade föreställt mig. Och det var ju skönt efter jagandet efter bubbeldricka och raketer på eftermiddagen.
Jag upplevde övergången från 2007 till 2008 ute på den tämligen stilla skånska landsbygden i sällskap med mitt gudbarn, hennes föräldrar och hennes farfar.
Fem personer från elva till åttio år (och det är inte jag som var äldst :-).
Vi åt och drack gott och några såg en film på tv och några spelade kort och kvällen passerade snabbt fram till det var dags att gå ut i trädgården, korka upp det mousserande och bränna av de fem raketerna jag köpt och lyssna till kyrkklockor och dånet, likt ljudet från en bombmatta, av fyrverkerier från de närliggande större orterna.
Lite senare kom den beställda färdtjänstbilen och hämtade åldermannen, medan barnet kroknade och gick och lade sig.
Föräldrarna och jag tog en sängfösare och lyssnade till Neil Youngs Chrome Dreams II som bara blir bättre och bättre.
Dagen efter gick i slapphetens tecken och jag invigde gudbarnet i Youtubes mysterier och efter en stund hade hon letat upp favoritlåten här ovan (en artist jag faktiskt aldrig hört talas om).
Jag stannade ända till kvällsmaten innan jag mätt och nöjd satte mig i min bil, 2007 års stora investering, och åkte hem.

Jah Hollis

Andra bloggar om: nyår, nyårsfirande, 2007, 2008, raketer, neil young, bil, bilar, mousserande vin, färdtjänst