I dag var det Mark Levengood som hade Sommar i P1 och jag ska erkänna direkt att det inte var i min smak. Jag har lite svårt för Mark Levengoods mumintroll-framtoning (och jag menar inte hans dialekt) och inte var det särskilt kul musik han spelade heller.
Mumintroll och mumintroll förresten, ofta låter han mer som en snusförnuftig snusmumrik, tycker jag. Han är säkert en hyvens kille, men vi befinner oss nog inte på samma våglängd han och jag.
Vad som retade mig lite med de delar av programmet jag lyssnade till var att han förföll till den där billiga Sommar-pratarovanan att spela musik av antingen sig själv eller av släkt och vänner.
Nu spelade han en låt av sin make Jonas Gardell och en av bäste vännen Rikard Wolff (den senare spelade för övrigt en låt av sig själv när han hade Sommar en gång, vilket även Povel Ramel gjorde; i Povels fall var det fullt berättigat, undantaget som bekräftar regeln).
Hörni grabbar, dom låtarna kan ni väl spara till ni har sammanträde i klubben för inbördes beundran.
Jah Hollis