I dag är det den 8 mars och därmed är det också Internationella kvinnodagen som till att börja med firades för att uppmärksamma den politiska kampen för kvinnors rättigheter och främst då rösträtten.
En del, främst partier på högerkanten, en del av dem långt ute, tyckte naturligtvis inte att någon sådan dag behövdes och dom tankarna tycks leva kvar i de politiska kretsarna.
Det är inte för inte som den politik som högerpartierna för kallas konservativ, även om man skaffat sig nya namn och tror att man företräder arbetarna.
Visst, det finns andra som ifrågasätter Internationella kvinnodagen, men jag tycker den behövs och att den bör stämma till eftertanke även alla övriga dagar på året.
Den unga, allvarliga tjejen här ovan är min mamma, 13 år, nykonfirmerad, uppklädd, på väg att bli vuxen och förevigad av fotografen.
Ett fotografi ville hennes föräldrar kosta på henne, men sedan hade de (morfar var varvsarbetare och mormor var hemma och tog hand om hushållet och en hel binge ungar) inte råd att låta henne läsa vidare efter folkskolan.
Hon fick ta sitt första arbete när hon var 15 år och sedan jobbade hon upp sig undan för undan och fortsatte till hon fick en välförtjänt pension.
Nu är hon 91 år fyllda, ett stycke levande kvinnohistoria som alltid utnyttjat sin rätt att rösta.
Något att tänka på i dag, den 8 mars.
Nu när högerpartierna skrävlar om hur duktiga de är.
Jah Hollis
Läs även andra bloggares åsikter om Internationella Kvinnodagen, Arbete, Högern, 8 mars, Rösträtt, Demokrati, Historia, Kvinnohistoria, Skola, Utbildning
