I dag, den 8 december, är det 27 år sedan en galen man sköt John Lennon utanför hans bostad i The Dakota Building i New York. Själv glömmer jag aldrig när jag fick höra nyheten på radionyheterna när jag kommit till jobbet på morgonen.
Först fattade jag inte riktigt vad nyhetsuppläsaren sade och på den tiden fanns det inget internet där man kunde kolla att det hemska jag trott mig höra faktiskt var sant. Så det dröjde till nästa nyhetsuppläsning innan jag fick det bekräftat.
Och det var naturligtvis en chock, att en av mina idoler sedan barndomen hade slutat sitt liv i förtid på detta vansinniga sätt.
John Lennon var framförallt en oerhört begåvad musiker och kompositör av tidlös musik, men han var också en människa med visioner och idéer och som trodde att det faktiskt gick att göra något åt de stora världsproblemen.
Samtidigt var han stundtals naiv och han hade sina fel och brister.
Han var inte något helgon.
Han var kort och gott mycket mänsklig.
Och att vara mänsklig måste väl vara det bästa en människa kan vara?
Eller?
Jah Hollis
Andra bloggar om: musik, beatles, john lennon, mord, new york, idol, musiker, mänskligheten
