Trist att bryta upp när stämningen är hög

Jodå, jag gick på 40-årskalaset trots allmän trötthet och mörka moln i skallen. Och det ångrar jag definitivt inte: frånsett regnet som strilade långt in på eftermiddagen var alla förutsättningar goda.
Massor av trevliga människor, mat och dricka i överflöd. Och ett festföremål som uppvaktades grundligt och fantasifullt. Och som dessutom plockade fram en portabel humidor fylld med goda cigarrer till ett dignande groggbord.
Men eftersom jag ska jobba i morgon var jag tvungen att bryta upp någon timme efter midnatt. Somliga hade förvisso gått hem redan då, men järngänget var fortfarande still going strong.
Hade gärna intagit mer goda drycker och utbytt fler livsvisdomar, men det var inte mycket att be för.
Fan, ändå, vad trist att behöva bryta upp när man fortfarande har krafter och lust kvar.
El sucko!

Jah Hollis