Jag har äntligen fått lite tid över för att lyssna på Neil Youngs nygamla platta Chrome Dreams II som kom häromdagen. Recensenterna har antingen höjt den till skyarna, som ett par av de brittiska magasinen som givit den full poäng, eller sänkt den som "ett mediokert hopplock av nyskrivet och tidigare undanstoppat".Ingen recensent kan i alla fall låta bli att nämna en av låtarna på plattan, Ordinary People, som är drygt 18 minuter lång (skulle varit en sida på en gammaldags vinyl-lp) och som förmodligen kommer att räknas som en av Neil Youngs klassiker.
Själv har jag lyssnat för lite på skivan för att kunna fälla något omdöme ännu. Men Ordinary People har jag redan hört flera gånger och fastnat för.
Jah Hollis
Andra bloggar om: skivor, cd, neil young, recensioner, recensenter, chrome dreams II, dn, svd, sydsvenskan
1 kommentar:
Håller med dig om de delarna där du har åsikter, Ordinary People är en RIKTIGT bra låt, och den är verkligen värd att gå till historien som en av Neil's klassiker. Jag är dock inte totalt övertygad av resten av albumet, det håller helt okej kvalité men det är ju absolut inte något mer exceptionellt än vad som kunde hittas på t ex Living with War och Prairie Winds. Men Ordinary People lyfter hela alltet, och gör det absolut till ett bra köp, Punkt.
Skicka en kommentar