Jag tog bilen upp till Kristianstad i fredags, till vad som förhoppningsvis var min näst sista dag som anställd hos en arbetsgivare. Lördagen använde jag sedan till att städa ur den lägenhet jag haft att sova över i när jag anlitat allmänna kommunikationer för att pendla och jobbat sena kvällar. När mitt arbete för snart tre år sedan flyttades från Ystad till Kristianstad blev det ju genast betydligt längre att pendla och jag upptäckte snart att allesinalles 20 mils bilkörning varje dag för att upprätthålla ett arbete var för mycket. Därav denna lösning med tåg fram och tillbaka från Malmö och en extra lägenhet att övernatta i. Nåväl, jag körde hem från Kristianstad i söndags och över hela nejden, ja mer än halvvägs ner till Malmö, låg en tät, gråvit vinterdimma sedan vädret slagit om från minus till plus. Sikten på vägen var väl max 100 meter, ibland mindre, och vad som fanns därefter kunde man bara gissa sig till. Det hindrade inte att flera bilister drog på i tillåtna 110 kilometer i timmen eller lite till. Jag skulle tro att det kan vara problematiskt att få stopp på bilen i det läget om det plötsligt skulle stå något oväntat på vägen där framme i dimman (betrakta bilen ovan som måste bromsa mitt på rakan när den plötsligt kommer ifatt en långtradare i tjockan). Jag bryr mig inte om ifall folk vill sätta sina liv på spel under sådana förutsättningar (för att komma några minuter tidigare fram till vad de nu är på väg till). Men kanske ska man tänka på att man kan ställa till det för andra trafikanter genom att bete sig på det viset. Och det är ju något helt annat. Att strunta i andras liv och säkerhet. Jah Hollis Läs även andra bloggares åsikter om Trafik, Pendling, Väder, Dimma, Hastighet, Olyckor, Skåne, Kristianstad, Malmö, E22
Det tog kortare tid än jag trott, det som jag fruktat lite med att börja bilpendla igen. Nej, det är inte snön och blåsten, den har inte kommit till Österlen än, även om det var nära noll grader när jag åkte hem i natt. Nej, det är i stället djuren som då och då får för sig att de ska korsa vägen mitt i biltrafiken. Och i natt, just när jag saktat ner för att ta mig igenom den nya rondellen vid avfarten till Sturups flygplats, dök det upp. Precis när jag börjat axa ut på sista sträckan hem mot Malmö kom vad som kan ha varit ett större rådjur eller kanske någon slags hjort ut från höger och kom snett mot bilen. Som tur var hade jag inte fått upp farten riktigt och jag hann bromsa lagom för att djuret skulle glida förbi ett par meter ifrån mig. Men det var kanske inte det som var det värsta, utan det var att det låg en idiot bakom mig, alldeles inpå och tryckte på för att få köra om. Han hade kört i fatt mig i en rasande fart de sista hundra meterna fram till rondellen. Och det var inte långt ifrån att han körde in i mig när jag bromsade för djuret. Jag undrar om det är de fyrbenta, eller de tvåbenta i bil man ska oroa sig mest för.
Det går hett till i trafiken, det fick jag erfara nu när jag hade hyrbil en dryg vecka under semestern. Inte för att jag råkade ut för något speciellt, men jag kunde snabbt konstatera att det där med att hålla hastighetsgränserna, det är det inte många som bryr sig om. En nyligen genomförd mätning gjord av Vägverket bevisar också att det är som jag trodde. Folk i gemen kör fortare än vad det är tillåtet, även om jag tyckte mig märka att där det fanns fartkameror, där höll sig de allra flesta innanför de tillåtna gränserna. Svenska bilister och mc-förare är alltså till övervägande delen ögontjänare. Att det är även andras liv och inte bara sina egna de sätter på spel med det beteendet tycks inte finnas med i bilden. Och av filmen här ovan att döma är det här problemet etter värre borta i S:t Petersburg. Där gäller det tydligen att chansa och hoppas man hinner.
Jah Hollis
PS. Lite märkligt är det att ingen av de stora drakarna ännu tycks ha nappat på denna trafiknyhet som Ekot levererade vid middagstid i dag. DS.
