Twingly statistik

Visar inlägg med etikett kenny håkansson. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett kenny håkansson. Visa alla inlägg

lördag 25 juli 2009

Fredagsfärger 24 juli: Svart, vit och röd

När jag gav mig ut på fredagskvällen för att kolla in Möllevångsfestivalen och träffa lite folk, hade det fortfarande inte kommit upp några nya fredagsfärger.
När jag sedan kom hem på natten, hade jag inte riktigt energi nog kvar att lägga in någon bild, fastän jag såg att det nu skulle vara svart, vitt och rött i bilden; en färgkombination som säkert passar in på ett antal fotbolls- och hockeylag (Malmö Redhawks till exempel).
Men nu när jag piggnat till(?) på lördagen blir det en bild på Kenny Håkansson, supergitarristen som nyligen under en vecka var och spelade två gånger i Malmö: först med Kebnekaise och sedan med Dag Vag.
Bilden är från Dag Vag-konserten och det lär inte vara så svårt att hitta såväl svart som rött och vitt i den. Fler bilder på detta färgtema hittar ni via Fredagsfärger.

Jah Hollis

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , ,

söndag 19 juli 2009

2 X Kenny Håkansson på åtta dagar


Enligt alla väderrapporter skulle det ha regnat i Malmö i kväll, den 18 juli, när Dag Vag skulle spela på S:t Gertrud. Själv var jag därmed rätt tveksam till att ge mig av till konserten.
Det kändes mer som om det skulle vara en hemmakväll i timmerkojan på gång. Men så hörde jag att goda vänner skulle dit och eftersom det såg ut som om de dåliga väderprofetiorna skulle komma på skam tog jag bajken till S:t Gertrud och köpte mig en biljett.
Och det blev en fin kväll i goda vänners lag. Jag fick se Kenny Håkansson och hans Malmberg-gitarr i aktion för andra gången på åtta dagar.
I sällskap med Stig Vig och dom andra i Dag Vag heter han Beno Zeno men är som alltid suverän på att skapa musik.
Dag Vag är väl till viss del nostalgi, men när de väl klarat av en lite trevande startsträcka visar det sig att mycket av deras musik håller än i dag.
Tjockhult och Snorbloos och flera av de gamla dängorna från förr fungerade suveränt och när de ger sig in på den tyngre varianten av reggae (inklusive lite dub) låter det mycket, mycket bra.
Bäst var nog Ronny du e rå, den svenska översättningen av The Slickers Johnny Too Bad, där faktiskt Kenny Håkansson sjöng.
Och han kan sjunga också, karl´n.

Jah Hollis

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , ,