Tröttsamma framgångssagor i Sommar

Sommar i P1 tuffar vidare regelbundet, som ett tåg, varje dag med samma avgångstid. Och jag lyssnar när jag kan och även om jag inte sitter klistrad vid radion i en och en halv timme, så brukar radion stå på så jag kan höra om det sägs något som låter intressant.
Jag vet inte hur man väljer ut värdarna för Sommar, men det verkar som om det står högt i kurs att kunna berätta en framgångssaga.
För av de program jag har hört i år har det varit mycket av den varan. Folk av olika kategorier som berättar hur de nått succé och blivit framgångsrika på något i livet.
Kanske är det meningen att det ska vara en positiv grundton i Sommar, men de här framgångssagorna börjar stå mig upp i halsen nu.
Och det är rätt trist att höra samma grundupplägg gång på gång (som en medelmåttig gymnasieuppsats).
I dag kunde vi höra kläddesignern Johan Lindeberg (jag ska erkänna, att modeointresserad som jag blivit med åren kände jag inte till honom alls) orera om vilka fantastiska insatser han gjort för mänskligheten och vilken föregångsman han varit på modets område.
Och om vilka otroligt (det är ordet på modet nu) fantastiska människor och kändisar han har jobbat med och hur otroligt cool han är. Naturligtvis lever han också tillsammans med en helt otroligt fantastisk kvinna och har en dotter som är världens åttonde underverk. (El gäspo grande!)
Allt berättat utan ett spår av humor eller självdistans. "Osvenskt", tycker säkert de som gillade programmet.
Tyck gärna det, men jag har svårt att se denna överdrivna självhävdelse som något positivt.
Gå in på Sommars webb och bilda er en egen uppfattning om ni inte hörde programmet. Där finns de hittills sända programmen kvar att lyssna på.

Jah Hollis

PS. Musiken han spelade var till stora delar helt OK. DS.

Andra bloggar om: Musik, Radio, Sommar, P1, Sommarvärdar, Mode, Johan Lindeberg, Humor, Självdistans

Många föreläsare i årets Sommar

Jag har inte tänkt på det tidigare, men när jag kollade lite fakta om dagens programvärd i Sommar, Renata Chlumska, såg jag att hon bland annat presenterade sig som föreläsare.
En koll i listan över 2007 års värdar i Sommar visar att det är ytterligare fem som kallar sig föreläsare och säkert lika många till som jobbar med föreläsarverksamhet. Det tycks ju också vara en inkomstbringande verksamhet, även om jag personligen tycker att det luktar lite skunk om det hela.
Man rider helt enkelt på den framgångsvåg man har som kändis och passar på att dra in en extra hacka på det. Och det finns organisationer och arbetsgivare som glatt lägger upp stora summor för att dessa kändisar ska sprida lite glans över någon personalsammankomst och "inspirera" personalen till stordåd.
Men riktigt varför vi ska behöva lyssna till denna stora andel föreläsare i Sommar förstår jag inte riktigt.
Nå, Renata Chlumska föreläste i Sommar om ett av sina äventyr och det kändes som ett program man kunde ha och mista. Hennes påstående att hon, när hon under ett drygt år per kajak och cykel tagit sig runt USA, upplevt mer än vad många människor upplever (om jag inte hörde fel sade hon bland annat av sorg och glädje) under en livstid, kändes väldigt von oben.
Som om andra människors upplevelser i livet skulle vara mindre värda.
Och även om hon också är "professionell äventyrare" var hennes val av musik minst av allt äventyrligt.
Men hon pratade en vacker malmöitiska, Malmöfödd som hon är.
Jodå det finns en sådan variant av denna dialekt också.

Jah Hollis