Cancern tog min storebror i natt...

Jag visste det så fort han berättade det för ett och ett halvt år sedan.
Min storebror hade helt oväntat, och mycket chockartat, fått besked om att han led av cancer av en närmast obotlig sort.
Inte för att jag ville släcka hoppet vare sig för honom eller för vår gamla mamma eller för någon annan som hoppades att han skulle klara det, men jag förstod att det bara kunde sluta på ett sätt.
Och efter att han länge kämpat tappert emot orkade han till slut inte. I natt, mycket tidigt på morgonen, förlorade han kampen och cancern tog honom ifrån oss.
Jag ska inte orda om orättvist och om meningen med detta.
Jag kan bara konstatera att han inte fick till fullo njuta av det liv han hade hoppats på när han pensionerade sig för några år sedan.
Han hade hoppats få leva ett aktivt och behagligt liv som pensionär tillsammans med sin fru i deras så vackert belägna hus.
Men ödet, eller vad det nu är, ville inte unna honom det.
Vila i frid, brorsan.

Jah Hollis

Andra bloggar om: liv, död, sorg, cancer, obotlig, pensionär, syskon, bröder, bror, sorg, kamp, rättvisa, orättvisa