Dags för nytt fredagstema hos Sinneskatten och nu är det bilder av gryning eller morgon det gäller. Eftersom jag är en inbiten nattmänniska - jag har jobbat eftermiddagar, kvällar och nätter i många, många år - så upplever jag under stora delar av året inga morgnar eller någon gryning i ordens rätta bemärkelser. Det är i stort bara sommartid som jag upplever gryningen eftersom jag ofta är uppe länge på nätterna. Sedan har man väl kommit hemramlande på morgonkvisten efter någon glad fest en och annan gång i livet. Men nu visar jag en bild av hur det såg ut när jag kom hem från jobbet i natt, strax efter klockan två. Jag tycker det är vackert när gryningsljuset kommer smygande över hustaken och träden. Fler bilder på temat hittar ni här.
Det krävdes en väckarklocka och rejäl koncentration i den, för mig, arla morgonstunden strax före klockan nio i dag. Men i samma ögonblick som biljetterna till Bob Dylans konsert i Malmö arena i slutet av mars släpptes av Ticnet tryckte jag in min beställning. Och jag fick en bunt biljetter till vad jag anser är rätt hyfsade platser. Jag har aldrig varit intresserad av att köa i timmar, eller dagar för att få biljetter till konserter. Men vid ett par tillfällen, Stones i Köpenhamn en gång och för Springsteen i Köpenhamn en gång (dit jag skulle med min Springsteenfanatiske lillebror) har jag ställt principerna åt sidan. Jag har också, vid några tillfällen, suttit i oändliga telefonköer för att till slut bli utan de eftertraktade biljetterna. Så möjligheten att stiga upp några minuter innan det är dags, dra igång datorn och dänga iväg beställningen så fort biljetterna släpps är ju ett lyft. Heja internet! Och så kan man hoppa tillbaka i slafen och sova en stund till när det är klart. Zzzzzzz...