
Amerikanske sångaren, musikern och låtskrivaren extraordinaire, John Hiatt, gästade Malmö och KB på torsdagskvällen och gav oss ännu en minnesvärd afton i den lokalen.
Själv hade jag nästan tappat bort honom lite i den stora musikfloden, men eftersom vännen BV hade fått en biljett till konserten (på min rekommendation, faktiskt), skaffade jag en biljett och hakade på.KB var oväntat välfyllt och Hiatt berättade att han, efter flera spelningar där genom åren, kommit att känna sig hemma där med klubbens speciella inredningsdetaljer.Men inledningen till konserten blev oväntat tillbakalutad och lågmäld och jag fruktade ett tag att det skulle kunna bli en besvikelse.Men allteftersom John Hiatt och hans suveräna band (var hittar musiker som han dessa fantastiska band att spela med?) börjar gräva sig ner i mannens stora arkiv av suveräna låtar accelererar det för att på slutet bli närmast extatiskt.Jag har sett John Hiatt förr, men frågan är om han någonsin varit så bra som nu.Två recensioner har jag hittat från detta Sverigebesöket, båda välvilliga om än inte några superhyllningar.Antingen är recensenterna lite för ljumma, eller så var John Hiatt så mycket bättre när han äntligen kom till Malmö och "hemmapubliken" på KB.Jah HollisLäs även andra bloggares åsikter om Musik, John Hiatt, Malmö, KB, Kulturbolaget, Musiker, Konsert, Recensioner, Låtskrivare
Ja, så har jag varit och sett Bob Dylan i Malmö ännu en gång. Tillsammans med ett gäng goda vänner, varav några är riktiga Dylanfreaks och några fick möta Mannen, Myten och Legendaren för första gången.
Alla var supernöjda efter konserten (speciellt kanske jag, som fick min önskan uppfylld om att få höra "min" låt, The Ballad of Hollis Brown i en väldigt suggestiv version; som om Bob hade läst min önskelista på bloggen), när vi i väntan på att massorna skulle ge sig av gick in i en bar i Malmö arena och kollade första halvlek av VM-kvalmatchen mellan Sverige och Portugal.
Nu har vi gått över till sommartid och jag ska inte, av tidsskäl, analysera konserten närmare (det finns det andra som gör så bra ändå) , bara konstatera att vi hade en fin kväll tillsammans där i Percy Nilssons jättebygge.
Vi träffade allihop gamla kamrater och vänner och vi hann hem till Old Hell efteråt för att se Sverige klara oavgjort mot de lätt fallande portugiserna. Man bli alltid lika förvånad över att så vältränade och välbetalda stjärnor har så svårt att hålla ordning på benen.
Så hann vi med en runda till stamstället Pickwick med.
En närmast fulländad kväll.
Jah Hollis
PS. Vill ni se skarpare och bättre bilder från Dylankonserten, så ta en koll här. DS.
Uppdaterat söndag 13:15 sommartid: Nu har kamrat BV fått ut sina bilder från Dylankonserten på denna länk. Snyggt jobbat med tanke på att det var kameraförbud vid konserten. :-)
Andra bloggar om: Musik, Bob Dylan, Malmö, Malmö arena, Percy Nilsson, Fotboll, Sverige, Portugal, VM-kval