Patti Smith en bra Polarpris-mottagare

Man kan väl knappast påstå att det är samma hallå när Polarprisvinnarna avslöjas som när litteraturpristagaren i litteratur ska tillkännages.
Ändå finns de väl de som tycker att Polarpriset är något slags Nobelpris i modern musik.
Jag vet att det finns en och annan som tycker att priset bara går till artister som kommit rätt mycket till åren, men det är ju en del av det hela.
Det vore ju löjligt att ge Polarpriset till Lady Gaga eller Timbuktu, hur bra man än kan gilla dessa båda. Nej, det handlar ju om att man ska ha varit en musikalisk inspiration under en lång tid (har jag fått för mig i alla fall).
Så nog är det rätt att man nu ger priset till Patti Smith (om den andra vinnaren, Kronoskvartetten vet jag i stort sett nada, men det är säkert ett bra val det med) fast hon närmar sig 65 år.
Patti Smith har länge varit och är fortfarande en musikalisk förebild för väldigt många, inte minst kvinnliga musiker.
Men frågan är om hon rent musikaliskt toppat debutskivan Horses som kom 1975 och inte minst krattade ordentligt i manegen för den kommande punken.
Så även om Patti Smith aldrig handlat om kvantitet, så nog handlar det fortfarande om kvalitet (hon spelar fortfarande in och ger ut musik).
En rockartist väl värd detta pris.
Video två ovan är The Waterboys hyllning till just Patti Smith, A Girl Called Johnny.

Jah Hollis

Läs även andra bloggares åsikter om Musik, Polarpriset, Patti Smith, Kronoskvartetten, Nobelpriset, Punk, Waterboys, Gloria, Van Morrison

Polarpriset till Björk och Ennio Morricone

Det har tillkännagetts nya mottagare av Polarpriset och 2010 går de till isländskan Björk (Gudmundsdottir) och till den italienska (filmmusik)kompositören Ennio Morricone.
Det är ett gott val tycker jag och givetvis finns musik av och med båda två i min samling (någonstans i högarna, jag lyssnar inte på dem varje dag).
Vad gäller Björk upptäckte jag henne innan hon inlett sin solokarriär (om man bortser från skivan hon gjorde redan som barn) och fortfarande var med i isländska bandet The Sugarcubes.
Hon blev ju väldigt hyllad senare, när solokarriären, efter flytten till London, tog fart. Och visst, hon gjorde mycket intressant musik, men för mig blev det aldrig någon lika stor upplevelse som Sugarcubes var.
Ska man skoja till det lite, tycker jag att en av hennes mer minnesvärda insatser på senare år var att puckla på en efterhängsen reporter på Bangkoks flygplats.
Något åt det hållet är också min upplevelse av Ennio Morricone; musiken han gjorde till filmer som Once upon a time in the West är för mig oöverträffad in sin stämningsfullhet (just i den filmen är musiken väldigt betydelsefull) och även om han fortsätter att komponera så är det den musiken som fastnat.
Och Morriconemusik har ju nästan blivit en egen genre, speciellt den han gjorde till westernfilmerna.
Många är de rockmusiker som försökt göra en Morricone, som till exempel mina favoriter Calexico.

Jah Hollis

Läs även andra bloggares åsikter om Musik, Polarpriset, Ennio Morricone, Björk, Spagettiwestern, Western, Island, Italien

Vilka Pink Floyd är det som får priset?

Det är väl inte så att man sitter i spänd förväntan varje år och väntar på tillkännagivandet av vem som ska få Polarpriset. Snarare kom det väl som en liten överraskning att det var dags igen.
Om vinnaren i den klassiska kategorin, sopranen Renée Fleming, vet jag noll och intet.
Om vinnarna i den mer populärmusikorienterade kategorin, Pink Floyd, vet jag desto mer.
Frågan är väl bara vilket Pink Floyd det är som får Polarpriset.
Är det ur-Floyd med Syd Barrett, eller är det det Pink Floyd som gjorde Meddle, Dark Side of the Moon och The Wall? Eller är det det Pink Floyd som harvade på sedan Roger Waters lämnat bandet?
Det intressantaste kan väl bli att se vem som ska komma och hämta priset, eftersom det inte existerar något Pink Floyd just nu.
Ska de kvarvarande medlemmarna kunna sätta sig över alla motsättninarna som de gjorde på Live 8 och komma till Stockholm hela bandet, eller är inte priset lockande och prestigefyllt nog för det?
Lite delikat är det allt.
Vi får väl se så småningom.
Till och med Dylan kom till Stockholm för att hämta sitt pris när det begav sig.

Nu är det i alla fall onsdag, jag är ledig, och jag hade tre valmöjligheter:
• Quiz på Pickwick
• Champions League-final på burken mellan Manchester U och Chelsea
• Speedway på Malmö motorstadion där hemmalaget Gnistorna tar emot Njudungarna
Quiz och speedway var väl det som lockade mig allra mest, och en liten sms-runda avgjorde det hela.
Det blir quiz, med ett på papperet starkt lag.

Jah Hollis

Andra bloggar om: musik, polarpriset, bob dylan, pink floyd, roger waters, syd barrett, quiz, pickwick pub, malmö, speedway, gnistorna, champions league

Okunnigt, eller bara slött, DN?

DN rapporterar i dag från utdelningen av Polarpriset som denna gång gick till jazzlegendaren Sonny Rollins och minimalisten Steve Reich. Prisutdelningen verkar ju vara rena kändisgalan där medelmåttiga svenska musiker som Per Gessle och Carola bjuds in för att, ja vadå?
Kanske för att de ska få sola sig lite i glansen från riktiga musiker.
Per Gessle erkänner i alla fall att han inte vet ett dugg om pristagarna, men tycker att det är "coolt" att de inte väljer så uppenbara pristagare. Carola har tydligen lyssnat in sig lite på Sonny Rollins och tycker att "jazz är underbart" och tillägger att hon börjat "digga" det mer och mer.
Å hej å hå!
Till skaran av okunniga, eller bara slöa kanske, ansluter sig DN i sin rapportering från prisutdelningen. När Sonny Rollins nämner en radda jazzmusiker som han anser ska ha del i priset, nämner han först Thelonious Monk som DN:s reporter kallar Telonius Monk.
Som att kalla, för att ta ett par tidigare Polarpristagare, Bob Dylan för Bobb Dillan eller Joni Mitchell för Jonni Mittschell.

Jah Hollis