Jag tog mig en liten sväng med bilen i kväll för att att posta ett kort i sista minuten-lådorna vid Malmös postterminal. Jag brukar inte köra bil inom stan om jag kan undvika det, men här hade jag inget val om jag skulle få iväg kortet i tid. Klockan var några minuter i åtta – lådorna töms åtta – och solen stod fortfarande en bit ovanför horisonten, och enligt en termometer på en vägg i närheten var det fortfarande tio grader. Så jag tog en liten extra sväng ut till Ribban, Ribersborg, Malmöbornas älskade badstrand nästan mitt inne i stan. Några badande syntes inte till än (inte så oväntat kanske), men rätt många människor som var ute och joggade eller åkte rullskridskor, eller bara promenerade eller beundrade vyn när solen verkade dyka rätt ner i Köpenhamn. Och här ser vi denna vy, samt ovan den en vridning på huvudet ut mot Västra hamnen och en nu kanske välbekant byggnad.
Stön! Hemma igen efter hård dag med utbildning i Kristianstad, tio mil från Malmö. Som gammal nattarbetare måste jag säga att det känns onaturligt och väldigt kämpigt att stiga upp innan solen gjort det så här års. Tack och lov hade jag en arbetskamrat som ställde upp med bil och en annan som erbjöd sig att köra bilen genom det dystra skånska gryningslandskapet. Intressant dock att se hur mycket folk som var ute och i rörelse (på väg till jobbet) vid den tiden. Med mycket svart kaffe och ett lämpligt avbrott för lunch (när jag normalt äter frukost) gick i alla fall dagen i rätt raskt tempo. Återstår att se om några av kunskaperna sitter kvar när det är dags att praktisera dom. Resan hem blev än värre eftersom det ömsom regnade ömsom snöade och trafiken knappast var mindre än på morgonen. Än en gång tackar jag för att jag slapp att köra. Det är inte utan att man avundas gudbarnet och hennes föräldrar som just nu befinner sig på Kanarieöarna.