Helger och vardagar flyter ihop i en enda ström

Söndag, trettondagsafton, trettondedag jul.
Så är dagsschemat vi befinner oss i just nu; helgdagar, helgdagsaftnar och vardagar på varandra i en strid ström.
Den här gången har årstidens helger, jul och nyår, infallit mitt i veckorna och nu kommer ytterligare en helg som infaller på en vardag.
Det har varit gott om klämdagar under helgveckorna och jag antar att många har haft, och utnyttjat, möjligheter att ta ut långledigt.
Först på onsdag återkommer den verkliga vardagslunken igen och då blir det väl för många att börja hålla igen och få pengarna att räcka till löningen i slutet av månaden.
Inget som oroar mig personligen kan jag säga utan att gå in på detaljer om mitt ekonomiska läge.
Just nu oroar jag mig mer för det svenska JVM-laget i hockey som spelar semifinal mot Ryssland och ligger pyrt till efter två spelade perioder.
Eller oroar mig är kanske fel ord när det gäller hockeyn.
Det får gå som det går utan jag ligger sömnlös i natt.

Jah Hollis

Så var det 2015 – tiden går så fort nu

Om en knapp halvtimma har årets första dag rasslat iväg utan att något anmärkningsvärt har hänt mig.
Jag kom, i taxi, hem hyfsat tidigt på nattkröken efter att ha avslutat 2014 i goda vänners lag.
På pluskontot: det känns som om det djävulska fyrverkerioväsendet som brukar hålla på långt efter att nyårsfirandet slutat, klingat av mer och snabbare än vanligt.
Ja, tiden drar i väg snabbt nu. Nog är det så att det går snabbare ju äldre man blir, och det är väl inget bara jag känner.
I morgon är det vardag igen, men många som har ett jobb att gå till har nog tagit ut en extra dag ledigt denna fredag.
Dock är det inget som bekymrar mig längre.
God fortsättning!

Jah Hollis

Är glaset halvfullt eller halvtomt inför 2013

Om några timmar slutar året 2012 och kommer aldrig mer tillbaka.

En fråga man kan ställa sig inför det kommande 2013 är om glaset är halvfullt eller halvtomt.

Det är en fråga som ofta förkommer, ställs i intervjuer, i de många brittiska rock- och populärkulturmagasin jag slukar.

Jag antar att svaret förväntas visa hur man ser på tillvaron; är glaset halvtomt är man kanske lite orolig att det roliga ska ta slut för snabbt, och är det halvfullt känner man sig väl rätt trygg med läget.

För min egen del är nog glaset halvfullt, jag vet att jag kommer att få tid att njuta av tillvaron nu och inte behöver hasta med att fylla på glaset.

2013 ska jag sluta jobba, ta ett avgångsvederlag och göra vad jag vill, och ändå få in pengar på lönekontot under en tid framåt.

Eller kanske kan man, som på bilden ovan, ha två glas: ett halvfullt och ett halvtomt.

I afton, nyårsaftonen 2012, blir det inte så många glas för min del.

För trots att jag ska säga adjö till jobbet, ska jag inleda 2013 med att göra en insats och hoppa in på nyårsdagen för en kollega som blivit sjuk.

Det är bara att se till att komma hem i något så när tid i natt, så man får några timmars sömn. Man har väl varit med förr, och har en viss rutin.

Videon ovan kommer från det jag ser som årets bästa konsert 2012: Sharon Jones & The Dap Kings på Vega i Köpenhamn på midsommardagen.

Gott nytt år till er alla!

Jah Hollis

Läs även andra bloggares åsikter om Nyår, 2012, 2013, Malmö, Arbete, Fritid, Glas, Musik, Vega, Köpenhamn, Sharon Jones, The Dap Kings

Ledigheten är över: Åter till verkligheten

Så gick ännu några lediga dagar på vad som känns som ett kick.

En ny arbetsvecka tränger sig på denna iskalla måndag och om ett par timmar ska jag ta buss och tåg för att ta mig till jobbet i Kristianstad.

Behöver jag säga att jag hellre hade stannat hemma ett par dagar till, eller känner ni det redan på tonen i det jag skriver?

Nåväl, en del hann jag  i alla fall med under de ynka tre dagar jag fick till mitt förfogande.

Höjdpunkten var i lördags då jag och min vän Monika gick på bio och såg Tomas Alfredsons (Hasses pojk) Tinker Tailor Soldier Spy, en film jag kan rekommendera, allt beröm den redan fått förtjänar den och det är ett stycke nutidshistoria vi inte ska glömma.

Sedan är det alltid lika roligt när jag går på bio (det är långt mellan gångerna nu) att upptäcka att det är hundratals andra som också ska se film och att föreställningen vi var på var i det närmaste utsåld.

Ett tips vad gäller den här filmen: det händer mycket i den (nej, inte en massa explosioner och biljakter och liknande bjäfs) och det gäller att vara med och ta in vad folk säger och gör för att att inte bli förbryllad.

Efter filmen gick vi till stamhaket, Pickwick, där det var isande kallt (tolv grader plus inomhus) på grund av några sönderfrusna rör och någon trasig värmefläkt.

Vi drog vidare till ett annat hak där det var varmare och mer folk och där fick vi sällskap och blev sittande och hade det bra några timmar innan det var dags att ta bussen hem.

Upplivad som jag var över hur härligt det fortfarande kan vara i Malmö, trots allt elände som händer här, skickade jag ett mejl till Vaken på nattradion och önskade Vi drar till Malmö med Timbuktu och Simone och fick till min glädje höra mejlet läsas upp och låten spelas.

Uppenbarligen är det heller inte bara här i Malmö som det härjar vansinniga människor.

Vi behöver alla få slippa sådant och få mer livsglädje i stället, i Malmö, Göteborg och resten av världen.

Dags för en fika innan det är tid att dra från Malmö.

Och inte har jag hunnit med någon Fototriss heller.

Jah Hollis

Läs även andra bloggares åsikter om Malmö, Vinter, Jobb, Ledighet, Kristianstad, Göteborg, Vansinne, Bio, Tomas Alfredson, Gary Oldman, Timbuktu, Simone, Vaken, Radio

Livet går vidare: Nu en tid utan storhelger

Ja, nu är alla helger som har med jul och nyår att göra över för den här gången och inte förrän i början av april, när det är påsk, får vi några extra helgdagar igen.

Visst, i skolan har man ju sportlov i februari och där tar väl många föräldrar ledigt tillsammans med barnen.

I dag är det den 9 januari, den ljusa delen av dygnet här i Skåne har blivit 22 minuter längre (i Luleå handlar det om nästan en timme).

Denna måndag skulle min storebror, Jan, ha fyllt 67 år om han inte drabbats av en dödlig form av cancer för några år sedan. Ljuset på den översta bilden är för honom.

Hans livs ljus släcktes i förtid. Jag menar, 67 år är ingen ålder på en svensk i dessa dagar.

Andras livsljus har släckts i förtid de senaste månaderna här i Malmö, av folk med skjutvapen och noll respekt för andras liv.

I fredags hölls en manifestation på Gustav Adolfs torg, i hjärtat av Malmö city, där runt 6000 personer deltog för att visa att detta inte är något vi i Malmö accepterar (de två nedersta bilderna är därifrån).

Fler borde ha kunnat ställa upp, men visst var det ett mäktigt kollektivt ställningstagande.

Kanske borde vi manifestera även för att folk ska slippa bli rånade i sina butiker och på gator och torg. För att vi ska få leva våra liv utan rädsla för att någon annan ska förstöra dem för oss.

I övrigt avslutades helgperioden med att Malmös fina skyskrapa, Turning Torso, utsågs till en av världen 20 mest ”ikoniska” skyskrapor.

Mindre kul var det väl för förre MFF-tränaren Roland Nilsson att få veta att han får kicken som tränare för FC Köpenhamn efter bara ett halvår. Du skulle stannat i MFF, Rolle!

Vad valen som förirrat sig in i Öresund tycker om detta lär vi inte få veta.

Den tiger och irrar vidare i Sundet.

Själv ska jag börja jobba igen efter fyra dagars ledighet.

Skönt? Nja.

Jah Hollis

Läs även andra bloggares åsikter om Liv, Död, Arbete, Helger, Malmö, Mord, Manifestation, Gustav Adolfs Torg, Cancer, Turning Torso, Roland Nilsson, MFF, FC Köpenhamn, Öresund

Min första semesterdag 2011 har passerat

Om några minuter är min första dag av årets semester slut.
Det har inte blivit mycket gjort och för övrigt skulle jag enligt mitt arbetsschema varit ledig ändå denna lite gråtrista måndag.
Jag körde hårt ända in i kaklet, för att parafrasera Tommy Söderberg, den här sista söndagen före semestern; tolv långa timmar slet jag i 180 knyck och hann knappt med att äta.
När jag sedan kunde gå till mitt övernattningsrum genom ett öde Kristianstads centrum var jag grymt trött och trodde nog jag skulle få sova gott och länge.
Gott sov jag, men inte speciellt länge. Jag hade hemlängtan och ville hem och få lite semesterstämning.
Jag somnade faktiskt om en stund och städade sedan ut lite skräp ur lägenheten, satte äntligen upp en ”Reklam nej tack!”-lapp (egentillverkad på jobbet) på brevlådan.
Nere vid stationen noterade jag att några av de runt 40 000 scouter från hela världen som samlas till World Scout Jamboree på ett fält utanför Kristianstad, med start denna veckan, redan börjat anlända.
Jag köpte mig en stor kopp kaffe och satt sedan och sög på den hela vägen till Malmö och studerade lite håglöst landskapet utanför.
Väl hemma fick jag i mig brunch och lyssnade sedan på Lars Ohlys debut som Sommarvärd medan jag lade mig på sängen och dåsade.
Ohly skötte sig med den äran; till skillnad från många andra Sommarvärdar hade han tänkvärda saker att säga och det märktes att han är van att tala inför folk.
Musiken var väl heller inte helt oäven även om han förföll till oskicket att tona i somliga låtar.
Men när han talade om terrordådet i Norge och sade att ”en icke-muslim som begår terrorhandlingar enligt den ’mediala logiken’ inte är en terrorist” tycker jag han trampade i klaveret genom att: 1. Generalisera och dra alla medier över en kam. 2. Påstå något som vem som helst som läser tidningar, lyssnar på radio eller kollar på tv vet inte är sant.
Men kan man inte skylla på något annat, så kan man ju alltid skylla på detta odefinierade "media/medier”.
Vi kanske i stället skulle låta staten bestämma vad som får publiceras, eller?

Jah Hollis

Läs även andra bloggares åsikter om Jobb, Arbete, Ledighet, Semester, Sommar, Skåne, Kristianstad, Malmö, Scouter, Norge, Terrorist, Lars Ohly, Sommar i P1, Pressfrihet

Vi har seglat upp som ett topplag igen

Jag sitter och väntar på att det ska bli dags att hämta upp tvätten ur torkrummet och sedan dags att sova inför fredagen som är en arbetsdag då det kan vara rätt kämpigt på mitt jobb.
Nåväl, tvätt varannan torsdag är nu lika inrutat som quiz på The Pickwick Pub varannan onsdag, fast i ärlighetens namn är ju quizet betydligt roligare.
Denna onsdag var det extra roligt eftersom vårt lag vann quizet, tämligen klart dessutom.
Inte nog med det, vi vann för andra veckan i rad (några av de andra var där och tävlade förra onsdagen när jag jobbade).
Det var ganska länge sedan vi antecknades för en sådan prestation.
Under vår riktiga glansperiod vann vi så ofta att det fanns folk som buade (lite på skoj, lite på allvar) när man läste upp vårt namn som vinnare.
Onsdagens vinst var i vanlig ordning en lagvinst, alla som var med i laget drog sitt strå till vinststacken.
Ett av mina strån var att jag med några lätt kryptiska ledtrådar i frågan kom på namnet på en känd plats i den grekiska mytologin: The Elysian Fields, som låg där i någon dold minnsbank i skallen.
Lite googlande i kväll ledde till två band med det namnet, The Elysian Fields; ett grekiskt black metal-band och ett art rock-band från New York (båda finns på video här ovan) plus en låt av Megadeth som har den titeln.
Visst ja, får inte glömma tvätten.

Jah Hollis

Läs även andra bloggares åsikter om Jobb, Ledighet, Onsdag, Torsdag, Quiz, The Pickwick Pub, Malmö, Vinst, The Elysian Fields, Megadeth

Ja, så bär det tillbaka till verkligheten igen

Min lediga vecka är över, besöket uppe i Oskarshamn och firandet av min 60-årsdag är över.
Jag är med andra ord tillbaka i verkligheten igen och i morgon, måndag (Alla hjärtans dag) är det tid att vara tillbaka på jobbet igen.
Det är ju bara att inse att allt roligt verkar ha ett slut och att man får vara glad för de där uppåtstunderna som gör det enklare att ta sig igenom nedåtstunderna.
Höjdpunkten under denna vecka var förstås när jag i fredags firade min 60-årsdag på min stampub Pickwick här i Malmö.
Så många vänner kom dit och så många som inte kunde komma hörde av sig under kvällen via "telegram" (hälsningar via Facebook) och de hade skramlat till presenter som var mer än vad jag skulle vågat drömma om.
Jag var på plats på Pickwick från halv fem på eftermiddagen till långt efter midnatt och jag ska inte sticka under stol med att både barpersonal och vänner var flitiga med att bjuda födelsedagsbarnet på såväl öl som whisky.
Så jag var väl något rund under fötterna när jag och alla presenterna packades in i en taxi för hemfärd.
Det är väl en ungefärlig sammanfattning av kvällen, men jag kanske lär återkomma till den här på bloggen.
Rolling Stones Happy här ovan sammanfattar känslan rätt väl.
Den är från videon Ladies And Gentlemen, The Rolling Stones! dvd-konserten som är en av många fina gåvor jag fick i fredags.
Den bästa gåvan var ju alla bevis på att jag har en massa goda vänner här i livet.

Jah Hollis

Uppdaterat 14 februari: Jag kan inte låta bli att påpeka att Egyptens hatade president Hosni Mubarak äntligen beslutade sig att avgå just på min födelsedag. Undrar om det kan ha något samband?

Läs även andra bloggares åsikter om Födelsedag, Firande, The Pickwick Pub, Malmö, Vänner, Öl, Whisky, Rolling Stones, Arbete, Fritid, Oskarshamn

Man kan ha det roligare än att vara sjuk

I dag, onsdag, har jag varit sjukskriven för första gången på över tio år.
Jag fick ont i halsen i måndags när jag var ledig, och det eskalerade så att jag fick stanna hemma från jobbet i dag och jag kommer att göra det i morgon med.
I dag har jag varit mer eller mindre utslagen och mest legat och försökt att hämta mig på något vis (och känt en stöt gå genom kroppen varje gång jag behövt svälja).
Ändå kände jag lite lätt dåligt samvete för att jag var hemma, det är som sagt mer än tio år sedan senast det hände, och så tänkte jag på den där karensdagen som gör att jag säker kommer att få ut en tusenlapp mindre på lönen.
Nog har det varit så någon gång de senaste tio åren att jag skulle ha behövt vara hemma på grund av sjukdom, men jag har jobbat ändå.
Inte för att det här med karensdagen hotat att rasera min ekonomi, utan kanske mer för att man ibland är närmast oersättlig i de snålt bemannade arbetsorganisationer som tycks finnas på de flesta arbetsplatser i dag.
Men jag är övertygad om att många, på grund av karensdagen, går till jobbet fastän de inte borde det.
Högerpartiet som styr Sverige med stöd av några småpartier på samma kant har försökt (och till viss del lyckats) slå i oss att vem som helst i landet i dag har två val: antingen jobbar man (följer arbetslinjen) eller så lever man på bidrag.
Att de anser att det handlar om ett val förstår man när de säger att de vill uppmuntra (eller kanske tvinga) folk att ta ett arbete i stället för att leva på bidrag.
Det låter ju kanonfint (dessutom är det ditt eget fel om du inte har ett jobb), men det är många i landet som vet att det inte är så enkelt, att många tvingas leva på bidrag för att det inte finns jobb. Och att leva på bidrag är inget liv i sus och dus.
Nej, det är något sjukt i hela det resonemanget med sänkta a-kassor och karensdagar för att folk till varje pris alltid ska tänka på jobbet i första hand, men jag märker själv nu att det smittat av sig på mig när jag känner samvetskval för att jag blivit sjuk några dagar.
Ett intressant reportage om detta finns att läsa i Dagens arbete.

Riktigt så illa som det kan låta i Goin’ Down Slow med Lightnin’ Hopkins här ovan är det inte med mig. Det finns hopp om livet, även om halsont inte är någon höjdare, men det är inte som att drabbas av kolera på Haiti.
Lightnin’ Hopkins var för övrigt en av vännen Bob Dylans tidigaste förebilder.

Jah Hollis

Läs även andra bloggares åsikter om Jobb, Sjukskrivning, Sjukdom, Karens, Karensdagar, Arbete, Bidrag, Alliansen, Arbetslinjen, Musik, Lightnin‘ Hopkins, Bob Dylan

Simma, sam, summit eller vad heter det?

Söndag, och en jobbsöndag för min del.
Varannan söndag jobbar jag och den dagen är avslutningen på en av de tvåveckorsperioder mitt arbetsschema är indelat i. Det är den längsta arbetsdagen i tvåveckorsschemat och det brukar vara den tuffaste dagen alla kategorier.
Nästa vecka är det den lätta veckan, då jobbar jag bara onsdag och torsdag och är ledig de övriga dagarna.
Nu ska jag ta mig till jobbet i Kristianstad, och i dag blir det med bilen. Skånetrafiken håller på med arbete vid en station på spåret norrut och det innebär att resandet med tåg kommer att ta längre tid än normalt (med byte till buss en del av sträckan och annat klyddande).
Annars är det tåg och övernattning som gäller nu och den resan är ju behagligare när allt funkar som det ska. Bra kollektivtrafik är något våra politiker borde satsa mer på.
Och på tal om resande: Helgens resa gjorde väl ändå denne man?
Eller var det denna kvinna vars livsöde är så fascinerande.
Tänk att hon kan få alla dessa tuffa generaler att nästan göra i byxorna bara genom att finnas till.
För övrigt hinner jag heller inte delta i Fototriss i dag om någon undrar, men här kan ni se festliga bilder. Och kolla gärna in John Hiatt-videon här ovan.
Och ha en fin Fars dag.
Nu måste jag ge mig av.

Jah Hollis

PS. Undrar ni över rubriken, så kolla in länken till artikeln om mannen som gjorde helgens resa. DS.

Läs även andra bloggares åsikter om Söndag, Jobb, Arbete, Ledighet, Pendla, Resa, Skåne, Malmö, Kristianstad, Kollektivtrafik, Skånetrafiken, Aung San Suu Kyi, John Hiatt, Fars dag, Fototriss

Nu är det nya saker att oroa sig för

Under många års tid hade jag ett fast, och på många vis trevligt, arbete i Malmö och kunde med cykel ta mig till och från arbetet på drygt tio minuter.
Sedan närmare tio år nu finns det inget sådant jobb för mig i Malmö (ja, ett tag hade jag diverse vikariat i branschen) och jag fick återgå till att bli pendlare.
Några år fungerade det med tåget, men sedan blev jag tvungen att skaffa mig en bil för att fixa det. Bilkörning på vägar där man trängs med mängder av långtradare, där andra trafikanter inte kan ha nog bråttom och det kryllar av vilt längs med och på vägarna, är aldrig någon njutning.
Så nu har jag lyckats hitta ett sätt att utnyttja tåget igen, bilen har stått stilla på parkeringen här hemma hela veckan nu.
Men då får man i stället börja oroa sig för att tågen verkligen ska gå som det är utlovat. Inte ens tågtrafiken är försäkrad mot olyckor.
Därmed kan man inte alltid vara hundra procent säker på att man kommer fram som man planerat. Att se till att folk på bästa sätt kan åka kollektivt måste ju annars vara ett område som våra politiker borde prioritera.

Jah Hollis

Läs även andra bloggares åsikter om Trafik, Tåg, Bil, Pendling, Skåne, Arbete, Kollektivtrafik, Stambanan, Olyckor

Ingen resa den långa vägen hem i natt

Om en kvart slutar jag mitt jobb och är fri (man ser det som att man är fri när man inte jobbar, vad är man då när man jobbar?) ett par dagar, men i natt bär det inte hem till Malmö.
Hade det funnits ett tåg som gått strax efter klockan ett hade det inte varit några problem, men kollektivtrafiken är inte till för nattarbetare som jag.
Så jag ska sova i min övernattningslägenhet och ta ett tåg hem i morgon förmiddag. Jag har nämligen blivit trött på att ligga ute på vägarna och trängas med hetsande, stressade trafikanter.
Nåväl, jag råkade se att Sverige rasat några platser i någon sorts välståndstabell.
Undrar hur man räknar ut placeringarna i den tabellen och vad det är man kallar välstånd.
Speciellt med tanke på att listan toppas av Norge, ett land vars bidrag till populärmusikhistorien är black metal (se ovan) och några hemska Melodifestivalplågor. Ett land där ett par hundra människor årligen dör av heroinöverdoser.
Tvåa kommer till råga på allt Danmark, ett modelland för alla främlingsfientliga rörelser som vill få inflytande.
Är det verkligen dessa båda länder som erbjuder sina medborgare det högsta välståndet vi kan tänka oss?

Jah Hollis

Läs även andra bloggares åsikter om Jobb, Ledighet, Pendla, Pendling, Kristianstad, Malmö, Skåne, Trafik, Bilar, Välstånd, Norge, Heroin, Danmark

Livet: En radda kriser avbrutna av återhämtning?

På väg till jobbet i går, en underbar höstdag med klarblå himmel över Skåne och vägen kantad av träd i höstens alla färger (nej, bilden här ovan är från i somras), hörde jag på radion Anders Borg presentera sin budgetproposition.
Det viktigaste målet med budgeten lär vara "full sysselsättning", något man väl aldrig lyckats med i ett land styrt med kapitalismen som ledstjärna, men möjligen i någon stenhård diktatur.
Jag tycker nog att det viktigaste målet borde vara att skapa ett samhälle där alla människor får en chans att leva ett liv de tycker är ett värdigt liv i harmoni med sina medmänniskor och med naturen.
Men ska man nu tro Anders Borg så är livet av allt att döma en lång radda kriser med perioder av ekonomisk återhämtning däremellan.
Hur kul låter det?
Och hur realistiskt är det att sätta upp mål som "full sysselsättning" om det är så det ligger till? Borg och Moderaterna är ju inte heller ensamma om att fundera i de här banorna. Det verkar snarare inte finnas något parti som inte är inne på det här spåret.
Visst, jag (som jobbat överlägset största delen av mitt liv) inser ju att arbete ger en inkomst och att det kan ge mycket mer därtill.
Men var finns visionerna om vad vi ska kunna göra med våra liv och tillgångar om vi nu skulle lyckas hitta "sysselsättning" till nästan allihopa av oss?
Jag tror jag ska starta en sekt av något slag när jag funderat lite mer över saken.
Men först ska det bli quiz i afton hoppas jag.

Jah Hollis

Läs även andra bloggares åsikter om Jobb, Arbete, Budget, Budgeproposition, Politik, Anders Borg, Full sysselsättning, Quiz

Tiden bara springer ifrån Jah Hollis

Jag vet att jag klagat och frågat mig det förr: men vart tog denna lediga helg vägen?
För att i alla fall ta in lite grann på försprånget som tiden alltid verkar ha till mig ska jag göra en liten resumé från veckan som gått.
Några höjdpunkter och en del lågvatten.
Jag går ända tillbaka till tisdagen den 5 oktober då jag tog bilen och i ett utbrott av spontanitet gav mig i väg till Lund för att titta på en konstutställning.
Lund ligger inte långt från Malmö, men nuförtiden går det månader, eller mer, mellan de gånger jag sätter min fot i Lund.
Förr gick jag mycket på konserter i Lund, framförallt på Sparta, Olympen och Mejeriet. Nu har Malmö ett mycket bättre utbud och för mig har Lund som konsertstad helt dött ut.
Jag umgicks även en gång i tiden mycket med goda vänner i Lund och ett par av dom bodde i ett område som heter Papegoj(e)lyckan och som ligger på Väster, och där jag har haft många, många roliga stunder i livet.
Ingen av mina gamla vänner bor kvar där, men utställningen jag skulle se fanns i Västers bibliotek i Papegoj(e)lyckan.
Det var bloggvännen Eva som ställde ut, och eftersom jag tidigare lyckats missa en av hennes utställningar, ville jag inte göra samma miss(tag) en gång till.
Utställningen fanns i bibliotekets kombinerade café och tidningsläsningsrum och det kändes rätt familjärt på någon vis att kolla in konstverken bland fikande ungdomar och tidningsläsande (och nyhetskommenterande) herrar (se bilden närmast ovan texten här).
Jag ska inte skriva någon recension, bara konstatera att jag gillade bilderna och att upplevelsen var värd trippen till Lund.
Vill ni se en del av det jag såg, så gå in här och kolla under "målat".
Efter den höjdpunkten var inlämningen av bilen på service på fredagsmorgonen starten på en lågvattenupplevelse. Det enda roliga var att ta bussen från verkstaden in till Värnhem där det rådde morgonrusning (se bilden överst här ovan texten, ja, ja, det är inte Tokyo eller New York eller ens Stockholm, men det var livligare än vad det ser ut på bilden), något det var åratal sedan jag upplevde.
Fredagskväll, en höjdare: Vi gick åtta stycken och åt på Sankt Markus vinkällare och betalade med vinstcheckar från quizet på Pickwick, som ingår i samma krogkonglomerat som Vinkällaren.
Vi har samlat på oss vinster i överflöd de senaste fem åren och nu tog vi ett djupt tag ner i påsen med checkar. Vi åt och drack för sammanlagt runt
6 500 kronor från mat- och vinmenyn.
Och ändå gick vi därifrån med vinster värda närmare 6 000 kronor kvar i påsen.
Ett trist lågvatten inföll sedan på lördagen då gudbarnets pappa blivit sjuk och lagts in på sjukhus i Lund och vi fick ställa in den planerade födelsedagsfesten för den nyblivna 14-åringen.
Resten av helgen präglades tyvärr av detta och jag hade svårt att vara social eller hitta på något vettigt här hemma, mer än att skriva dödligt långa blogginlägg och sent på söndagskvällen släpa mig till Hemköp och handla.
Och i morgon börjar, som sagt, jobbandet igen.

Jah Hollis

Läs även andra bloggares åsikter om Helg, Jobb, Ledighet, Konst, Konstutställning, Lund, Väster, Pepegojelyckan, Bibliotek, Bilverkstad, Service, Malmö, Värnhem, Rusningstid, Pickwick, Quiz, Malmborgen, Sankt Markus Vinkällare, Födelsedag, Sjukdom, Håglöshet

Om man skulle återgå till ordningen igen

Det har varit lite upp och ner med det mesta sedan jag började jobba igen efter semestern.
Till exempel har det varit riktigt illa med quizandet, och just nu känns det väldigt länge sedan jag på allvar deltog i ett quiz.
Eller så är det helt enkelt så att mitt minne håller på att fördunklas snabbt.
Men i kväll är det dags igen och så fort jag har skrivit detta klart ska jag bege mig uppåt stan med The Pickwick Pub som mål. Jag vet i alla fall en till i laget som ska komma, annars vet jag dåligt hur det står till med quizlusten nu.
Videon ovan kommer från Neil Youngs senaste platta (är det någon mer än jag som säger så nuförtiden?) Le Noise (som ju skulle kunna vara en ordvits på Daniel Lanois som producerat plattan).
Jag hittade Le Noise (det finns ingen låt på den som heter så) på Spotify och har lyssnat på en ett par gånger. Något omdöme vill jag inte fälla än, men andra har redan gjort det.
Det är en soloplatta med Neil och hans gitarrer, somliga akustiska och somliga elektriskt uppskruvade, och med lite ljudtrixande från Lanois.
Som sagt, jag väntar med mitt omdöme. Jag bara noterar att en av låtarna (den på videon ovan) påminner väldigt mycket om hans gamla Like An Inca (från Trans) och att han till och med återanvänder lite text från den.
Nu, som sagt, väntar en omgång quiz.

Jah Hollis

Läs även andra bloggares åsikter om Jobb, Ledighet, Semester, Quiz, Pub Quiz, Pickwick, Pickwick Pub, Malmö, Neil Young, Le Noise, Daniel Lanois

Det är höst: Don´t forget to boogie!!!

I dag är det årets första officiella höstdag, den 1 september, även om det sägs ha varit höstväder i nordligaste delen av landet ett tag redan.
Här i Malmö är det i alla fall strålande solsken, hög och klar luft och strax under 20 grader varmt.
Men höst är det, min semester är oåterkalleligen över och jag har hunnit med att arbeta två dagar. Det må vara en gammal kliché, men det gick tämligen smärtfritt och snabbt att komma in i det igen (när den värsta förhandsångesten lagt sig).
Dessutom är det kul att bli trevligt välkomnad åter, och påminnas om att man har himla trevliga arbetskamrater och ett jobb som inte är det sämsta.
När jag kom hem natten till i dag kändes det märkligt milt i luften och det doftade på det där speciella viset det kan göra i övergången mellan sommaren och hösten. Jag var tvungen att slå mig ner med en Mikkeller Jackie Brown och försöka hålla kvar den där lite magiska känslan av lugn ett tag till.
I kväll hoppas jag det inte blir lika lugnt.
Vi är några stycken som ska bege oss till KB och kolla in legendariska amerikanska rock-boogiebandet Canned Heat. Eller kanske det som är kvar av bandet som för 40 år sedan låg på topplistorna världen över med sin speciella typ av blues och boogie.
Kvar finns originalmedlemmarna Adolfo "Fito" de la Parra på trummor och Larry "The Mole" Taylor (känd från plattor och konserter med Tom Waits) samt gitarristen Harvey "The Snake" Mandel som väl får räknas som så gott som originalmedlem.
Och som som bandets sedan länge sorgligt bortgångne store (i flera bemärkelser) huvudsångare Bob "The Bear" Hite så träffande sade: Don´t forget to Boogie!!!

Jah Hollis

Läs även andra bloggares åsikter om Sommar, Höst, Årstider, Värme, Sommar, Arbete, Semester, Malmö, Skåne, KB, Kulturbolaget, Canned Heat, Harvey Mandel, Larry Taylor, Tom Waits, Musik

Detta kommer att bli en klassiker

Min sista lördag innan det är dags att börja jobba igen tillbringade jag i mina bästa vänners (minus några) sällskap på min favoritbar, The Pickwick Pub i Malmö.
När vi blev utkastade (ja, ja, allting är relativt) därifrån tog jag denna bild. Jag döpte den till Måne över Pickwick; inga jämförelser med Ansel Adams månbilder på något vis.
Bara en känsla av att vi går in i ett annat skede nu, även om jag försäkrade mina vänner om att de kan se denna (min bild, alltså) på Louisiana inom en inte alltför avlägsen framtid.
Jag skojar förstås, men vem vet?
Kan dom visa Andy Warhola så.

Jah Hollis

Läs även andra bloggares åsikter om Semester, Ledighet, Konst, Öl, Foto, Pickwick, Malmö, Månen, Andy Warhol, Louisiana

En av Pickwicks pärlor har lämnat baren

I går kväll, onsdag, var det traditionsenligt quiz på mitt kära stamlokus, The Pickwick Pub här i Malmö.
Den som höll i veckans quiz var Meghan, quiz mistress av rang, och sedan sex år bartender i puben.
Dessvärre var det också sista kvällen som Meghan jobbade i baren på Pickwick eftersom hon nu går vidare till ett nytt arbete.
Vemodigt var bara förnamnet denna kväll, men vi stammisar får väl trösta oss med att Meghan har fått löfte om att fortsätta att vara en av dem som sköter quizet.
Jag brukar inte lämna ut folk på min blogg, men jag tror inte Meghan har något emot att vara med nu. Hon har varit ett känt ansikte på Pickwick i många år och, på tal om ansikten, så tror jag ni hittar henne på Facebook med.
Vad säger man?
Precis som jag sade till henne i går: "I Sure am going to miss You, Meghan!"
Trots alla trevliga människor som jobbar kvar i baren kommer det att kännas lite fattigare där nu.
Bara en sådan sak som att Meghan följde med oss och såg Bob Dylan i Malmö arena när jag hade en biljett över till henne.
Hur många av er har varit med er lokala bartender på konsert?
Nej, tänkte väl det.

Jah Hollis

Läs även andra bloggares åsikter om Pickwick, The Pickwick Pub, Malmö, Quiz, Öl, Arbete, Stamkund, Bartender, Bob Dylan

Anpassa arbetslinjen till sommarvädret

Det har varit rejält varmt i Malmö ett par dagar dagar nu, även om det just i natt verkar bli tillfälligt molnigare.
Enligt prognoserna ska tydligen värmen och den molnfria himlen eftervända efter denna tillfälliga svacka och vi kan vänta oss det sommarväder alla längtar efter.
Eller alla och alla.
Själv tycker jag nog det är rätt bra (temperaturmässigt) som det har varit de här dagarna.
Eftersom det dessutom är ett tag till min semester så får jag räkna med att tillbringa ett flertal dagar inomhus när solen gassar ute de kommande veckorna.
Jag tycker man i stället skulle vara mer flexibel när det gäller att ställa den rådande arbetslinjen mot väderleken.
Det tycker tydligen denne malmöitiske pizzabagare med.
Kolla bara anslaget i pizzabutikens fönster (klicka på bilden så ska den bli större).
Vem f-n orkar baka eller äta pizza när det är som hetast på dagen?

Jah Hollis

Läs även andra bloggares åsikter om Bild, Foto, Sommar, Arbete, Arbetslinjen, Väder, Värme, Malmö, Pizza, Sol, Pizzeria

Jah Hollis hatar det stressiga livet

Jag har sagt det många gånger förr: jag ogillar situationer där jag måste stressa mig fram i livet.
Men samtidigt verkar det som om jag alltför ofta hamnar i, eller kanske försätter mig i, sådana situationer.
Som nu, när jag strax ska iväg och köra tio mil till jobbet, gå och kolla på en tänkbar övernattningslägenhet och sedan jobba till klockan ett i natt.
Det känns överlastat på något vis och ändå tycks jag ha gått in i detta med öppna ögon.
Var hittar man det lugna livet utan för mycket "monkey business"?

Jah Hollis

Andra bloggar om: Jobb, Arbete, Fritid, Pendling, Bilar, Stress, Chuck Berry, Keith Richards, Rock