Sådan fader, sådan (musikalisk) son

Det är inte speciellt ovanligt att musikalitet och en karriär inom (populär)musikbranschen går i arv från far eller mor till son eller dotter (eller faktiskt från båda till båda).
Det finns en bra binge bevis på att framgångsrika musiker kan föda nya framgångsrika musiker (precis som det finns musiker vars barns musikaliska karriärer störtdykt, anlagen till trots).
Problemet för barn till riktiga musikaliska superkändisar är väl ofta att de få finna sig i att jämföras med sina framgångsrika föräldrar och att jämförelserna inte sällan utfaller till föräldrarnas fördel.
Släktskapet blir en tung skugga.
Jag har själv tidigare skrivit om Jakob Dylan, den store Bobs son, och om hur han kämpat för att skaffa sig en egen musikalisk karriär. Han tycks för övrigt lyckas allt bättre med det och gav nyligen ut ännu en soloskiva som möttes av fina recensioner.
Här ovan ser och hör ni ett annat musikkändisbarn som hållt på med musik länge, men nu vid 37 års ålder gett ut sin första soloskiva.
Kanske inte så svårt att gissa vem han är, även om han förekommer rätt sparsamt på bild i videon ovan.
Namnet säger väl ändå det mesta.

Jah Hollis

Läs även andra bloggares åsikter om Musik, Arv, Barn, Föräldrar, Musikkarriär, Bob Dylan, Jakob Dylan, Framgång, Harper Simon

Inte så lätt att vara Bob Dylans son

Bob Dylans yngste son, Jakob, har varit professionell musiker halva sitt 38-åriga liv. Och att det inte varit alldeles enkelt att vara det, som son till populärmusikens kanske störste ikon och låtskrivare, är helt klart.
Jakob Dylan har gjort en bakvänd Bob; han började som medlem i bandet The Wallflowers och först nu har han givit ut en skiva i sitt eget namn, Seeing Things.
Under Wallflowers-tiden pratade han inte gärna om sin far eller hans musik.
Han ville helt klart stå på egna ben och bevisade väl att han kunde det när en av bandets skivor sålde mer än någon av Bob Dylans skivor gjort.
Men i senaste numret av Mojo (det med The Clash, som faktiskt var ett av den unge Jakob Dylans favoritband, på omslaget) finns det en artikel om Jakob Dylan där han berättar ovanligt frispråkigt om förhållandet till pappa Bob och hans musik.
Jakob säger bland annat att han tycker att han hittat en egen röst, men att han inte är så bra som hans pappa är och att han aldrig kan åstadkomma en sådan låtskatt som Bob Dylan skapat.
Själv har jag inte hunnit höra så mycket av Dylan junior, men det lilla jag hört ger mersmak. Visst låter han lite, lite grann som sin far, och han är rätt lik en yngre Bob Dylan, det kommer man inte ifrån.
Det kan han knappast rå för, och sämre förutsättningar kunde man väl ha, men Jakob Dylan är helt klart en artist att kolla in i kraft av det han själv åstadkommer.

Jah Hollis

Andra bloggar om: musik, Bob Dylan, Jakob Dylan, The Wallflowers, släkt, far, pappa, låtskrivare, populärmusik, Mojo, The Clash