Att kunna sjunga men inte prata

Jag tänkte jag skulle ha radion som sällskap medan jag åt lite i kväll och rattade in P1 där jag hamnade mitt i någon dyster radioteaterföreställning.
Bytte till P3, som jag ytterst sällan lyssnar till nuförtiden, och hamnade precis i början av ett program där popkillen Moto Boy (alltså Oskar Humlebo) skulle ha ett eget program och spela sin favoritmusik.
Beträffande hans egen musik är jag inte speciellt inlyssnad på den, men jag har förstått att många musikjournalister, och antagligen många vanliga musiklyssnare med, hyllar honom.
Det lilla jag själv har hört har inte lämnat något bestående intryck, men jag inser att killen i alla fall kan sjunga (även om jag tycker han inte låter speciellt personlig).
Jag vet inte hur vanligt det är att folk som sjunger bra även har det talade ordets gåva, men det hade definitivt inte Moto Boy.
Jag ville ge honom en chans att berätta om och spela sina favoritlåtar, men jag pallade inte med att lyssna på hans snack. Han skulle spela "Väldigt, väldigt underbara låtar som jag lyssnar på i stort sett varje dag".
Och det var "helt fantastiska" låtar och "helt fantastiska" artister i parti och minut.
Det var så oerhört torftiga beskrivningar av favoritmusiken att jag tröttnade redan innan han spelat låtarna. Så efter en stund stängde jag av och åt färdigt under radiotystnad.
Helt klart är, att man inte automatiskt blir en fängslande radiopratare bara för att man kan sjunga pop på en scen, eller står i offentlighetens ljus på något annat sätt.
Det har vi fått bevisat för oss i många Sommarprogram tidigare.

Jah Hollis

Andra bloggar om: Musik, Radio, Tal, Sång, Moto Boy, P1, Radioteater, P3, Sommar

En dröm för er som gillar listor

Här kommer mitt sista inlägg för månaden.
Det är ett tips från Mojo, mitt husorgan när det gäller musik, och det handlar om listor.
Listor är en viktig del av den popjournalistik magasin som Mojo och liknande serverar oss som törstar efter värdelöst (och ibland värdefullt) vetande, speciellt det som handlar om populärmusikens alla former.
Så håll till godo.
Här har ni adressen:
http://digitaldreamdoor.nutsie.com/
Men se till att inte fastna där helt och hållet nu.

Jah Hollis

Andra bloggar om: Musik, Webbsajter, Webb, Listor, Pop, Rock, Mojo

Gud förbanne er, The Killers!

Det är inte ofta en så kallad hitlåt fastnar i min skalle nuförtiden.
Delvis beror det väl på att jag sällan lyssnar på de kanaler där man nuförtiden lanserar hitmusik. Jag antar att det mest sker via radio, tv, eller kanske via reklam i olika former.
Och radio lyssnar jag sällan på, i alla fall den radio där man spelar popmusik. Jag vill hellre välja min egen musik nuförtiden och jag läser mig till, kollar på nätet, eller får tips via musikintresserade vänner, vad det finns som kan vara värt att kolla upp.
Men jag hör tydligen tillräckligt mycket på radio (när jag åker hem från jobbet på nätterna) för att ha fått The Killers och deras låt Human i skallen.
Och så tog jag hem den via Spotify.
Gud förbanne er, The Killers!
Jag kan inte få den förbannade låten ur skallen och jag ger mig: det är en klassisk hit på alla sätt och vis.
Skulle tro att U2 önskar att de skulle ha en sådan låt på sin nästa platta.
Men om man ska döma av singeln Get on your boots har vi nog inget sådant att vänta.

Jah Hollis

Andra bloggar om: musik, hits, hitlåtar, The Killers, Killers, U2, Human, Spotify, Radio, TV, Internet