Skitsnack i radion lagom till frukost

Mina jobbtider och familjeförhållanden tillåter att jag i stort sett kan sova så länge jag vill på förmiddagarna, ja jag kan i alla fall normalt stiga upp när jag känner mig utsövd.
Det medför också att jag skaffat mig frukostvanor som innebär att jag har svårt att äta före klockan tolv (alltså mitt på dagen).
Det i sin tur innebär att jag oftast har Vetenskapsradion eller lunchekot som sällskap när jag intar dagens första mål.
Just i dag behandlar Vetenskapsradion vattenklosetter och frågan om hur man världen över tar hand om det vi släpper ifrån oss bakvägen, bajset alltså.
Jag anser mig inte vara speciellt äckelmagad, men det är ett ämne jag inte gärna har som sällskap vid frukostbordet. Död och elände i ekot är OK; bajs i Vetenskapsradion är det inte.
För många år sedan, på en av mina tidigare arbetsplatser, var det en stor grupp av de yngre förmågorna som skaffat barn och livligt, när vi satt och käkade, kunde diskutera vad de hittat i småttingarnas blöjor.
Jag har också suttit i fikarummet på en arbetsplats och hört hundägande kollegor diskutera vad deras älsklingar släppt ifrån sig när de inte mått så bra.
Urk!
Nej, för min del får alla gärna skippa skitsnacket i samband med maten.
Visst "bajs är naturligt", men det gör det definitivt inte aptitligt för det.
Nu börjar strax ekot med lite stilla krigsrapportering från Georgien.
Till matbordet!

Jah Hollis

Andra bloggar om: mat, äta, radio, P1, Ekot, nyheter, Vetenskapsradion, avföring, bajs, frukost, fikarum

Lantz i P1 - dags att stänga av radion

Strax efter klockan 15 drar det igång: flams och tjafs och folk som pladdrar i munnen på varandra och skrattar hejdlöst åt sina egna skämt. Då har man tagit sig igenom ett antal program, efter kulturnyheterna, utan att egentligen lägga märke till dem.
Men Annika Lantz och hennes program i P1, det kan man inte komma undan. Det är väl meningen att man ska dra uppmärksamheten till sig i radion, men den enda effekten detta tjafsande har på mig är, att jag stänger av radion.
Jag är fel målgrupp för en programidé som går ut på att blanda skämt och allvar till en enda gröt så att man till slut inte vet vilket som är vilket.
Nu ska AL tydligen också ha ett eget program i P4, vilket inte stör mig så mycket, eftersom jag i princip aldrig lyssnar på den kanalen.
Men man får ta det onda med det goda.
Nu blir det desto större anledning att lyssna på något ur skivsamlingen som håller på att ta över lägenheten, eller kanske fortsätta med bokläsandet som faktiskt tagit ny fart under semestern.

Jah Hollis

SR placerar Malmös moské i fel stadsdel

Vetenskapsradion Historia i Sveriges Radio P1 ska utse Sveriges sju underverk. Från en lista med 21 kandidater kan man gå in välja sin favorit och rösta på den för att den ska komma med på listan över de sju underverken.
Gott och väl så långt, jag har själv lagt min röst.
Men jag undrar varför man placerat Malmös kandidat bland de 21, Moskén vid Jägersrovägen, i fel stadsdel. Malmö moské i Rosengård kallar man den av någon anledning.
Malmös moské ligger i själva verket i Husie som är egen stadsdel med egen stadsdelsförvaltning. Rosengård är också egen stadsdel med egen förvaltning, men nix, inom deras område finns inte moskén.
Jag har kollat med stadsdelsförvaltningen, som bekräftar att moskén ligger i Husie. Var Vetenskapsradion fått sina uppgifter i från vet jag inte.
Och vad röstade jag på då, undrar ni väl nu alla.
Ale (eller Ales) stenar vid Kåseberga på Skånes sydkust.
Sveriges Stonehenge, en av landets coolaste platser.
Om inte den coolaste.

Jah Hollis