Skivaffärernas egen dag firas i morgon, lördag

Hur står det till med skivlyssnandet och skivaffärerna egentligen?
Länge har det ju talats om såväl skivornas, som alla butikers som säljer skivor, död.
Först var det den illegala nerladdningen som skulle sätta spiken i kistan, och nu är det legalt nedladdad musik och strömmad musik som ska ta över från de rent fysiska musikinspelningarna.
Men de som spelar in skivorna, skivaffärena och alla som köper skivor vägrar att gå med på detta.
Kolla något rock- eller musikmagasin och slå upp deras recensionssektion; det kommer ut massor av LP/album varje månad.
Cd är väl det vanligaste fysiska formatet som finns nu, men vinylen verkar komma tillbaka stort.
Och i morgon, lördag den 20 april, är det Record Store Day på många platser världen över. En hyllning till och ett försvar för den inspelade skivan och en dag för alla oss som fortfarande håller våra skivor högt.
På flera platser i Sverige firas Record Store Day och det kommer att finnas specialutgåvor av vinylskivor att fynda på dessa ställen. Här kan man se var dagen uppmärksammas.
Själv beger jag mig till Folk å Rock i Malmö för att förhoppningsvis köpa ett nypressat exemplar av John Holms klassiker Sordin och få det signerat av denne legendariske låtskrivare och musiker i egen hög person.
Det känns smått sensationellt.

Jah Hollis

Läs även andra bloggares åsikter om Skivor, Skivaffärer, Vinyl, CD, nerladdning, Record Store Day, LP, John Holm, Folk Å Rock, Malmö

Ryktet om skivaffärernas död är överdrivet

Visst, jag är lite sent ute, men jag ville i alla fall tala om att i dag, lördag den 17 april, har det varit Skivaffärernas dag.
Internationellt heter det förstås Record Store Day, eftersom det bygger på en amerikansk idé.
Men det finns också en svensk gren av det hela och enligt de svenska arrangörerna kommer svenska Record Store Day att pågå hela den närmsta veckan.
De senaste åren är det ju en del, ofta rätt onyanserade figurer (som trott sig sitta på någon oemotsägelig sanning), som förutspått skivaffärernas snabba död. Och visst har många butiker dukat under i nedladdningens tidevarv.
Men det finns fortfarande gott om folk som vill köpa skivor (till skillnad från enbart musiken på skivorna) och det finns fortfarande skivaffärer (ofta fristående sådana) världen runt som kan erbjuda en fristad för skivköparna.
Så kanske det är läge för att titta in i en bra skivaffär den här veckan och upptäcka att det är kul att botanisera bland riktiga skivor.
Och kanske kan man som i Rough Trade Easts butik i London (på videon här ovan) få höra ett bra band som kanadensiska Holy Fuck spela live.

Jah Hollis

Andra bloggar om: Musik, Skivor, Skivaffärer, CD, Vinyl, Record Store Day, Holy Fuck, Rough Trade, London

Bob Dylans nya skiva är en höjdare

Plötsligt bara stod den där, när jag hade ett ärende in i en av våra utrotningshotade skivbutiker i helgen: Bob Dylans nya skiva Together Through Life.
Jag slog till direkt, utan att ha hört en låt (jag är ju en rätt välbetald medelålders man som har råd med sådana utsvävningar, till skillnad från alla fattiga fildelare) och efter att jag har lyssnat igenom den några gånger nu känns den som en höjdare.
Direkt från start får man klart för sig att Bob Dylan lutar sig mot bluesharmonierna och ett sound som lånar mycket från tex-mexmusiken.
Blanda Otis Rush med Calexico (som ju hade mer än ett finger med i soundtracket till I´m Not There) och ni får en aning om hur det låter.
Bland musikerna på skivan finns, förutom bland andra basisten Tony Garnier från Dylans band, Mike Campbell från Tom Pettys Heartbreakers och David Hidalgo från Los Lobos (faktiskt kallad Hildago i skivomslaget).
Det är tätt, samspelt och det svänger rejält när det ska det och det är helt enkelt väldigt bra musik (skivan är producerad av Jack Frost, Dylans producent-alter ego). Texterna har Dylan till största delen skrivit tillsammans med Grateful Deads textskrivare Robert Hunter och även om de kanske inte orsakar förundran och tillskrynklade pannor finns det onekligen ett och annat att fundera över att hitta i dem.
Lyssnar man på de allra tidigaste inspelningarna med Dylan, innan han gjort några skivor, sjunger han en och annan blueslåt och försöker att låta som en ärrad bluesman.
Nu behöver han inte anstränga sig för det längre: rösten är skrovlig som ett femmans sandpapper (om någon minns det från träslöjden) och han har den erfarenhet som är bluesmannens adelsmärke.
Man skulle kunna säga att han gått hela varvet runt.
Men han visar inga tendenser till att stanna av för det.
Det visar Together Through Life.

Jah Hollis

Andra bloggar om: Musik, Skivor, CD, Skivaffärer, Bob Dylan, Together Through Life, Robert Hunter, Calexico, Otis Rush, Blues, Tex Mex

Det är svårt att förnya rockformatet

Det sägs att ner- ladd- ningen har tagit död på skiv- utgiv- ningen och skiv- försälj- ningen, men ibland undrar jag.
Ända sedan senaste julen har jag haft ett presentkort från Folk å rock i Malmö liggade utan att jag lyckats omsätta det.
Sedan min favoritbutik Jukebox i Malmö slog igen har det bara blivit skivköp via nätet.
Laddar ner gör jag knappast alls, och jag äger faktiskt inte ens en ipod. Däremot lyssnar jag flitigt på skivor när jag kör bil till och från jobbet.
I går, lätt omskakad efter whiskykonsumtionen kvällen före, tog jag mig i alla fall upp till Folk å rock vid Lilla Torg i Malmö City.
Jag har faktiskt inte varit inne där sedan de gjorde om en del av lokalerna till fik, men frånsett detta nytillskott tycker jag det var sig likt. De hade fortfarande ett stort skivutbud och sedan den hjälpsamme expediten hjälpt mig att snoka fram The Hold Steadys nya platta, Stay Positive, började jag bläddra i skivställen och fick lägga band på mig för att inte förköpa mig.
Och det var gott om kunder därinne, och det ska väl tilläggas att man numera också har ett stort dvd-utbud att locka med.
Jag vacklade till slut ut i solskenet med Stay Positive plus ett par inköp till, varav åtminstone det ena ska få ett eget blogginlägg är det tänkt.
Sedan kanske någon vill veta om The Hold Steady lyckas leva upp till förväntningarna jag hade med tanke på hur bra deras förra skiva, Boys and Girls in America, är.
Jag säger än så länge: säg det.
Det är inte en sådan där omedelbar skiva som fastnar direkt.
Men de brukar ju också vara de som man tröttnar på snabbast. Jag skulle kunna tänka mig att Stay Positive är en skiva som växer och jag får väl göra bilåkningstestet när jag ska till jobbet i morgon.
Helt klart är väl ändå att det är svårt att förnya det rockformat The Hold Steady gör sin musik i, samtidigt som man ska vara rotad i sin tradition.
Just nu känns det som den här recensionen sammafattar hur det känns.
Men jag är långt ifrån att lämna mitt definitiva omdöme, och nu gäller det att utverka ledighet när The Hold Steady kommer till våra nordliga breddgrader i höst.
De är ett av de bästa livebanden jag sett på mången god dag.

Jah Hollis

Andra bloggar om: musik, rock, tradition, rockmusik, the hold steady, cd, nerladdning, ipod, cd