Fish Tank får svensk premiär på bio

En av de mest omtumlande filmupplevelserna jag haft på mången dag var brittiska Andrea Arnolds långfilmsdebut, Red Road, som gick här i Malmö våren 2007.
Nu är det dags igen: på fredag har Andrea Arnolds andra långfilm, Fish Tank som belönades med Juryns pris vid filmfestivalen i Cannes 2009, svensk biopremiär.
Ska man tro förhandssnacket och alla priser och omdömen Fish Tank har fått, så väntar en filmupplevelse utöver det vanliga.
De recensioner jag har läst i brittiska magasin (filmen är redan ute på dvd i Storbritannien) förnekar inte det intrycket. Recensenterna har närmast varit översvallande i sina omdömen.
Sydsvenskan hade i dag en kort intervju med Andrea Arnold och den finns att läsa här.
Jag ser verkligen fram emot att gå på bio igen, det var ett tag sedan. Före Fish Tank ska jag värma upp med att gå med gudbarnet och se Avatar, som jag också har stora förväntningar på.

Jah Hollis

Andra bloggar om: Bio, Film, Andrea Arnold, Fish Tank, Red Road, Storbritannien, Cannes, Avatar

Stoppa pressarna: Ett bra brittiskt band!

OK, jag vet att rubriken är drastisk, men erkänn att den brittiska pop- och rockmusiken inte känns så där jättespännande just nu.
Visst det finns band som gör en rätt bra låt på var tionde de spelar in och som blir hyfsat framgångsrika.
Men ta en titt på den amerikanska Billboardlistan och ni kommer att märka att amerikaner knappt bryr sig om brittisk musik längre. Visst, Billboards Topp 200-lista för album är till stora delar deprimerande läsning för den som letar efter något originellt.
Och ännu mer deprimerande för den som letar efter något riktigt spännande från de Brittiska öarna. Bland de 100 första plattorna hittar jag vid en snabb genomläsning, Coldplay, Duffy, Enya, Dido och Sarah Brightman.
Brittisk musik är inte så där värst het längre, verkar det som.
Men det tycks som om britterna (och jag menar då främst engelsmännen) ändå alltid tror att deras band är bäst i världen. Det är Oasis och Arctic Monkeys om och om igen, och de må ha sina kvaliteter, men de verkar förbli "Big in England".
Desto roligare då att få höra ett brittisk band som faktiskt är originellt och som borde, om det finns någon rättvisa, kunna nå långt både geografiskt och musikaliskt.
Jag talar om British Sea Power.
Smaka på videon här ovan och gå sedan vidare.

Jah Hollis

Andra bloggar om: musik, england, USA, british sea power, David Letterman, Billboard, skivor, cd, coldplay, Duffy, Oasis, Arctic Monkeys