Jag ansluter mig till robotupproret

Läste just ett inlägg hos en bloggkamrat om en robot som gått till attack mot en anställd i ett företag. Jag har full förståelse för roboten, för vem blir glad av att bara jobba jämt och aldrig få ha något kul?
Jag vet att jag tjatar mycket om detta, men nu är jag inne i en arbetsvecka igen och kom hem helt slut i natt efter första passet. Jag slocknade och sov förvisso sju timmar på raken (jag brukar sällan sova oavbrutet en natt).
Vaknade precis innan väckarklockan skulle ringa och ska strax duscha och klä på mig och sätta mig i bilen och åka till jobbet igen. Snacka om robotliv.
Det enda jag gör för min egen del denna dag är väl att skriva det här inlägget.
Vad hände med drömmarna om kortare arbetstid?
Vart försvann tankarna om att vi skulle få vara mer människor och inte så mycket robotar?
Det är dags att dra igång robotupproret på allvar nu!
Vem vågar ta tag i detta på Första maj?

Jah Hollis

Andra bloggar om: arbete, fritid, jobb, ledighet, robotar, Kraftwerk, sömn, uppror, Första maj