Skyttegravskrig i fildelningsdebatten

Jag har aldrig varit speciellt engagerad i debatten om fildelning.
Dels är jag dåligt insatt, dels är jag så gammalmodig att jag fortfarande köper mina skivor och det fåtal filmer och tv-serier jag tycker att jag kan se om hemma.
Visst, jag kopierar en del cd-plattor och delar med mig till mina vänner (och får i min tur kopierade skivor av dem) och jag har till och med vid tillfälle fått ett par skivor fullmatade med musik av en god vän som ville demonstrera fildelningens alla fördelar.
Men nu verkar det ibland som om världens fortsatta överlevnad hänger på fildelningens vara eller icke vara. Och det verkar ha uppstått ett skyttegravskrig där det inte finns plats för några nyanser mellan de uppsatta ställningarna.
• Musiker, skådisar och andra artister verkar ligga på ena sidan och brassa på för fullt.
• På andra sidan ligger Piratpartiet och deras anhängare och langar ständigt fram mer ammunition.
Och för mig verkar det ha uppstått en situation där alla antingen är goda eller onda, vilka beror givetvis på vilken sida man ställer frågan till.
Artisterna, och de bolag som säljer skivor och filmer utmålas som giriga typer som bara är ute efter att öka på sina redan gigantiska förmögenheter på vår bekostnad.
Fildelarna målas ut som tjuvar och banditer som bara vill utplåna allt vad konstnärlig verksamhet heter.
Jag tycker det hela verkar rätt ofruktbart och jag hoppas att någon ska kunna styra upp detta så att vi blir av med de värsta avarterna i debatten och stiger upp ur skyttegravarna.
Nu börjar det talas om bojkotter av olika slag, man ska inte köpa böcker eller skivor med den eller den, vilket jag (ursäkta mig om ni känner er orättfärdigt träffade) tycker verkar lite barnsligt.
Jag har aldrig köpt och kommer, vid gud, aldrig att köpa en skiva med Niklas Strömstedt. Men det beror inte på att jag tycker han har konstiga åsikter i debatten om Ipred, utan för att han gör trist musik.
Dessutom tycker jag Torbjörn Flygt skriver utmärkta böcker och jag ser inget hinder för mig att låna dem på biblioteket, eller köpa i pocket, bara för att han har sina egna åsikter om fildelning.
Samtidigt kommer jag, förmodligen, aldrig att lägga min röst på Piratpartiet bara för att de, kanske, har sunda åsikter om fildelningen.
Jag misstänker bara att frontfigurer i partiet bär på en massa fesljumma åsiker från sin fp-bakgrund som jag inte vill ha med i paketet om jag ska köpa det.
Eller kanske ladda ner det.

Jah Hollis

Andra bloggar om: fildelning, musik, konst, artister, filmer, skådespelare, musiker, ipred, niklas strömstedt, torbjörn flygt, piratpartiet

Muxtape har blivit den nya favoriten

Jag har hittat en ny favoritplats på nätet och även om många av er säkert redan känner till den kan jag inte låta bli att föra budskapet vidare.
Jag vet inte om ni har upplevt den tiden då man gjorde blandband, kassetter där man spelade in en blandning av musik som skulle vara noga utvald. Kanske gjorde man sin blandning för någon speciell person, ja kanske var bandet till och med en kärleksförklaring till någon (blandband ansågs för övrigt, på den tiden de var vanliga, att utgöra samma hot mot musikindustrin som fildelningen i dag).
Men med cd-bränningen och övergången till digitalt nerladdad musik blev kassetterna museiföremål och konsten att göra blandband dog ut.
Eller?
Behovet tycks finnas kvar, för nu finns Muxtape på nätet, ett ställe där man kan sätta ihop sitt eget digitala blandband, en Muxtape, och dela med sig till vem som helst.
Jag har inte skaffat konto där än, men jag väljer ofta ut en spellista från Muxtape och lyssnar på när jag sitter vid datorn någon längre stund. Muxtapes blandband fungerar utmärkt i andra sammanhang också och denna sajt verkar dra till sig folk som har väldigt rolig och varierad musiksmak.
Nytt och gammalt, gott och blandat i ordets bästa bemärkelse.
Den gamla godingen ovan återupptäckte jag på en Muxtapeblandning.
Rekommenderas varmt.

Jah Hollis

Andra bloggar om: musik, can, muxtape, blandband, krautrock, internet, musikkassetter

Förbudsstaten Danmark slår till igen

Danmark, i form av en rättsinstans i det lilla landet, har beslutat att man ska stoppa tillgången via internet till fildelningssajten The Pirate Bay.
Visst är det lite paradoxalt att detta sker i ett land som säger sig ha den personliga friheten som ledstjärna och som länge, av sig själva och andra, setts som en frihetens stamort på jorden.
I och med domstolsbeslutet som ska stoppa danska internetlevernatörer och deras användare (alltså vanliga internetanvändare) ha tillgång till sajten The Pirate Bay sällar sig nu Danmark till diktaturer som Burma, Kina och Nordkorea där man censurerar internet.
Danmark har utan tvekan, under Anders Fogh Rasmussen och hans regering där vanliga borgare och rent uttalade rasister styr i go "hygge", lyckats skapa ett hårdare samhällsklimatklimat.
Nyligen kom till detta en rapport om att en åttondel av Köpenhamnsborna lever under fattigdomsgränsen.
Det mångåriga sociala alternativet Fristaden Christiania håller man på att krossa och på dess område råder undantagslagar där den danska polisen kan behandla folk lite hur som helst.
Så om nu grammofonindustrin valt Danmark för att statuera exempel när det gäller fildelning, så har de valt rätt land.

Jah Hollis

Uppdaterat PS: Visst är det lite lustigt, mitt i eländet, att danska grammofonindustrins marknadschef heter Bay i efternamn? DS.

Andra bloggar om: fildelning, pirate bay, internet, censur, danmark, frihet, diktatur, anders fogh rasmussen, rasism, köpenhamn, fattigdom

Är den här anti-piratreklamen på riktigt?

Debatten om den fria fildelningens vara eller icke vara rasar vidare och nu handlar det närmast om en kommande rättegång i det som DN kallar Pirate Bay-härvan.
Varför det kallas en härva vet jag inte (det låter som en rubrikkliché man dragit till med), men några som ligger bakom fildelningssajten Pirate Bay är i alla fall formellt åtalade nu.
Jag är själv dåligt bevandrad i sakfrågan, men hela problematiken med fildelningen och upphovsrätten är ju intressant och jag överlåter som vanligt till dem som läst på att föra ordet i ämnet.
Men det är helt klart att det inte bara är här i Sverige vi diskuterar detta heta ämne. Fildelning och upphovsrättsfrågor tycks ha delat världen i två delar och det talas och propageras för och emot.
Än har jag inte sett någon tv-annonsering i ämnet här i Svedala (men jag ser ju knappast på tv längre). Men i andra länder förekommer den flitigt.
Och om den här ovan är på allvar eller på skoj är svårt att veta. Den finns i alla fall gratis att se på Youtube, precis som en mängd mer eller mindre roliga varianter på temat.
Och den här nedanför är definitivt på skoj, men med allvar bakom, som all god satir.



Jah Hollis

Andra bloggar om: tv, reklam, piratbyrån, fildelning, upphovsrätt, satir, youtube, DN

Pirater som pirater, eller hur är det?

Liza Marklund, en av våra mer överskattade underhållningsförfattare, har kastat sig in i debatten om fildelning. Det gör hon med en salva mot de som förespråkar fildelningens fördelar och hon tycker att de är skurkar och banditer som stjäl från andra.
Själv hänger jag dåligt med i den här debatten, även om jag försöker hålla mig uppdaterad av dem som vet vad det handlar om.
Jag kan i alla fall inte låta bli att notera att Liza Marklund gör sig lustig över Piratpartiet och hon tycker de ser sig som "cybervärldens frihetstörstande pirater".
Och jag kan inte låta bli att tycka att det är lite lustigt att det kommer från en som ger ut sina böcker på Piratförlaget.
Vad symboliserar det namnet? Frihetstörstande författare som vill kamma hem så mycket pengar som möjligt till sig själva?
Trist för de som förespråkar fildelning måste det dock vara att läsa somliga av de kommentarer som Liza Marklund fått efter sin artikel i Expressen. Det är många illa formulerade kommentarer skrivna av folk som varken kan stava eller argumentera på ett begripligt sätt.

Jah Hollis

Andra bloggar om: debatt, expressen, liza marklund, fildelning, piratpartiet, piratförlaget, författare