Du sköna nya värld är här med PP

Det förvånar mig inte det minsta att man brukar använda uttrycket "att vara tillbaka i selen igen" när man kommer tillbaka till sitt jobb igen (om man nu har något) efter en lite längre ledighet.
Jag har nu jobbat två dagar efter tre veckors uppvärmningssemester och känner redan hur jag kommer efter med mit privata liv på något vis. Förvisso har jag väl extremt långa arbetsdagar (och kompenseras av längre sammanhängande ledighet efter ett jobbpass), men det känns som om jobbet slukar väldigt mycket tid.
Men kanske blir det ändring på det nu, när Piratpartiet inlett sin erövring av de politiska institutionerna. Nu har vi väl fått ett parti som jobbar för en drägligare tillvaro för oss alla, på alla fronter? Eller?
Jag är fortfarande lite förvånad över att en avdankad folkpartist och en ultrakapitalist (som tigger ihop till sin maltwhiskykonsumtion) lyckats få folk på vänsterkanten och antikapitalister att lägga sina röster på ett parti som vägrar tala om hur vi ska uppnå den nya, sköna värld de säger sig vilja ha.

Jah Hollis

Andra bloggar om: Arbete, Fritid, Arbetstid, Stress, Jobb, Piratpartiet, PP, Christian Engström, Rick Falkvinge, Vänster, Vänsterpartiet

Än verkar det som om internet klarar sig

Jag är den förste att erkänna att jag inte är våldsamt insatt i alla turer kring nätet och fildelning och liknande som det verkar vara ett väldigt hallå kring just nu.
Men för närvarande verkar i alla fall det som utmålats som det värsta hotet för stunden, EU:s telekompaket, ha neutraliserats till något som inte utgör något direkt hot mot ett fritt internet.
Men det där kommer väl knappast att ha någon egentlig betydelse längre när Piratpartiet ska ta över hela EU-parlamentet och kanske den svenska riksdagen med så småningom.
Dock tillåter jag mig vara lite skeptisk där, optimismen inom partiet till trots.
För även om de har förespråkare som är väldigt engagerade och som jag har den största respekt för, kan jag inte släppa tanken på att det är löftet om gratismusik (med mera) som lockar många till piraterna.
Det räcker med att man läst ett antal illa skrivna och illa stavade kommentarer på min egen, och andras bloggar, när det handlar om fildelning för att man ska ana oråd.
Där upprepas vissa argument så ofta att de verkar ha blivit något slags oemotsägbara sanningar.
Det är till exempel bara redan rika, giriga artister med miljardinkomster som vill tjäna ännu mer på att sälja sin musik. Och de står dessutom i vägen för andra, mindre bemedlade artister som vill fram i rampljuset.
Märkligt nog är ett annat argument att artisterna ändå inte får några pengar när de säljer skivor eftersom de om möjligt ännu snuskigare rika skivbolagen kammar hem hela vinsten.
Artister ska därför försörja sig på att spela live och sälja souvenirer.
Visst finns det numera ett litet antal riktigt stora skivbolag med ett mindre antal artister som säljer stort.
Men kolla vilket rockmagasin av rang som helst: de har varje månad sida upp och sida ner med skivrecensioner. Skivor som spelats in av artister som inte har några miljardinkomster och som ger ut sin musik via fristående skivbolag.
Och vad är drivkraften för alla dessa artister tror ni?
Jo, det är sällan bara några höga konstnärliga ideal, utan det är att musiken faktiskt kan bli ett levebröd för dem. Får de en tillräckligt stor publik kan de leva på det de gillar mest.
De kan skriva och spela in musik och framföra den inför publik och slippa ett nio till fem-jobb.
"Rock´n´Roll är bättre än ett fast kneg", tyckte redan Kal P Dal.
När The Beatles hankade sig fram på spelningar inför en handfull människor hade de en sak för ögonen. De skulle till ”The Toppermost of The Poppermost”.
Visst, tiderna förändras.
Men det är fortfarande den drivkraften som finns bakom nästan all musik: att kunna vara sin egen och leva på det man skapar. Det tror jag många har glömt bort, eller inte fattat i dag.
Tyvärr.

Jah Hollis

Andra bloggar om: Musik, Fildelning, EU, Telekompaketet, Internet, Piratpartiet, Opassande, The Beatles, Kal P Dal, Politik, Pengar, Skivbolag

Pirater som pirater, eller hur är det?

Liza Marklund, en av våra mer överskattade underhållningsförfattare, har kastat sig in i debatten om fildelning. Det gör hon med en salva mot de som förespråkar fildelningens fördelar och hon tycker att de är skurkar och banditer som stjäl från andra.
Själv hänger jag dåligt med i den här debatten, även om jag försöker hålla mig uppdaterad av dem som vet vad det handlar om.
Jag kan i alla fall inte låta bli att notera att Liza Marklund gör sig lustig över Piratpartiet och hon tycker de ser sig som "cybervärldens frihetstörstande pirater".
Och jag kan inte låta bli att tycka att det är lite lustigt att det kommer från en som ger ut sina böcker på Piratförlaget.
Vad symboliserar det namnet? Frihetstörstande författare som vill kamma hem så mycket pengar som möjligt till sig själva?
Trist för de som förespråkar fildelning måste det dock vara att läsa somliga av de kommentarer som Liza Marklund fått efter sin artikel i Expressen. Det är många illa formulerade kommentarer skrivna av folk som varken kan stava eller argumentera på ett begripligt sätt.

Jah Hollis

Andra bloggar om: debatt, expressen, liza marklund, fildelning, piratpartiet, piratförlaget, författare