Tre Sopranos på raken en ren befrielse

På grund av jobb och ett styck konsertbesök har jag halkat efter i den sista omgången av tv-seriernas tv-serie Sopranos som nu går in på sluttampen även här i Sverige. De första fyra avsnitten kunde jag se direkt på burken, men sedan fick jag ta hjälp från den gode BV (The Slow Blogger) för att hänga med.
Han har haft vänligheten att bränna ner de avsnitt jag inte kunnat se på en dvd, och efter en rätt miserabel fredag, med håglöst hängande framför datorn och tvättande tog jag mig samman.
Strax före tio på kvällen var jag, laddad med en kyckling med curry från restaurang Kina och tre Sopranosavsnitt hemma i BT:s lägenhet och bänkade mig framför hans praktfulla platt-tv.
Jag såg de två första i närmast obruten följd och tog sedan en kortare paus innan jag insåg att jag inte kunde bryta där. Jag såg även det tredje avsnittet och jag kunde ta mig tusan ha sett mer om det bara funnits.
Det är en ren befrielse att slippa tänka på allt vardagstjafs som tränger på just nu, och att få glida in i denna suveräna tv-serie med dess väv av alla aspekter på mänskligt beteende.
En form av verklighetsflykt, kanske det.
Men när det är drama och skådespeleri på den här nivån är det en ren befrielse.
Till och med musiken ligger på en egen nivå, och i ett av avsnitten jag såg i går rullade eftertexterna till Calexicos låt Minas de Cobre (For Better Metal).
Det är klass det!
Enda skönhetfläcken var, att SVT:s textmaskin hade rasat i början av det tredje avsnittet jag såg. Men det ska visas i repris, med fungerande text, i kväll (lördag) vid midnatt.
Och i morgon kväll går det näst sista avsnittet.
Slutet är nära.

Jah Hollis

Andra bloggar om: tv, tv-serier, sopranos, drama, svt, dvd, calexico, musik

Bättre att låta musiken tala...

Jag har sällan känt mig så oinspirerad och håglös som jag för tillfället gör. Så egentligen borde jag väl knäppa igen och låta bli att försöka beskriva det rådande tillståndet här på bloggen.
Det är bättre ni ger er in här och läser. Här finns i alla fall något att hämta.
Speciellt intressant tycker jag detta inlägg är, om musiken som en nyckel till att beskriva världen. Jag ska inte fördjupa mig i ämnet själv, utan bara bifoga ett par låtar som beskriver lite hur det känns just nu.
Och det är inte kul alls, men man ska väl inte hålla inne med det heller.

Tycker ni det verkar förvirrande?
Hur tror ni då jag känner det?
Nej, det är en ny arbetsdag i morgon...

Jah Hollis