I dag, den 9 november, är det 20 år sedan Berlinmuren, den betongmur Östtyskland (DDR) byggde runt Västberlin, började krackelera på allvar.Då fick de boende i Östtyskland chansen att passera muren och besöka Västberlin. Och västberlinarna kunde, mot att för en mindre summa köpa ett visum, passera någon av kontrollstationerna (checkpoints) och ge sig in i öst.
Detta var naturligtvis en revolution som så småningom ledde till att muren efter nära 30 år revs och till att DDR uppgick i Västtyskland.
20-årsjubileet kommer givetvis att firas och får väl påminna om detta bisarra bygge som skulle hålla det renläriga DDR fritt från västs dåliga inflytande och samtidigt hindra DDR-medborgarna att fly sitt land och dra till Västberlin.
Murjubileet har uppärksammats i både radio, tv och i pressen här i landet,
Senast i dag hade till exempel Sydsvenskan flera sidor om Berlin på kultur/nöjessidorna och i Söndagsbilagan ett reportage om vad som hände med muren efter den 9 november 1989.
Själv kan jag berätta vad som hände med några skärvor av den.
Våren 1990 var jag och några arbetskamrater i Berlin en långhelg och då var muren inte riven, även om det knackades och bankades på den friskt.
Det var inga problem att få låna hammare, släggor och stämjärn av någon på västsidan och hacka loss sig några bitar.
Åkte de in genom hålet till östsidan kunde det mycket väl stå en vakt där som vänligt sträckte tillbaka de borttappade bitarna (och ville man över till öst fick man fortfarande betala för det där visumet och passera genom Checkpoint Charlie).
På bilden ovan syns de två bitar Berlinmur jag har kvar (ett par gav jag bort).
Någon i sällskapet tyckte det var osmakligt att ta med bitar av muren hem och jämförde det med att man skulle plockat med sig en bit av Auschwitz om man besökt koncentrationslägret.
Jag förstod inte den jämförelsen då, och jag förstår den ännu inte.
Men det är viktigt att inte glömma vare sig Berlinmuren eller Auschwitz.
Jah Hollis
Andra bloggar om: 20 år, Jubileum, Berlin, Berlinmuren, DDR, Östtyskland, Östberlin, Västberlin, 1989
7 kommentarer:
Nä, aldrig glömma vare sej koncentrationslägren eller muren! Häftigt att du var med och "rev" den! :-)
Cool att ha muren, Det var en stor händelse och det är kul att var en del av denna nutidshistoria. Margot W hade en bra komentar när hon satt i morgonsoffan om ett europa.
Jag bodde i Tyskland 2 år innan muren föll. Västtyskland. Känns lite konstigt att ingenting reflekterades över att landet var delat i två. Men jag var ganska långt ifrån gränsen.
Det finns fler murar att riva! Här är två förslag att börja med.
http://www.manniskohjalp.se/sv/Om-IM/Kampanjer-teman-samarbetsprojekt-natverk/Tidigare-kampanjer-och-tema/Palestina-Muren-Sakerhetsbarriaren/
http://www2.amnesty.se/ap.nsf/reportage/0358E42CBC856B4DC1256F5E0033C03A?opendocument
Gillar vad du skriver om Berlinmuren. Visst var det en stor sak, värd att minnas. Både att muren blev till och fanns där i många år och att den bitvis via "pennans makt" till slut revs. Kul att du också var där! Jag fick ingen bit av muren med mig hem, kom från Wien till Westbahnhof. I Wien hade media följt utvecklingen under de sista veckorna innan muren föll. Nina Hagen var med i frukost-tv (i Österrike) bara någon dag före 9 november och andra politiker och kändisar uttalade sig om och när muren skulle falla. Mest var det om det kunde gå så långt. Det låg lite i luften... Var med om ett makalöst dygn (i f.d. Väst-Berlin) innan jag måste resa vidare hem. Snacka om fest då och där! :-) Tror jag får skriva ihop ett eget inlägg om detta.
Fint du skriver om den händelsen. Nej, jag tycker verkligen alls att det var osmakligt. Jag förstår att ungdomar idag inte har någon riktig känsla för vad Berlinmuren stod för i ett större perspektiv och inte heller kalla kriget. Det "överglänses" av andra världskriget.
Själv har jag varit över till Berlin tre gånger bara i år. Tycker att staden har så mycket att berätta.
Att du tog med dig några bitar av muren är väl inget...Idag SÄLJS ju bitarna till turister.
//Annica
Skicka en kommentar