Ett datum man inte glömmer så lätt

I dag är det den 11 september, ett datum jag antar att de flesta förknippar med terroristattackerna mot World Trade Center i New York City och Pentagon i Washington 2001.

Det har redan gått tio år sedan den där dagen då världen häpnade över det som få av oss hade trott skulle kunna inträffa (även om det sägs att USA varnats från rysk säkerhetstjänst om att något var på gång, men att man ignorerade varningarna).

De är också denna dag åtta år sedan Sveriges dåvarande utrikesminister Anna Lindh dog efter att dagen före, inne på NK i Stockholm, ha blivit knivhuggen.

Den 11 september 1973 störtades Chiles folkvalde president Salvador Allende i en militärkupp och Chile blev under många år en mycket blodig diktatur.

Den 11 september 1987 mördades reggaemusikern och förre The Wailers-medlemmen Peter Tosh vid ett rån på Jamaica, ett rån som sägs ha varit ett politiskt attentat för att tysta den frispråkige Peter Tosh.

Attacken mot World Trade Center och Pentagon blev också starten för det USA-ledda ”Kriget mot terrorismen”, militära operationer i främst Afghanistan och Irak, ytterst styrda av president George W Bush.

Kriget mot terrorismen har kostat mångdubbelt fler liv är de cirka 3 000 som krävdes vid terroristattackerna i USA den 11 september 2001, många civila och ett stort antal amerikanska soldater (och soldater från många andra länder). Det finns beräkningar som säger att sammanlagt över en miljon människor dött i dessa aktioner under den tio år som gått.

Och vad diskuterar vi i Sverige inför denna dag?

Jo skådisen Ulf Brunnbergs förvirrade idéer om att starta en tv-kanal för män.

Jah Hollis

Läs även andra bloggares åsikter om 11 september, 9/11, USA, Terror, Terrorism, Krig, Anna Lindh, Chile, Salvador Allende, Peter Tosh, TV, Ulf Brunnberg

Uruselt om Afghanistan i Expressen

På väg hem från jobbet med tåg i går kväll hittade jag en Kvällsposten (en lätt förskånskad version av kvällstidningen Expressen) och läste med förvåning deras rapportering om de två skjutna svenska militärerna i Afghanistan.
Expressen/KvP slog i text och rubriker fast att det var talibaner som skjutit svenskarna och dessutom (fegt nog) legat i bakhåll. Detta var antagande tagna helt ur luften, men det hindrade inte Expressen från att slå upp dem över flera sidor.
Man hade till och med en liten bild på några talibanska terrorister (dock utom någon vidhängande text med "Det var talibaner av denna typ...").
I en krönika skrev dessutom en utsänd om hur "hämnd är en levande faktor i den afghanska kulturen", alltså att afghaner i allmänhet är hämndlystna och blodtörstiga.
I dag är man i Expressen inte längre lika säkra på att det handlar om några talibaner eller överhuvudtaget om hur det gick till när svenskarna sköts.
Det är journalistik på bottennivå: Först fantisera ihop något utan att man vet om det finns någon sanning i det. Och sedan ta tillbaka det nästa dag.
Dessutom har Expressen börjat en kampanj för att "Stötta svenskarna i Afghanistan" vilket ju gör att man kan undra i vilka intressen Expressen rapporterar från Afghanistan.
Visst, man kan vara för en svensk insats med soldater i Afghanistan, eller man kan vara mot den. Men inte f-n är det svenska kvällstidningars sak att på nyhetsplats ta ställning i den frågan.
Uruselt är vad det är.

Jah Hollis

PS. Jag är inte någon vän av talibaner, tvärtom. Men det har ju egentligen inte med saken att göra: här handlar det om journalistisk trovärdighet. DS.

Andra bloggar om: Tidningar, Nyheter, Kvällstidningar, Expressen, Kvällsposten, Afghanistan, Sverige, Krig, Soldater

Obama får fredspriset: War is peace!

När jag hörde på nyheterna i radion i går att USA:s nuvarande president Barack Obama fått Nobels fredspris var min första tanke: Varför?
Visst har den norska Nobelkommittén genom åren trampat i klaveret rejält, men årets val är mest mystifierande.
Jag har inget emot Obama, han är säkert en rätt hyvens kille med rätt goda intentioner (till skillnad från den rätt tradige och oberäknelige George W Bush och hans klan av krigare).
Men är det inte lite väl tidigt att utmåla honom som någon slags fridsfurste?
Med tanke på att han ännu är inblandad i en rätt aggressiv krigföring världen över, med en hel del tvivelaktiga inslag, kanske man skulle gett någon annan fredspriset.
Att man i Obamas egna närhet är rätt överraskade, men givetvis nöjda, säger ju en hel del. Bättre PR kunde man knappast fått för pengar.
Själv kan jag inte låta bli att tänka på Storebrors och Partiets slogan i 1984: War is peace!

Jah Hollis

Andra bloggar om: Nobelpris, Nobels fredspris, Fredspriset, Barack Obama, Norge, USA, Henry Kissinger, George W Bush, George Orwell, 1984, Krig, Fred

George W Bush har fått många att gråta

USA:s president, George W Bush, ska ha blivit så rörd vid en minnesceremoni nyligen över en amerikansk soldat som stupat i Irak, att han började gråta.
På bilden från tillfället, som Aftonbladet publicerar, ser Bush ut som han både gråter och svettas.
Och man kan tänka sig att det finns anledning för honom att göra båda delarna.
Michael Monsoor, som hedrades vid ceremonin i fråga, är ju inte den ende amerikan som dött i kriget i Irak.
Och antalet irakier som strukit med är ju mångdubbelt så stort som antalet amerikaner, och andra utlänningar som blivit krigets offer.
Tanken på det borde få George W Bush att både gråta och svettas betydligt oftare.
Precis som han genom sitt krig fått så många andra att gråta.

Jah Hollis

Andra bloggar om: krig, irakkriget, USA, Irak, George Bush, George W Bush, bob dylan,

Alltid något gott som religionen gett oss

Som de som brukar läsa min blogg kanske vet, har jag inte så mycket till övers för den organiserade religionen. Mitt motto är ju att var och en får bli salig på sin tro, men försök inte pracka den på mig.
Att leva efter det mottot tycker jag visar på respekt för andra.
Och religionen är ju alltid bra i teorin, på så vis att den ska visa oss hur vi ska leva och vara kärleksfulla mot varandra.
Tyvärr fungerar det ofta i praktiken precis tvärtom.
Folk krigar och skadar varandra i religionens namn och det finns starka krafter inom religionen som vill begränsa vår frihet att uttrycka oss på en mängd områden. Och som vanligt finns det naturligtvis en motrörelse som säger att så är det inte alls och så vidare, att all religion är av godo och när det går snett är det inte religionen i sig det är fel på.
Det är väl ungefär samma argumentering som man använder när man talar sig varm för kommunismen, eller kanske superkapitalismen, som samhällssystem.
Nåja, det finns ett och annat gott vi fått från religionen ochså. Till exempel påskdagen som jag behövt för att vila ut efter gårkvällens besök hos nyss hemkomne sjöanställde BT.
Han ville ju gärna bjuda på en whisky och ett par pilsner och jag ska erkänna att han inte behövde truga.
Så i dag är jag enbart tacksam för att vi bevarat religiösa traditioner som att fira påsk. För det hade inte varit roligt att åka och jobba i dag, det kan jag försäkra.

Jah Hollis

Andra bloggar om: religion, krig, fred, religionskrig, påsk, helger, ledighet, traditioner, tro, kommunism, kapitalism, whisky, talisker, öl

Ja, vem ska sätta stopp för vansinnet?

Det blev 46 kronor i vinst på veckans lottorader. Hurra, hurra, hurra!
Det blir att bita ihop och bege sig till jobbet i morgon igen.
Jag hittade en bra video på Yoytube, och jag känner att jag måste koppla ihop den med något aktuellt.
Och när man, som Bob Dylan, sjunger en låt som heter Licence to kill, är det inga problem att hitta ett ämne som ligger i tiden. Jag menar, går det en endaste dag utan att man får läsa om folk som tar livet av varandra på löpande band?
Och medan vi snackar och diskuterar om vem som har rätt och fel så bara fortsätter vansinnet. Och det här vansinnet tar sig så många former så att man undrar vad f-n som ska hända med världen.
Passa i alla fall på att njut av en Dylan i fin form, och ett band som inte går av för hackor: Mark Knopfler, Mick Taylor, Sly & Robbie och Alan Clark.
Jag skulle gett en slant för att ha fått sitta med i den studion!

Jah Hollis

Andra bloggar om: krig, våld, död, terror, lotto, vinst, gaza, israel, jerusalem, attentat, mord, bob dylan, mark knopfler, sly & robbie

Och i vad består det heroiska i detta då?

"Denna heroiska attack i Jerusalem ska ses som ett normalt svar på de brott mot civila som ockupationsmakten gör sig skyldig till", sade Hamas talesman Sami Abu Zuhri.

Skulle någon i Hamas svenska fanklubb vilja förklara för mig vad det är som är så heroiskt i att kallblodigt skjuta ihjäl försvarslösa studenter?
Jag vill inte ha någon föreläsning om konflikten i Mellanöstern eller en massa om och men och hänvisningar till hur djävligt Israel som land betraktat beter sig.
Jag vill bara ha en godtagbar förklaring till vad som är det heroiska i att skjuta ihjäl folk som inte har en chans att försvara sig.
Vad är det för samhälle Hamas vill bygga om man ser det som heroiskt att skjuta ihjäl knappt vuxna människor.
Som sagt, jag är väl medveten om Israels svinigheter.
Men om man fördömer de svinigheterna, hur kan man hylla dom om de riktas mot andra människor?
Hamas kunde väl i alla fall vara ärliga och säga att "om ni beter er som svin, ja då kommer vi också att göra det".

Jah Hollis

Andra bloggar om: israel, palestina, gaza, attentat, mord, hamas, mellanöstern, konflikt

Lantisar blir kanonmat i nytt mc-krig

Polisen befarar nu att ett nytt krig mellan så kallade mc-gäng (är det några av dom som kör mc överhuvud taget numera?) ska bryta ut. Detta för att de redan etablerade Hells Angels och Bandidos fått allvarlig konkurrens av Outlaws som är på väg att växa.
Men för att kriga (och när mc-gäng krigar, ja då är det på liv och död) behöver man soldater och det håller Outlaws på att samla ihop i ett antal skånska småkommuner.
I den här världen är det i alla fall en sak som är precis likadan som i den värld som de anser sig stå över: det är fotfolket som får offra sig medan ledarna sitter säkert i skydd så länge de kan.
Men ibland når våldsamheterna ända upp i toppen.
Man vet inte vad man ska hoppas på: Att tro att polisen ska få kontroll över detta är väl att hoppas på för mycket (gå in och kolla på gängens hemsidor, främst där det finns bilder, så förstår ni att det är en hård nöt att knäcka).
Man får väl sikta in sig på att se till att oskyldigt folk inte kommer i kläm.
Varför kan de inte vara som dessa knuttar?

Jah Hollis

Fredspris till den som löser tvättstugekriget

Det pågår förvisso många krig och konflikter i vår värld, men här hemma i Sverige tycks det pågå ett ständigt krig i det tysta. Jag talar om de eviga tvättstugekonflikterna som ständigt blossar upp i större eller mindre omfattning.
Jag hade själv tänkt utnyttja en ledig tid som fanns nu till att tvätta lite saker jag hade med mig från min övernattningslägenhet. Men när jag kom in i tvättstugan backade jag, eftersom där såg ut som en mindre svinstia.
Eftersom det inte var någon uppsatt på tiden före mig, är det svårt att veta vem som svinat ner, men man blir lika förbannad vem det än är. Att det ska vara så förbannat svårt att hålla rent efter sig i gemensamma utrymmen i ett hus.
Att detta är grund till lokala krig och konflikter förvånar mig inte det minsta. Vem vill städa upp efter andra som medvetet låtit bli?
Vem har lösningen på dessa konflikter?
Den människan skulle vara värd ett fredspris.

Jah Hollis