Twingly statistik

torsdag 27 november 2008

Jah Hollis lovar mer än han håller

Jag är ungefär halvvägs inne i ännu en intensiv arbetsvecka och enda ljuspunkten, känns det som, är att det blivit mildare igen och att man slipper några halkchocker när man ska ut på vägarna.
Det trista är, att det känns som om jobbet tar hela min tid sådana här veckor.
Jag vet att jag tjatat om detta förut, men varför känns det som om man har så lite tid att leva? Ja alltså i förhållande till att jobba för någon annan.
En följd av detta är ju att jag inte hinner att sitta ner och skriva några mer genomarbetade blogginägg än halvmesyrer som detta.
Till exempel har jag lovat att skriva om mangautställningen på Louisiana som gudbarnet, hennes mamma och jag var på den gångna helgen. Men det löftet kan jag inte hålla nu.
Det får jag försöka göra senare, när jag inte har ständiga deadlines att kämpa emot.
Dock kan jag glädja mig över att åka genom ett vackert landskap när jag ska till jobbet. Häromdagen var jag tvungen att stanna till och ta några foton av de solbelysta omgivningarna.
Jag blev så fascinerad, speciellt kanske av molnen som tornar upp sig i bakgrunden (hmmm, dom kanske inte syns så jättetydligt på bilden) och som ser ut som en österlensk fjällkedja.
Och ändå har jag åkt denna väg hundratals gånger.

Jah Hollis

Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , , ,

5 kommentarer:

Eva Nygren sa...

Såg du Kirkeby på Louisiana? Det ska jag om två veckor! Han e go1

Bengavoice sa...

Livet är fullt av dödlinjer som ska passas. När man fixat en är det dags att jäkta inför nästa.
Låt blogglandet bli en dödlinjefri zon. Skit samma när berättelsen om Mangaresan sprids i rymden, vi läser den med intresse i alla fall.

Flegmatiska hälsningar,
Bengavoice, hängiven slöbloggare

Sånger från nedre botten sa...

Tjusig bild. Du gjorde alldeles rätt i att stanna, fota och njuta. Det gör vi alldeles för sällan. Igår morse var det ett fanastiskt ljus över huvudstaden med. Dessvärre låg kameran på skrivbordet och inte i fickan.

Alla smutsiga detaljer sa...

Lite roligt att läsa din och sångers samstämmiga naturdyrkan...

Jah Hollis sa...

Eva: Nej, det blev inte tillfälle att kolla Kirkeby, det var enbart gudbarnets utställning som gällde den här gången.

BV: Flegmatiska flemarkiska ska det väl vara? :-)

SFNB: Så sant som det är sagt.

ASD: Det är vi och Bob:
www.youtube.com/watch?v=3VRGANguGQE