Det är skamfullt sällan jag går på bio numera. Men lördag kväll hoppade jag på Avatartåget och gick och såg filmen alla går och ser nu. Jag tror inte jag har hört ett ont ord om, i alla fall ingen sågning (fast det finns säkert) av, James Camerons senaste rekordpåkostade verk Avatar.
Det var utsålt på stora biografen Royal i Malmö och det är det väldigt sällan på de filmer jag tar mig till nuförtiden.
Och det är lika bra att erkänna direkt att även jag föll för denna skapelse, en blandning av science fiction, pang-pang, fantasy, kärlek och livsfilosofi. Skulle jag sammanfatta den kort så blir det väl: SF-action med ett budskap.
För filmen har ett tydligt budskap och den är inte nådig mot amerikaners sätt att härja i världen (och på planeten Pandora).
Gudbarnet, som också var med, sammafattade det hela på 13-åringars vis: Cool! var hennes omdöme. Och det är det verkligen långt ifrån allt som är.
En del av kritiken jag själv kan instämma i är bland annat att det är väldigt mycket lån från andra filmer och genrer. Jag är inte lika kritisk som DN:s recensent, men det ligger något i mycket av det han skriver.
Men jag rekommenderar Avatar helhjärtat: det är ett riktigt filmäventyr, ibland bländande vackert (om än väldigt mycket datoranimerat) som gör sig allra bäst i en riktig biograf.
Man har inte några döda stunder under de närmare tre timmarna det hela pågår (i 3D dessutom).
Jah Hollis
Andra bloggar om: Film, Bio, Avatar, James Cameron, Science fiction, Fantasy, Datoranimering, Royal, Malmö, 3D, DN
Jovisst blev det en tur till The European Beer Festival i Köpenhamn i går eftermiddag.
Årets festival tog plats i lokaler som tillhör Carlsbergs gamla bryggeriområde i Valby, som ligger en bit söder om centrala stan.
I och med att man flyttat dit från Valbyhallen, där man varit tidigare, hoppades man också få ett större antal besökare till festivalen. I danska tidningar hade man spekulerat i att det kanske skulle komma uppemot 20 000 besökare under de tre dagar ölfestivalen skulle pågå.
Förmodligen slogs detta med en viss råge, i alla fall om man ska döma efter vårt besök på lördagen.
När vi väl tagit oss dit, efter en viss förvirring om bussar och geografi, möttes vi av denna syn (bilden ovan).
Detta är kön till ölmässan vid klockan 16.30 (och då stod vi inte allra sist i kön som hela tiden fylldes på).
Eftersom besökare med förköpsbiljetter hade företräde, och man fick släppa in andra vanliga dödliga allteftersom andra lämnade festivalområdet dröjde det en timme till vi var först i kön.
Men det gick inte någon direkt nöd på oss. Vädret var uthärdligt och vi fick festivalkataloger att kolla i medan vi väntade.
Några bryggerier och importörer som var med vid festivalen tog också chansen att göra PR genom att dela ut läskande varuprover och ölglass (!) till oss köande.
Och just där kändes uttrycket "Den som väntar på något gott..." mycket välmotiverat.
Jag återkommer om det goda vi väntade på.
Jah Hollis
Andra bloggar om: öl, european beer festival, köpenhamn, carlsberg, valby, kö, varuprover, bryggerier, ölglass
Jag besöker oftast min stampub, Pickwick i Malmö, de onsdagar då det är pubquiz. Och däremellan slinker jag då och då in där även andra dagar när jag är ledig.
Ja, jag är faktiskt där, eller har varit där så mycket genom åren, att jag är en av de som har fått en liten namnskylt på en vägg där.
I går var det lördag och jag fick sms från en annan med namnskylt på Pickwick med förfrågan om det inte skulle tas en stilla pilsner framåt aftonen, och det skulle det.
På Pickwick förstås.
Lördagskvällar är dock en annan femma än quizkvällarna, och det är en i det närmaste helt annan publik som dyker upp. Jag vill inte verka diskriminerande, men som stammis kan man ibland tycka att den publiken kan vara lite jobbig.
Även om det även där finns klart lysande undantag.
Lördagar har danshaket vägg i vägg med puben öppet och det finns en entré öppen mellan puben och entrén och garderoben till dansstället. I samtliga entréer, både pubens båda och utanför danshaket vaktar smoking(eller vad det nu är)klädda biffiga vakter och i kön till danshaket och i gränden utanför är det ofta högljutt, stökigt och lite aggressivt.
Många paranta damer och upprisslade herrar, som sällan sparar på parfymen, värmer upp i puben innan det ska dansas och raggas (danshaket är ett av Malmös mest uttalade raggningsställen) och somliga tror ibland att de äger stället.
Därtill finns toaletterna för både dans- och pubpubliken nere i källaren, med gemensam trappa ner, en trappa där det också köas till danshakets garderob.
Man springer i alla fall inte i onödan till muggen när det är rusning till garderoben.
Men, man kan ockå träffa trevliga människor som stannar till i puben för att ta ett järn innan det bär en trappa upp. Och naturligtvis är det då så gott som uteslutande kvinnor, tjejer, damer det handlar om.
Ibland är det nästan så att man får lust att hänga med upp och ta en dans, men det går över rätt snabbt när man tänker efter lite.
Jah Hollis
Andra bloggar om: pub, restauranger, krogar, kö, vakter, publik, dans, danshak, malmö, pickwick
Som så ofta när jag sitter här och rundar av lite efter jobbet går Jay Leno Show på tv:n. I natt såg jag det från början, med inledningsvinjetten och när Jay Leno hälsar på publiken och tar folk framme vid scenkanten i hand.
Inslaget på Yuotube är lite långt, men man ser i alla fall hur den traditionella entrén går till. Folk rusar fram till scenkanten när Leno kommer in, och så hälsar han mer eller mindre hastigt på den utvalda skaran.
Och i kväll var det en ung tjej som var så förbannat lycklig för att ha fått röra vid denna tv-kändis så hon hoppade. Kanske är det den stora lyckan för många i tv-landet USA (och säker för väldigt många här i Europa med) att få röra vid en tv-kändis.
Lite grann som att röra vid Jesus. Man har fått del av något som är ouppnåeligt för många och som man kan ha med sig för att sprida lite glans över ens egna jag.
Ja, jag vet inte, men det är väl inte för inte vi har en kult kring folk som är (OBS, känsliga varnas för länken som följer!) med i tv.
Jah Hollis
Det gick tydligen inte så bra i år, publikmässigt i alla fall, för Hultsfredsfestivalen. Inte för att jag känner någon skadeglädje eller så, men ett litet "Vad var det jag sade" smyger sig in i tankarna.
Jag menar, en zombiefierad Ozzy Osbourne som en av höjdpunkterna på en modern musikfestival 2007? Kan man inte ha någon särskild freakscen för dom som har sådana böjelser?
Jag vet inte, men kanske har festivalarrangörerna känt sig säkra på succé efter två utsålda år. Man kan knappast skylla på vädret heller, för ingen kunde väl i förväg säkert säga att det skulle hällregna över en del av festivalen.
Kanske är det så, som en del tycks ha börjat spekulera i, att de stora festivalernas tid är över. Men mot det talar att till exempel Roskilde är utsålt även i år, och att det verkar bli en het festivalsommar i övriga Europa.
Som sagt, det är något som inte stämmer med Hultsfredsfestivalen. Det ska bli intressant att se hur man nu resonerar inför nästa år.
Jah Hollis
Det är skamfullt sällan jag går på bio numera. Men lördag kväll hoppade jag på Avatartåget och gick och såg filmen alla går och ser nu. Jag tror inte jag har hört ett ont ord om, i alla fall ingen sågning (fast det finns säkert) av, James Camerons senaste rekordpåkostade verk Avatar.
