Malmö har i år, liksom tydligen många andra svenska kommuner, infört hårda restriktioner mot det sanslösa skjutandet av fyrverkerier som sedan ett antal år tillbaka pågått helt ohämmat under större delen av december.Vid årets nyårsfirande är det tillåtet att skjuta raketer från klockan 18 på nyårsaftonen till och med klockan två den första natten 2010. Polisen ska också ha tagit saken på större allvar och satsat på att klämma åt de som bryter mot förbudet (och även de pengagiriga (samvetslösa?) fyrverkeriförsäljarna). Och det tycks ha haft en dämpande effekt på de skjutglada. Visst finns det de som finner en barnslig glädje i att bryta mot förbudet. En och annan smäll (ibland undrar man om det är något slags luftvärnspjäser de fyrar av) hörs här i mina kvarter, men mest dånar det utifrån de stadsdelar där de fattiga sägs leva. Min upplevelse är i alla fall, att det blivit mycket lugnare när det gäller detta fyrverkerivansinne. Förra året gick det inte många sekunder i tystnad under veckan före nyår. Nu tror jag inte att fyrverkerirädda, som grannens snälla Bella på bilden här ovan, kan känna sig lugna. Det lär väl skjutas friskt på nyårsaftonen och för min egen del har jag inga invändningar: runt tolvslaget är det helt okej för mig. Det här handlar inte om att vara glädjedödare, när man vill få detta att äga rum under mer kontrollerade former. De verkliga glädjedödarna är ju de som förjar "fira nyår" ett par veckor i förväg och förpestar tillvaron för så många. Det enda jag nu undrar är: Varför gjorde man inte detta redan för flera år sedan?
Jag har klarat den första veckan med mina nya arbetstider och känner mig något matt efter att ha avverkat ungefär två veckors jobbtid på sex dagar. Jag fick skjuts hem av kollegan C och när hon släppt av mig tog jag en kort promenad den sista biten hem. På trottoaren till en gata alldeles intill där jag bor gjorde jag detta mystiska fynd, som syns på bilden ovan. Såvida det inte är kraschlandad flygfisk, har någon dumpat firrarna där för att de ska locka till sig råttor och fiskmåsar. Trevligt. Inte. Kanske är det någon som har ett djupare budskap till någon. På radion hör jag sedan lite nyheter om Nordkoreas senaste raketuppskjutning. Trots allvaret i det hela är det svårt att låta bli att småle lite när Carl Bildt säger att "Norrrdkorrrea" är ute för att "prrrrovocerrra". Som man röstar får man utrikesminister, tänk på det nästa gång. Och här hemma går den politiska såpoperan vidare.
I dag är det den 5 januari och nyårsfirandet blir mer och mer avlägset. Dock har inte det evinnerliga smällandet och raketskjutandet upphört helt. De mest lättroade, de som ser ett högt visslande ljud följt av en smäll som en toppunderhållning de skulle kunna roas av året runt, fortsätter med sitt sporadiska smällande. Jag har tjatat om det här ämnet någragånger under förra året, men hoppas det nu inte faller i glömska till nästa årsavslutning. Jag vill bara dra några citat ur en insändare ledningen för Räddningstjänsten syd skrivit i Sydsvenskan i går (fredag 4 januari): • Under nyårsnatten hade vi 70 insatser, merparten kopplade till fyrverkerier, varav 10 balkongbränder...och en där man skjutit in raketer i Rosengårdsskolan • Vi har vid flera tillfällen de senaste två veckorna larmats till mindre bränder i sopcontainrar och liknande, och på platsen har man avsiktligt skjutit raketer mot vår personal i syfte att skada • Det är alldeles uppenbart att minderåriga inte har några som helst problem att komma över fyrverkerier Nu tycks det, av artiklar i tidningar och debatter i radio i alla fall (och inte minst bland oss bloggare), som om baksidan med fyrverkerierna har lyfts fram i ljuset och faktiskt debatteras. Tidigare har tystnaden varit i stort sett kompakt. Så hoppas nu vi får till regler som fungerar och att vår ordningsmakt får möjlighet att se till att de följs.
Årets första quiz avverkades på The Pickwick Pub i onsdags och vi tog den traditionella andraplatsen. Glädjeämnet var väl att vi kom före The Spitfire Psychopaths. Att däremot nykomlingarna i förra årets final, A.T.L. (uppdaterat 6/1: T.L.A. ska det vara, se kommentarer), i sin tur besegrade även oss var väl ett litet nerköp. Nu ser jag fram emot att få Thom Yorke som inhoppande quizmaster på Pickwick, men det är kanske för mycket begärt. Han verkar vara på väg att skratta ihjäl sig efter att ha ställt en enda fråga vid 2007 års upplaga av The Big Fat Quiz of the Year.
Det har varit dåligt med blog- gandet för min del de sista dagarna, och tidigare under julhelgen då jag befann mig i bloggskugga en bit uppåt landet. Nu är det bara drygt åtta timmar kvar av det här året (vart tog det vägen?) och jag har varit ute och trängts med vad som känns som en miljon andra som skulle handla på bolaget i sista stund. Och innan jag drar vidare ut på landet för ett, troligen rätt stillsamt, nyårsfirande med goda vänner tänkte jag i all fall sätta punkt för mitt bloggår med detta inlägg. Och jag ska göra det genom att tala om att jag är glad att jag inte är ensam om att reagera mot det vansinniga raketskjutandet som vi förväntas stå ut med några veckor kring nyåret. Hoppas nu flera inser vilket elände detta missbruk av en nyårstradition kan ställa till med. Och att någon ansvarig politiker verkligen gör något åt problemet utan att behöva ta till något totalförbud. Jag tänker vara ett föredöme själv i natt och, under kontrollerade former (förmodligen dock med alkohol i kroppen), skjuta upp en handfull raketer mot den mellanskånska himlen för att hälsa 2008 välkommet. Några listor över det bästa och sämsta hittan och dittan under 2007 orkar jag inte ställa samman. Dock måste ett pris för årets recension av ett eget verk gå till den här kvinnan. Hon verkar vara den svenska litteraturens motsvarighet till den engelska populärmusikens Liam Gallagher. Gott nytt år alla ni som brukar titta in här! Vi ses väl 2008 också?
Jah Hollis
PS. Bilden, som jag tog vid julbesöket i Småland, begriper jag nog inte riktigt själv. Men jag är öppen för era tolkningar. DS.
Jag hörde på Ekot för en stund sedan om att det utförts flera allvarliga raketattacker, inte i Gaza eller i Afghanistan eller någon annan ständig oroshärd, utan i Trollhättan och en radda andra svenska städer, stora som små. Det är naturligtvis i uppladdningen inför nyår som detta helvete släppts lös. Sedan ett par veckor är det tydligen fritt fram att bränna av sprängladdningar i bebodda områden och utsätta vem som helst för livsfara. Tydligen är det polisens sak att se till att detta inte händer (det krävs faktiskt tillstånd för att skjuta av fyrverkerier), men där kostaterar man i den vanliga jovialiska Sigge Fürst-polismentaliteten att "Det skjuts ganska friskt just nu.” Friskt? Det är ju sjukt så inihelvete att en liten grupp hjärndöda tonårskillar (tonårskillar måste vara det här landets mest omhuldade grupp) ska få förpesta tillvaron för så många människor (och djur). Inte i ett enda nyhetsinslag hittills i år (eller andra år heller för den delen) har jag hört ansvariga politiker eller de som tillverkar och säljer fyrverkerierna ställas till svars för kaoset som råder på vissa ställen nu. Låt en fyrverkeritillverkare träffa någon som fått hus och hem eller något annat uppbränt av fyrverkerier nu och förklara vad det är för kul med det. Och för alla som har problem med att fatta det jag skrivit: Det är helt OK att fira in det nya året med fyrverkerier. Men det är inte OK att terrorisera folk och fä med dom och att starta försäljningen och skjutandet veckor före nyår.
Malmö har i år, liksom tydligen många andra svenska kommuner, infört hårda restriktioner mot det sanslösa skjutandet av fyrverkerier som sedan ett antal år tillbaka pågått helt ohämmat under större delen av december. Vid årets nyårsfirande är det tillåtet att skjuta raketer från klockan 18 på nyårsaftonen till och med klockan två den första natten 2010.
