En sympatisk liten skylt hos Mormors

Uppe vid Värnhemstorget här i Malmö, granne med Hemköps butik (som i sin tur ligger granne, ihopbyggt, med Entrévaruhuset) ligger ett kombinerat bageri och fik som blivit en succé.
Mormors startades i Lund för drygt femton år sedan och har sedan växt sig stort, och det är fullt förståeligt.
Jag brukar själv handla frukostbullar där och de är färska och goda (många varianter) och man får handla av en trevlig och tillmötegående personal.
Och det är dessutom alltid mycket folk som fikar där.
Häromdagen stod jag och väntade på min tur och såg då en liten, sympatisk skylt på disken, en skylt man tycker borde stämma till eftertanke: Mobilsamtal under pågående köp undanbedes, står det kort och gott.
Hur många gånger har man inte retat sig på folk som står och snattrar i mobilen medan de handlar eller ska betala något i en affär?
Jag begriper inte att man inte kan vänta till man kommer ut ur butiken med att svara.
Dessutom tycker jag det är rätt oförskämt mot den man handlar av, att samtidigt ha sin uppmärksamhet riktad åt något helt annat håll.
Kolla sedan också vad det står på kassaapparatens display.

Jah Hollis

Läs även andra bloggares åsikter om Handla, Affärer, Butiker, Oförskämdheter, Mobil, Mobiltelefon, Mormors, Lund, Malmö, Värnhem

Jah Hollis blir lite småförbannad

I dag, fredag, fyller mitt älskade gudbarn 14 år.
Hon har börjat bli en stor tjej och går i åttan i skolan fast jag tycker det inte var så länge sedan hon var en liten unge som kom hit med sin mamma och hälsade på och hoppade och studsade på madrassen i min säng så jag fick hjärtat i halsgropen.
Hur som helst var jag i går, alltså torsdagen som nyss slutade, tvungen att posta en hälsning för att hon skulle få den till födelsedagen (kalaset blir först något senare).
Jag gav mig iväg till Hemköp vid Värnhem för att köpa ett gratulationskort, och på vägen in i affären (som också leder vidare till Entréhuset) stod som vanligt några mobilabonnemangsförsäljare och häckade i väntan på lämpliga offer.
Naturligtvis hoppade en av dem fram med sitt framkrystade hurtiga "Hej!" (jag ser kanske lättlurad ut) och jag blev lite småförbannad och sade: "Nu har ni väl hoppat på mig minst 20 gånger när jag gått förbi här. Nu räcker det!"
Han backade genast och tyckte väl jag var otrevlig.
Men jag fattar inte varför just dessa telefonabonnemangsnasare har fått något slags frikort att hoppa på vem som helst som råkar gå förbi inne i ett varuhus.
Vad har de för speciell rätt att på ett sådant sätt erbjuda folk varor som de flesta ändå inte är intresserade av?
Nej, sätt stopp för den här handeln som verkar gå ut på att lura på folk saker som de köper i en ren stundens ingivelse utan att tänka efter.
Jag skulle aldrig i mitt liv köpa något, vad det än vara månde, av någon som hoppar på mig i en gång i ett varuhus (eller för den delen på Malmö Central där det brukar stå sådana med).
De har väl affärer de kan hålla till i med sin bissniss och där folk som är intresserade av telefonabonnemang kan hitta dem?
Som om inte detta var nog, var det sedan någon granne som lämnat tvättstugan outsägligt skitig och ostädad när jag skulle ha den.
Grrrrrrrr!!!

Jah Hollis

Läs även andra bloggares åsikter om Födelsedag, Gudbarn, Malmö, Värnhem, Hemköp, Entré, Mobiler, Mobilabonnemang, Nasare, Tvätt, Tvättstugan

Bilderna i jobbmobilen är räddade

Jag ska vilken dag som helst få en ny jobbmobil, en Iphone.
Därmed måste jag lämna tillbaka den gamla Ericssonen jag haft några år nu och då ställdes jag inför problemet att jag har bilder i den som jag gärna ville behålla.
Jag har tidigare gjort ett par tafatta försök att tanka ner dom i min dator, men eftersom det bara verkade fungera med en PC (jag har ju en Mac) har jag inte lyckats få loss de där bilderna.
Men i dag besökte jag en god vän som har en gammal PC som reserv vid sidan av sin Mac och med gemensamma krafter och ett USB-minne lyckades vi få ur bilderna ur kameran och jag tog hem dem i USB-minnet.
Bland dem var den här två och ett halvt år gamla bilden på Johnny Winter, tagen utan blixt senaste gången han var på KB här i Malmö.
Kvaliteten är ju långt ifrån den som jag kan få med min lilla kompaktkamera, men bilder jag tagit i fullt dagsljus med mobilen blir faktiskt acceptabla.
Med Iphonen lär det bli möjligt att ta ännu bättre bilder och därtill busenkelt att tanka ner dom i Imacen.

Jah Hollis

Andra bloggar om: Musik, Foto, Bilder, Iphone, Imac, PC, Mac, Musik, Johnny Winter, KB, Malmö

Försvunnen telefon kom snabbt tillbaka

Jag var på utflykt Öresund runt i sällskap med gudbarnet på tisdagen, den första riktiga sommarvädersdagen på länge nu. När det var dags att borda ett tåg i Helsingör för vidare transport mot Klampenborg, där huvudmålet för resan som var nöjesfältet Bakken ligger, upptäckte jag till min fasa att jag blivit av med min mobiltelefon.
Av någon idiotisk anledning hade jag haft den i en plastkasse tillsammans med lite andra grejor. Men i plastkassens botten syntes ett litet hål där telefonen uppenbarligen hade slunkit ut.
Det blev till att under upprepade bannor från gudbarnet (och jag kände mig verkligen dum) vänta in nästa ankomst av den färja vi åkt med (vilket lindrades av att det var soligt och att det fanns god glass i Helsingör) bara för att få veta att de inte hittat mobilen på färjan som för övrigt heter Hamlet efter Helsingörs store (fiktive?) son.
Så för att inte försämra läget än mer for vi till Bakken och förlustade oss utan att låta mobilförlusten förmörka tillvarorn.
Så i dag, när jag började försöka spåra telefonen ringde jag till att börja med upp den.
Och ta mig tusan, de svarade i den på Forex i Knutpunkten (där Danmarksfärjorna lägger till) i Helsingborg där vi växlat lite pengar innan vi åkte.
En oerhörd lättnad och en ny kunskap i livet: bär aldrig din mobil i en plastkasse.

Jah Hollis

Andra bloggar om: sommar, sol, Danmark, Sverige, Öresund, mobil, mobiltelefon, Helsingborg, Helsingör, Hamlet, Forex

Nej, det blev ingen vinst nu heller

Det var trångt om saligheten på Pickwick vid gårkvällens quiz. På något vis känns det underligt att somliga människor kan bre ut sig på ett sätt som gör att det nästan är omöjligt för vårt lilla modesta lag (tja, vi var faktiskt sex stycken till slut när alla anslutit) att kommunicera på ett vettigt sätt.
Ja, ni förstår att det inte blev någon vinst den här gången heller, inte ens en placering bland de tre bästa. Ändå var vi bara två och en halv poäng från vinnarna, ett okänt lag som satt i ett mörkt (nåja) hörn av puben.
Det är sådant som får veteranquizzare att muttra om "sms" och "mobiler" och så vidare. Enligt reglerna är det så klart inte tillåtet att ta hjälp av sådant, ändå kan man under själva tävlingen då och så höra mobiler som ringer ljudligt.
Svårt var det i alla fall, quizet där hälften av frågorna handlade om detta pris.
Hade jag sedan lyckats klämma fram att den andre Greenwood-brodern i Radiohead heter Colin i förnamn, och hade vi enats om att Jane Campion inte fick någon regi-Oscar för Pianot, ja, då hade vi bara varit en halv poäng från vinst.
Och så där kan man resonera fram och tillbaka i oändlighet.
Om inte om hade varit, alltså.
Nej, nu är det dags att skaka av sig den förlusten.
Neil Young väntar i Köpenhamn och om en dryg timme ska BV och jag borda tåget till Dronningens by för vidare befordran till Falkonerteatern i Fredriksberg.

Jah Hollis

Andra bloggar om: quiz, quizlag, frågor, malmö, pickwick, oscar, oscars, radiohead, köpenhamn, neil young

Varför allt detta krånglande, Telia?

Köpte för ett par veckor sedan en ny mobiltelefon i födelsedagspresent till gudbarnet. Den gamla hon har är i och för sig rätt väl fungerande ännu, men hon ville gärna ha en surfport och Bluetooth, vilket det inte finns i den gamla.
Så vi skramlade ihop de nödvändiga pengarna, och undertecknad gav sig till Teliabutiken för att inhandla en lämplig telefon. Inga problem: jag fick all hjälp jag behövde, och bestämde mig för en telefon som skulle passa.
Den var inte extravagant, men funktionell och snygg och priset var bra.
Jag försäkrade mig om att det nu bara skulle vara att byta sim-kortet från den gamla telefonen och att köra igång. Ja man skulle ju ansluta sig till surfporten också och när expediten registrerat numret på gudbarnets telefon (med kontantkort) skulle det bara vara att skicka ett sms för att komma igång och surfa.
Det visade att så enkelt var det inte alls.
Det gick inte att ansluta telefonen.
Det blev inget svar på sms:et.
Så det var att ge sig tillbaka till Teliabutiken, nu med både den gamla och den nya telefonen (vilket betydde att födelsedagsbarnet inte hade tillgång till någon mobil alls).
Där provade man den nya telefonen för att försöka hitta vad det var som var fel. Och man kom fram till att den nya telefonen inte var registrerad!
Jag undrade då varför jag fått beskedet att den var det när jag köpte den (jag stod ju faktiskt bredvid expediten när hon gjorde det).
Det visste naturligtvis ingen och så skulle dom registrera den åt mig.
Då skulle man helt plötsligt ha personnummer (gudbarnets), vilket man inte bett om när jag köpte telefonen. Jag hade inte det med mig och allt slutade med att jag, skitförbannad, fick åka hem igen med oförättat ärende.
Två veckor har vi haft telefonen nu utan att kunna använda den.
Och än en gång fick jag anledning att fråga mig varför det så ofta ska vara så mycket krångel när man har med Telia att göra.
Någon som kan förklara?
Är det så att den ena handen inte vet vad den andra gör?
Är det gamla Televerket som sitter i väggarna?

Jah Hollis

Vilken del av skylten förstår ni inte?

När jag åkte X2000 från Stockholm till Malmö i dag råkade jag hamna i en mobilfri kupé utan att jag bett om det. Inte för att det gör mig något, jag hade ändå ingen fungerande mobil med mig, och det är inte tvunget att folk ska kunna få tag på mig när jag är ledig.
Men trots den här lilla skylten som satt ovanför dörren till nästa kupé kunde man inte säkert säga att det verkligen var en mobilfri kupé.
För det ringde och ringdes en hel del under resan. Jag vill ju inte vara ordningsman i det läget, men om någon nu uttryckligen begärt att få sitta i en mobilfri kupé tycker man de skulle ha reagerat på något vis när folk uppenbarligen inte kan respektera en sådan enkel sak.
Jag undrar vilken del av skylten mobilringarna inte fattar: kan det vara att de inte ser att det är en mobiltelefonsymbol, eller fattar de inte vad det röda snedstrecket betyder?

Jah Hollis