Medan jag avrundar första arbetsdagen den här veckan går CSI Miami på Femman på burken som hänger en bit ifrån mig. Jag tittar inte så ingående, men jag slås av vilket praktexempel på välgjord amerikansk skit detta är.
Snutar som undersöker brottsplatser mer som ett kall än som ett jobb. En närmast hundraprocentig grad när det gäller att lösa fallen de tar sig an.
Kvinnorna ser alla ut som fotomodeller. Både män och kvinnor i denna polisavdelning är något slags übermänniskor, även om de visar känslor och då och då säger sitt ständiga ”Are You okay?” när de visar att de bryr sig om sina kollgor.
I dag lyckades en av dessa hjältemodiga arbetshästar att:
1. Reda ut ett gammalt mord. På sin bror som också var polis men som trasslade till det för sig genom dåliga kontakter i den undre världen (känns som ett slitet tema inom snutseriegenren).
2. Hjälpa en svårt nergången narkoman och hennes dotter att börja om och få ett prima liv.
3. Arbeta med att lösa ytterligare ett mord.
Det mest märkliga i detta måste varit att det överhuvud taget fanns ett olöst mord att reda ut.
Men det är snyggt gjort, även om trovärdigheten är närmast nere vid den absoluta nollpunkten,
Jah Hollis
1 kommentar:
CSI. Världens sämsta underhållande serie. De får det att verka supercoolt att leta efter DNA i bajs. Typ.
Skicka en kommentar