Bängen trålar i Jah Hollis kvarter

Två kvällar i rad när jag kört hem efter jobbet nu har jag stött ihop med poliser i aktion (eller nästan i aktion) i mitt stillsamma kvarter.
I Fredags stod det en polisbil parkerad, på ett ganska dumt sätt, vid infarten till den sista biten jag har till min parkering vid huset där jag bor.
Varför den stod där vet jag inte, men man kan väl anta att poliserna hade något ärende i någon närbelägen lägenhet. En del av mina grannar verkar ha ett rätt ansträngt förhållande till ordningsmakten.
Söndag natt, när jag kom körande sista biten på Lundavägen blev jag omkörd av en personbil som hade en polisdito mycket nära i hälarna. De gjorde en u-sväng på Lundavägen och försvann, men när jag kom körande till samma infart fram till min parkering såg jag blåljusen.
Polisen hade stoppat den andra bilen och stod och dividerade med dem som fanns i den. Och naturligtvis stod de så de blockerade min parkeringsplats.
Jag visade med snygga gester att jag bara ville parkera min bil (jag satte inte upp fingret eller sade något om potatisgris om ni nu trodde det) och en polis tyckte att jag kunde klämma mig förbi på utsidan av deras bil och göra någon nittiograderssväng in i min parkeringsruta.
Efter en hel del trixande lyckades jag faktiskt i snömodden utan att meja ner staket eller krocka med bilen i grannrutan.
När jag sedan skulle gå och lägga mig någon timme senare såg jag hur polisen stannade utanför grannhuset och släppte ut någon kille som lommade upp i en av trappuppgångarna.
Här ovan ser ni för övrigt Sveriges Tony Joe White, Totta Näslund, ge sin syn på hur rättssystemet fungerar.
Frid över ditt minne, Totta.

Jah Hollis

Andra bloggar om: Jobb, Pendling, Malmö, Polis, Polisen, Kirseberg, Blåljus, Parkering, Brott, Nationalteatern, Totta Näslund