Twingly statistik

fredag 29 oktober 2010

Lite livsfilosofi från en bardisk



Jag var på Kulturbolaget, alltså musikstället KB, i Malmö på torsdagskvällen.
Jag hade biljetter till konserten med The Gaslight Anthem och hade först problemet att bli av med den extrabiljett jag hade köpt i förköp och som sedan ingen annan kunde utnyttja.
Jag lyckades sälja biljetten till en kille som skulle gå men som inte köpt förköp och så stegade jag in och satte mig vid bardisken medan inte mindre än två förband värmde upp inför huvudattraktionen från New Jersey, USA.
Med en Guinness som sällskap (och en väldig massa människor runtomkring mig) fick jag tid att filosofera lite där vid bardisken.
Jag kom fram till att jag inte är rätt man att skicka upp när det blir tie break i quizet på Pickwick. I onsdags var vi ett av tre lag som hade samma vinnarpoäng och därmed skulle vinnaren utses med hjälp av minst en extrafråga. Mina lagkamrater blånekade att ta hand om tie breaket och jag fick offra mig. Precis som förra gången gick det åt skogen, en från de övriga lagen hann svara rätt innan jag fick chansen.
Publiken på konserter har ofta slående likheter med de artister de gillar och går för att se live. Inslaget av kepsar (gubbmodeller och basebollvarianter) och hattar samt tatueringar modell mer omfattande (både på män och kvinnor) var mycket påfallande den här kvällen.
Egentligen behövs det inte några Facebookgrupper och Vi älskar Malmö-kampanjer för att visa att man gillar Malmö. Bästa sättet att visa att man gillar stan är att använda sig av dess möjligheter, att till exempel gå på konserter på KB eller på quiz på Pickwick. Ju fler vi är som är ute på stan, desto sämre möjligheter har de mörka krafterna att ta plats.
När jag klivit upp från platsen i baren för att kolla Gaslight Anthem fick jag åter klart för mig att den rökdoft som förr fyllde rockklubbar och pubar ersatts av mer mänskliga dofter. Under extranumren var det någon som (i extas?) en bit framför mig släppte en brakare i den högre skolan. Inte för att jag vill ha tobaksröken tillbaka, men folk som helt ogenerat släpper väder bland folk i offentliga lokaler är sannerligen inte att leka med heller.
Ja, och hur var då konserten, alltså huvudattraktionen?
Jo, det var rockmusik av gammal gott märke, väl framförd av ett tajt och välspelande band (som har en del riktigt bra låtar på repertoaren).
Lite som en blandning av Bruce Springsteen (som de räknar in bland sina fans och vänner) och The Clash.

Det räcker långt för mig.
De spelar i Göteborg i dag, fredag och i Stockholm på söndag.

Ta chansen att bli på gott humör av ett ungt och energifyllt amerikanskt band.

Jah Hollis

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Inga kommentarer: